HelgeK

Medlem
  • Innehållsantal

    1 220
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    15

HelgeK vann senast 16 April

HelgeK hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

2 946 Enastående

1 följare

Om HelgeK

  • Rank
    Veteran

Senaste besökare till profilen

2 725 profilvisningar
  1. HelgeK

    Twitch?

    Twitch verkar vara en tjänst som förmedlar tjänster . Är det någon som känner närmare till hur de arbetar. Twich Health verkar vara aktivt inom hälsoområdet.Det skulle kunna vara enbart tjänst. Men så upptäcker jag att bloggaren Jacob Gudiol är en av deras bloggare. De får mig att undra. Som ni vet så är LCHF godkänd för behandling av typ2diabetes sedan 2008. Swedish Nutrition Foundation satsar10 miljoner per år för att motverka "Fake news". läser man SNFs propagandablad , så ser man att Jacob Gudiols kompis är SNF lobbyist : https://forum.kostdoktorn.se/topic/8754-varför-är-skeptikerrörelsen-emot-lchf/?do=findComment&comment=150711 Det får mig att undra ? Får Twitch betalt för att sprida Jacob Gudiols tankar på deras blogg? T. ex. så har Coca-cola betalat för att få ut propaganda för Coca-cola, som det inte direkt synts att det vara betalt av Coca -cola. Är det någon som känner till Twitchs upplägg?
  2. Jag roade mig med att googla: Kostdoktorns forum om... Jag provade med "Fett", och sedan om "B12" Det visade att forumet ären bra källa till info om kost.
  3. Olika LCHF förespråkare har betonat olika sidor av LCHF, men också om fasta . T. ex S. Pinney och Jason Fung om fasta. De har helt enkelt haft lite olika betoning på olika typ av patienter. Jason Fungs kollega Megan Ramos tar upp bland annat det i denna video: https://www.youtube.com/watch?v=EY3cHwOyCmw
  4. Våra motståndare som förespråkar HKLF beskriver LCHF på det sättet. Men det handlar om mycket nyttiga fetter och lite kolhydrater. Hur man sätter ihop det kan variera från tid till annan och från person till person. Våra motståndare beskriver LCHF så. Se SNFs propgandister Ola Wallengren och Inger Larsson i SNFs "Nutritionsfakta" https://nutritionsfakta.se/2019/04/10/ketogen-kost-popular-kost-eller-medicinsk-behandling-vid-svar-sjukdom/ Vi Människor är olika och kan tolerera olika mycket kolhydrater, men det är väl inte konstigt. Se slutet på deras artikel: " Vi bör äta mindre av mättat fett i form av smör, grädde, ost, rött kött och charkuterier till förmån för oljor, fisk, nötter och frön. En ketogen kost försvårar dessa hälsosamma val. Om man överger den allra striktaste ketogena kosten och äter fler och olika livsmedel som de flesta gör efter en tid, är det lätt att äta för mycket av en fortfarande energität kost. Man måste då ha koll på mängden mat annars är det lätt att öka i vikt då fet mat överlag innehåller mer energi jämfört med mager mat. Varierad mat i lagom mängd ger alla de näringsämnen vi behöver och minskar risken för flera av de vanligaste sjukdomarna såsom hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma. " De beskriver LCHF som en dogmatisk lära. Fast det är mer erfarenheter dragna av effekten av olika kostvarianter. PS Hur kan de(Inger och Ola) låta blir att fundera på effekterna av deras egna kostråd, när 51% av befolkningen blivit överviktiga, när de har följt dessa råd??
  5. Jo, men är det inte så livet är? Om det händer något, så kan man behöva ändra något. Kosten behöver inte upphöra att vara LCHF bara för att något del behöver ändras? För det är väl inte frågan, att ändra till HKLF-kost?
  6. LCHF fungerar i längden om man fortsätter att äta det.
  7. Det blev inte så länge inlägget om industrilobbyism fick stå orört! Det här var tilläget till artikeln: Ett aktuellt exempel är https://www.acsh.org Där kan företag få artiklar skrivna på det sätt de vill ha, och det utan att det syns att de haft inflyttande på artikelns utformande. Allt företagen behöver göra är att donera pengar till ACSH, så får de en artikel skriven rådet sätt de vill ha den. ACSH tar fram någon som är villig att mot ersättning sätta sitt namn på artikeln. ACSH har samlat ett antal "scientific advisors", som är villiga att sätta sitt namn på dylika artiklar.https://www.sourcewatch.org/index.php/American_Council_on_Science_and_Health Så här blev det efter mindre än en dag: Ett exempel är The American Council of Science and Health (ASCH).[10][11] Där kan företag skänka pengar för att få artiklar skrivna på det sätt de vill ha, och det utan att det syns att de haft inflytande på artikelns utformande. ACSH har samlat ett antal "scientific advisors", som är villiga att sätta sitt namn på dylika artiklar.[12] Så wikipedia skribenten som ändrade visar sig vara facebook vän med förra VoF-orföranden Martin Rundkvist. Så han valde att ta bort det som visade på banden mellan ACSH och skeptikerrörelsen som man kan se tydligt i Sourcewatch länken ovan där finns "skeptiker" som Stephen Barrett och Steven Novella. De kallar sig skeptiker, men de är industri-lobbyister. Det brukar voffare inte vilja, att det blir allmänt känt. Så de är pseudoskeptiker. Stephen Barrett, M.D., Pittsboro, han har länge varit lobbyist. Se: Stephen barret sued woman who were chairwomn for an organsisation for woman who were injured by breastinplant.: http://www.encognitive.com/node/1213 https://bolenreport.com/top-pseudo-skeptic-steven-novella-humiliated-on-national-tv-and-it-was-fun-to-watch/ Novella skriver åt ACSH, och har gjort det länge bland annat om socker https://sciencebasedmedicine.org/sugar-industry-research/ Så det var som det brukar sanningar om skeptikerrörelsen band till industrilobbyister får inte vissas på wikipedia, om "skeptikerna" får bestämma.
