Sasse

Medlem
  • Innehållsantal

    70
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

67 Utmärkt

Om Sasse

  • Rank

  1. Sasse

    Talgrendering

    Som jag förstått det är ister fett av gris och talg fett av nöt. Späck associerar jag till valar. Sitter på landet med dålig internetuppkoppling så jag har svårt att googla. Jag vet inte vilken temp det är när talgen smälter, men jag har den i kylen och då är den hård, i stekpannan beter den sig som smör. Pemmikanen är ju mixat kött och smält fett, jag förvarar den i kylen. Av de reportage jag läst på nätet, så paketeras den i burkar eller i aluminiumfolie och medtas som färdkost. Indianerna, Nansen och André hade väl ingen aluminiumfolie, men de hittade säkert på något annat att transportera den. Det sägs att fettet håller sig väldigt länge i kylen, jag förutsätter att med ”håller sig” menas att det inte härsknar. Jag vet inte varför, men det är väl någon kemisk reaktion i så fall.
  2. Sasse

    Talgrendering

    Nu har jag gjort pemmikan och det kan jag varmt rekommendera! Jag gick och köpte ett kilo lövbiff som jag la ut på galler i två lager i min varmluftsugn. Det visade sig vara ett bra beslut, eftersom det är svårt att skära så tunna skivor av köttet som behövs för att torkningen ska bli bra. Köttet fick stå ca 15 timmar i 100 graders ugnstemperatur, tills bitarna var helt spröda. Jag satte en trägaffel i ugnsluckan, så att fukten kunde komma ut. När de var klara körde jag dem i mixern, strödde i lite salt och blandade dem med ungefär lika mycket smält talg (viktmässigt) och hällde dem i en form klädd med smörpapper för att stelna. Slutligen skar jag bitar, stora som chokladrutor och förvarar dem nu i en burk i kylen. Jättegoda som snacks/pumor. Man kan säkert krydda med något annat också och jag har läst att man kan ha i cranberries, men jag vill undvika sockret så mina är naturell. Jag sparade en liten mängd torkat kött som jag inte mixade och det kommer att bli jättegott som påsksnacks. Tänk vad mycket godis det finns utan en enda carb!
  3. Sasse

    Talgrendering

    Vill bara avrapportera att jag nu fixat till talgen och det blev jättebra! Av 1 kg talg (köpte djupfryst på ICA) blev det drygt en halvliter färdig talg. Restprodukterna var tvenne; dels lite kött som fanns kvar på talgen, dels fettgrevarna. De små köttbitar stekte jag helt enkelt och hade till middag. Fettgrevarna var jättegoda! I volym blev det ungefär en halvliter. Så länge de var varma, direkt efter det att jag silat av talgen, var de knapriga men mjuknade när de kallnat. Jag hällde dem då i en stekpanna och lät dem stå och fräsa en stund till och då blev de små hårda bitar, ungefär som småhackat bacon när jag saltat dem lite. Dessa har jag nu i en burk i kylen och jag kommer att använda dem som snacks och istället för krutonger, strödda över en sallad. Igår stekte jag middagsbiffarna i talgen, det blev också bra. Talgen är ju helt smaklös, så man måste krydda den. Jag saltade och pepprade och strödde också på röksalt, vilket höjde nivån ytterligare ett steg. Efter lite botaniserande i matfetthyllorna i olika mataffärer i helgen hittade jag Ister i halvkilospaket, kostade knappt 16 kronor, betydligt billigare än smör alltså. Men jag känner mig inte mogen att byta ut smöret på brödet mot ister/talg ännu, tillvänjningsprocessen kanske tar en stund. Jag har ännu inte fått tag i bra kött att göra pemmikanen av, men återkommer med en ny rapport när jag gjort det.
  4. Sasse

    Talgrendering

    Tack Jala för länken till Taffel. Jag har googlat på talg, men när jag nu söker på ister får jag många nya intressanta träffar. Samma metod men från olika djur bara. Jag hade aldrig hört ordet fettgrevar tidigare.
  5. Sasse