  8. Lobbying[redigera | redigera wikitext] Lobbying, lobbyism, lobby eller lobbning (från engelska: lobby) innebär politiskt påtryckningsarbete, det vill säga att professionella företrädare för intressegrupper och särintressen i organiserad form framför sina åsikter till politiska makthavare. Lobbyister kan exempelvis vara anställda som PR-konsulter eller ombudsmän. Närliggande begrepp är public affairs och samhällskontakter. Lobbying eller public affairs kan handla om att hjälpa företag eller organisationer som vill påverka myndigheter, beslutsfattare, röststarka individer eller det offentliga samtalet i en viss riktning.[1] Det sker genom att identifiera var i beslutssystemet en viss fråga hör hemma och när en politisk process är mest mottaglig för påtryckningar samt vilka aktörer som har inflytande över frågan.[2] Metoder som används är bland annat omvärldsbevakning, statistiska undersökningar, rapporter, remissvar eller verktyg för att mobilisera gräsrötter.[3] Lobbying förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. Här är lobbyism det etablerade sättet för kapitalstarka intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146). I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa länder har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som organisation ser det också olika ut; vissa institutioner som Europeiska kommissionen har regler, andra som Europeiska unionens domstol har det inte. Innehåll 1Public relations, public affairs och lobbying 2Några exempel 2.1Industrilobbyism i USA 2.2Israel-lobbyn i USA 2.3Sverige 3Se även 4Källhänvisningar Public relations kan betraktas som en förlängning av reklambranschen och handlar framförallt om organisationers anseende bland invånarna. Praktiskt innebär detta till exempel varumärkesbyggande, CSR och ansträngningar för att sätta en positiv bild av organisationen i medier.[4] Det är ett arbete som de flesta företag och organisationer kontinuerligtägnar sig åt för att nå ut med sitt budskap eller sina produkter i mediabruset.[5] Public affairs kretsar kring en ambition att forma samhällsförändringar eller att ändra folkopinionen i en fråga.[4][5] Lobbying syftar i första hand till att påverka politiska beslut genom att uppvakta enskilda politiker.[6] Gränsdragningen mellan begreppen är vag. Vissa väljer att använda public affairs och lobbying såväl som "samhällskontakter" som synonymer för samma aktivitet.[7] Jesper Strömbäck beskriver public affairs som en slags lobbying. Han menar att begreppet egentligen bara syftar till att ge en mer positiv klang till lobbyistens arbete, och används för att skapa en mer tilltalande bild av branschen.[8] För ett resonemang om branschens demokratiska för- och nackdelar se Lobbying i Sverige. Industrilobbyism i USA Ett aktuellt exempel är https://www.acsh.org Där kan företag få artiklar skrivna på det sätt de vill ha, och det utan att det syns att de haft inflyttande på artikelns utformande. Allt företagen behöver göra är att donera pengar till ACSH, så får de en artikel skriven rådet sätt de vill ha den. ACSH tar fram någon som är villig att mot ersättning sätta sitt namn på artikeln. ACSH har samlat ett antal "scientific advisors", som är villiga att sätta sitt namn på dylika artiklar.https://www.sourcewatch.org/index.php/American_Council_on_Science_and_Health Huvudartikel: Israel-lobbyn i USA Israel-lobbyn är en koalition av individer, nätverk och organisationer som söker påverka USA:s utrikespolitik i en Israelvänlig riktning, eller åt en riktning i linje med policys som är centrala för Israels regering. Lobbyn beskrivs ofta som mycket stark och inflytelserik. Huvudartikel: Lobbying i Sverige I Sverige har lobbning traditionellt varit begränsad, men har blivit vanligare i takt med att banden mellan de politiska partierna och olika intresseorganisationer blivit svagare. Exempel på sådana traditionella band som försvagats på senare år är exempelvis de mellan LO och Socialdemokraterna, mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Centerpartiet samt mellan Svenskt Näringsliv och Moderata samlingspartiet. Tankesmedja Ombudsman ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. Läst 8 september 2017. ^ ”Public affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. Läst 8 september 2017. ^ [a b] ”Public affairs vs. public relations: What is the difference?”