    Talgrendering

    Tack för svar! iAnna: Du skriver att din man smälter rå ister för att få den renare. Innebär det att han inte tärnar fettet inför smältningen (som jag har läst på olika ställen att man ska göra)? Jag tänker att eftersom det bara består av fett borde man inte behöva tärna först, utan skulle kunna smälta hela klumpen direkt, ungefär som om man smälter en smörklick. Berätta gärna om hans erfarenheter. Jag har läst att det man gör vid renderingen är att man ska få vattnet i fettet att försvinna och det kanske är enklare om man tärnar? Men när fettet väl smält borde ju vattnet och fettet separeras. Vad har ni för erfarenheter?
  6. Sasse

    Talgrendering

    Jag har köpt talg som jag ska smälta i ugnen för att göra Pemmikan. I de instruktionsfilmer som finns på nätet om rendering av talg ser det ut som om det blir ganska mycket "gegga" kvar när man silat av fettet. Går det att äta denna "restprodukt" eller är det bara att kasta bort? Vad består det av? Varför smälter inte allt fettet till vätska? Om det går att äta, hur tillagar man geggan?
  7. Ancelico, du kanske inte hade läst min ursprungliga fråga. Naturligtvis ingen alkohol sedan hemkomsten och inga restaurangbesök heller som kan äventyra mitt intag. Hemma gör jag exempelvis "dunderfrukost" med ägg/vispgrädde/bacon. Men problemet är alltså att trots att jag kommit hem och återgått till strict LCHF-kost så går jag upp! Det är det jag undrar över.
  8. Tack HelenaB och Erik 2 för era svar. Det där med förändrad tarmflora tror jag på. Men nu har jag varit hemma så pass länge att det borde börja hända något i min kropp. Som jag skrev, det jag äter nu är min vanliga LCHF-kost som jag levt på i flera år. Kvittot på att jag äter rätt mat brukar vara att jag inte känner av den där proppfulla, spända magen som när man ätit bröd (vilket ju tyvärr ibland är i det närmaste omöjligt att undvika i Frankrike/Spanien/Portugal). Men det är som om jag inte kommer in i ketos. Mitt dagsprogram gör att jag kör 16:8. Eftersom vi planerar att tillbringa längre perioder i sydeuropa framöver blir jag ju lite orolig om det inte ska fungera pga dessa problem. Ni som flyttat utomlands, hur har ni gjort? Någon annan som har fler förslag?
  9. Efter att ha gått ner 13 kg under 2014 och lyckats hålla vikten under större delen av 2015 har jag nu återigen börjat gå upp. Jag tillbringade några semesterveckor i sydeuropa i slutet av 2015, då bl.a. intaget av vin ökade en del. Efter hemkomsten vid nyår kunde jag sorgesamt konstatera att vågen visade +3 kg, men bekymrade mig inte nämnvärt för det, eftersom jag nu blev extra sporrad att återgå jag till min "vanliga" LCHF-kost. Det är inte helt lätta att leva strikt när man inte är hemma. Även om man säger till på restauranger, går det inte att vara säker på vad man får i maten. Förståelsen för LCHF och vad det innebär är inte jättestor överallt. Exempelvis känner man att scrambled eggs på restaurangerna, som borde vara bra tillsammans med bacon, innehåller något som inte borde vara där, dock oklart vad. Nu när jag är tillbaka och lagar min egen mat vet jag ju vad jag får i mig, men istället för en förväntad viktnedgång, så har jag istället gått upp! Visserligen bara något/några hekto i veckan, men något känns helt fel. Så här ska inte LCHF fungera på mig. Ni som varit i denna situation, har ni några tips att ge. Jag vet ju att det inte finns något annat sätt att gå ner i vikt än att undvika carbs, så jag fortsätter på den vägen, men det känns lite oroväckande. Jag känner i magen att det är rätt mat (blir inte så där stinn som man blir när man ätit carbs), men det känns ordentligt på kläderna och syns i spegeln att vikttrenden går åt fel håll. Tacksam för goda råd och glada tillrop!
  10. Intressant artikel! antropocene.se/2015/october/civilisationens-dodgravare.html Missa inte kommentarerna till artikeln!
  11. På vilket sätt tyckte du att din kommentar gav svar på min fråga?
  12. Kanske lite sent att komma efter nästan 2 års LCHFande och 15 kg lättare med denna fråga, men bättre sent än aldrig När man beräknar näringsinnehållet i olika matvaror, ska man alltid göra det med otillagad produkt? Jag menar, 1 kg kött väger vanligtvis lite mer i rått tillstånd, medan pasta (ja, ja, jag vet, äter det inte, men det är ett exempel) torde väga mer när den sugit åt sig vatten under kokningen. Har inte hittat något bra svar på frågan och jag har nog alltid gjort mätningen på färska matvaror, men om man har en köttbit kvar i kylen till frukost, så är det ju lätt att äta för mycket om mitt exempel stämmer. Hur ska man räkna?
  13. Sasse