. Läst 8 september 2017. ^ [a b] ”Public Relations vs. Public Affairs”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. Läst 8 september 2017. ^ ”The Difference Between Public Affairs and Lobbying”. Läst 8 september 2017. ^ ”What is Lobbying? What is Public Affairs?”. Arkiverad från originalet den 8 september 2017. Läst 8 september 2017. ^ Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter SOU 1998:146 "Lobbning" och SOU 2000:1 "En uthållig demokrati". Visa v • r Reklam och marknadsföring Kategori: Lobbying Till denna wikipedia text har lagts till ett stycke om ACSH. Många " ledande skeptiker"är "Scientific Advisors" i ACSH, och sprider företagens propaganda till VoF sympatisörerna, och påstår att det är det vetenskapliga synsättet i frågan. I Sverige har vi exemplet med Dan Larhammar och sockerindustrin. PS. Det blir intressant hur länge stycket om industrilobbyism får vara kvar på wikipedia.Voffarna brukar inte gilla när deras smutsiga byk tvättas offentligt.
  9. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6445134&fbclid=IwAR1jq0IkM3Z4NXAop7Y8UUpmMeK0yluUkgvrnXLKgziJjT7dBDtwz08b0RM
  10. Den vanligaste formen av cyklisk variation är att äta färre gånger per dag. Det fungerar väldigt bra för de flesta. För skal man cykla kolhydraterna, så bör det väl vara mellan lågkolhydrat, och mycket lågkolhydrat kost. För högkolhydrat kost leder till högt blodsocker, och det leder till högt insulin, och att det är skadligt är det ingen tvekan om. Så varför inte börja med det enkla periodisk fasta ? Det går mycket bra att förena med träning.
  11. Både Expressen och Aftonbladet påpekar att var femte till var fjärde svensk lider av fettlever. Sedan går det illa främst i Expressen där påstår en näringsfysiolog, att det viktigaste är kalorier in och kalorier ut. Det är fel. Det har bevisats vetenskapligt. På en lågkolhydrat kost så förbränner man FLER kalorier än på en högkolhydrat kost. Det borde vara lika viktigt att lära sig i skolan som alfabetet och siffrorna.. Med tanke på hur fort övervikten och fettlever ökar i Sverige. Harvard professorn David Ludwig förklarar det pedagogiskt i denna youtube video: https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=David+Ludwig&ie=UTF-8&oe=UTF-8 En vetenskaplig rapport som visar detta mycket tydligt är denna BMJ artikel: https://www.bmj.com/content/363/bmj.k4583 Expressen artikeln inleder med att citera en dietist, som inte har en aning om det som professor David Ludwig så tydligt förklarar i ovanstående artikel och video. Mycket pinsamt! Aftonbladet artikeln är bättre, även om den har en del konstigheter, så säger den att det är bra att dra ner på kolhydraterna, och inte dra ner på nyttigt fett. Men ovanstående artikel och video är betydligt bättre än AB artikeln . Men det är bra att bägge tidningarna uppfattat att fetlever är ett ökande problem i Sverige idag. För kunskapen om vad det beror på, och vad man skall göra åt det finns. Det finns flera sätt faktiskt, t. ex GBP, lågkalori diet, och lågkolhydrat med hälsosamma fetter. Det sista alternativet är det effektivaste bäst för hälsan, och Virta Health redovisar mycket bra resultat med det, och vi är många här som gjort den erfarenheten... Vi får hoppas att alla vårdinstanser i Sverige snart erbjuder lågkolhydrat alternativ för de som vill bli av med fetma, leverfett och typ 2 diabetes, eftersom det vore bra för folkhälsan och skulle sänka vårdkostnaderna, och naturligtvis måste de felaktiga kostråden som SLV sprider ändras. Det vore väl bra?
  12. Här finns Yoshinori Ohsumis nobelpris föreläsning och lite annat om ämnet: https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2016/ohsumi/facts/
  13. Jag tittade in på Fitlines hemsida. Den försäljningsmodelen de använder brukar betyda att priserna är högre än i hälsokostbutikerna och på nätet. Man kan läsa en del om kost och näringsinnehåll på SLVs hemsida.Men deras kostrekommendationer är inget att lita på. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/livsmedelsdatabasen/sok-naringsinnehall I övrigt håller jag med de övrigas synpunkter... PS det är oftast billigast att köpa på nätet, men prata gärna med folk som är pålästa och läs på ordentligt själv, och passa dig för överdrivna påståendenden. Människokroppen är en "gammal modell",och behöver näring som är anpassad till den.
  14. Autophagy stimuleras av träning.enligt denna video: Han hävdar att träning stimulerar autophagy, och hämmar det inte enligt befintlig evidens. Men det verkar onekligen rimligt att fasta stimulera autophagy, och det är väl vad traditionella fastare hävdat,men detskulle inte skada med forskning om det. Men det är bra att veta att även träning stimulerar autophagy! Så avsluta fatan med ett träningspass verkar förmodligen vara en bra ide'.
  15. Har man höga insulin nivåer så är det nog bättre att äta fet än kolhydrater. Men Ted Naiman har nog låga insulinnivåer, då är situationen lite annorlunda.