    Nya rön

    Vad tror ni om detta? Och vad säger Andreas? Alla sätt är bra för att slippa sluta äta carbs tydligen http://www.dn.se/arkiv/nyheter/bakterier-hjalp-for-overviktiga Sasse
  14. Det var länge sedan jag uppdaterade min tråd här, det har liksom inte varit nåt att skriva hem om. Men eftersom jag själv tycker det är kul att läsa om andras resultat, tror jag att ni också vill ta del av mina, såväl med- som motgångar. Jag startade alltså min ”riktiga” LCHF-resa (hade kört halvhjärtat några gånger tidigare utan att det hände något) i januari 2014. Första halvåret minskade jag totalt ca 12 kg i lagom takt. Under andra halvåret 2014 gick det rätt segt, jag minskade ”bara” 2 kg på hela den tiden. Q1-15 stod vågen still, gick upp lite t o m. Men till påsk hände något. Efter denna långa platå på ca nio månader, började vågen (och måttbandet) visa mindre för några veckor sedan. Jag var på landet och fixade, hann inte äta mer än frukost och middag, det blev 12:12 istället för 16:8. Jag hade fullt upp och hann knappt ta en kopp te, inte ens några nötter eller pumor mitt på dagen, som jag brukar. Eftersom det blev sen middag åt jag, förutom min kött-/fiskbit, bara ett par salladsblad till middagen, minskade således ytterligare på carbsen. Ibland åt jag en dunderfrukost (gräddomelett och bacon) och därmed no carbs till det målet. Detta medförde att hungerkänslorna i princip helt uteblev och det har hållit i sig. Nu har jag gått ner ytterligare några hekto och mm i veckan. I morse noterade jag min lägsta vikt på hur många år som helst. Totalt har jag tappat drygt 14 kilo sedan starten i januari 2014. Jag äter min LCHF-macka på morgonen, det har jag gjort hela tiden, men märker att jag har ökat på smöret ordentligt. Det är mer smör än ost! Carbsen är nu väldigt få; ju mindre (carbs) jag äter, desto mer frånvaro av hungerkänslor. Jag tror inte att jag är ensam om det. Det kan också noteras att jag dricker förhållandevis lite. För några år sedan var ju vattenflaskan den hetaste accessoaren, man skulle dricka litervis med vatten varje dag. Nu dricker jag en stor kopp te morgon och kväll, ett glas vatten (som jag inte alltid ens dricker upp) till middagen. Och det bästa: Jag har nu helt fasat ut mina Betablockerare för migränen! På den här punkten vågar jag ännu inte riktigt ropa hej, men det har gått mycket bra under ett par månader, utan nämnvärd huvudvärk. Jag har ju haft migränen i evigheter, så de spänningarna kanske inte kan försvinna på så kort tid, men det känns bra för självförtroendet.
  15. Jag undrar också över detta. Varför så få svar? Ni som gått ner mycket, har skinnet dragit ihop sig med tiden? Hur lång tid tog det? Det finns många länkar på kostdoktorn.se som berättar om hur folk tappat en mycket stor del av sin vikt och samtidigt tränar, men jag har inte kunnat hitta någon som berättat om hur huden följt med i förminskningsprocessen. Jag har hört att folk som gjort GBP fått operera bort en del skinn, men det kanske beror på att de gått ner så snabbt. Huden borde ju dra ihop sig med tiden, eller? Även om man tränar så det blir muskler under påverkar väl inte det själva skinnsäcken som vi bor i. Hur skulle huden bli mindre slapp av att man får mer musker? Självklart tar det längre tid ju äldre man är, men det är intressant att veta vad man kan förvänta sig. Alla ni som lyckats, dela med er av era erfarenheter. OT: Själv noterade jag i morse min lägsta vikt sedan jag började med LCHF i januari 2014! Lite rynkig mage har jag, "vecken" på ryggen finns kvar, men jag mår ju väldigt bra, så om de inte försvinner kan jag leva med dem.