Jump to content

EVS

Medlem
  • Posts

    623
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

Everything posted by EVS

  1. Misstänker att det kalla riset, trots allt, är sämre än apelsinen. Svårt att tro att det blir resistent stärkelse i någon hög grad. Jag skulle gladeligen äta det, om jag bjöds idag! Men jag är inte diabetiker. Risgrynsgröt (varm) hör till de undantagsrätter min dotter inte borde äta alls, men äter ibland ändå. Det höjer hennes blodsocker rejält och snabbt och gör henne lätt både hög och sen låg. Grädden gör förmodligen att kolhydraterna blir lite långsammare, så det är alltid något. Det finns sämre mat. Det är gott! Men nyttigt, det tvivlar jag på.
  2. Oftast dricker jag kryddigt te med ovispad vispgrädde i. Mums!
  3. Jag sover sällan mer än 3-4 timmar i sträck. Mobilen är alltid ställd på larm klockan tre, men det kan bli fler kontroller än så också. Kvällskontrollen ska i teorin äga rum klockan 23, men oftast blir det senare. Det måste nämligen ha gått minst två, gärna två och en halv, timme sen senaste insulin också. Och tonåringar äter väl aldrig någonting efter klockan 21? Nej, just det! Jag har pratat med henne om det, att helst inte äta något som kräver insulin sent på kvällen. Ibland fungerar det, hon äter ost, skinka och kanske en rå morot. Då behöver hon inget insulin till och kvällskollen kanske faktiskt blir vid 23. Det händer att jag vågar stänga av 03-larmet, om klockan ändå är kring ett och jag ska upp före sex. Om värdena är bra, men med lite marginal, och om jag är tämligen säker på att hon inte ätit något olämpligt. Men ofta vaknar jag ändå vid tre eller fyra och måste bara upp och kolla i alla fall. Och om hon har värden under fyra, men över 3,5, då blir det ny koll senast en timme efteråt. Under 3,5 betyder väcka och ge dextro -och så koll igen, kanske tre gånger den närmaste timmen. Höga värden innebär en avvägning; korrigera eller avvakta. Oavsett vilket, kolla igen efter ett tag...
  4. Valios smör är inte illa, föredrar faktiskt det framför Arlas. Norrmejeriers ekologiska är i mitt tycke bäst, men det är även för oss en kostnadsfråga. Nobbar liksom inte ett bra erbjudande på vettigt smör...
  5. Min dotter får värre försämring av sin ADHD om hon äter gluten, socker eller stora mängder snabba kolhydrater, än om hon missar att ta sin medicin. Jag påstår inte att kosten ersätter medicinen för henne, menar att hon behöver både och. Då äter hon inte ketogent, sådana kostintyg finns knappast. Men hennes skolluncher är ändå betydligt bättre än övrigas, med mindre andel kolhydrater och mindre tillsatt skräp.
  6. EVS

    Glutenfritt?

    Jag håller egentligen med dig, i den bästa av världar. Men står man där med en elvaåring med ADHD, som uppenbarligen behöver hjälp, ett sommarlov på sig att testa om kostomläggning kan hjälpa... Då kan man inte vänta några månader ytterligare på att få testa om barnet dessutom har celiaki. Jag tror inte att min numera fjortonåring har celiaki. Men jag hade ändå gärna fått de proverna tagna innan vi la om hennes kost, om det hade gått att få det gjort inom en vecka eller två. Remiss var skickad, men hon blev inte kallad förrän det redan var höst. Så vi valde att nyttja hela det sommarlovet, för att få underlag nog att tjata oss till ett kostintyg för henne. För visst mådde hon bättre utan socker och gluten! Jag tycker att fler barn med hennes problematik borde få möjlighet att testa detta, för att se om det kan hjälpa dem att må och fungera bättre. Och ja, att bekräfta eller utesluta celiaki först, är då självklart en fördel!
  7. HbA1c, drygt tre månader efter diagnos, låg på 35. Känns som att vi måste göra någonting rätt...
  8. Efter en graviditet med hyperemesis, är din kropp troligen redan ganska inkörd på ketoner. (Been there...) Av den anledningen, blir det kanske inte ens så stor omställning. De rekommendationer jag läst, är att det kan vara klokt att äta lite mer liberal LCHF under helamning, helt enkelt för att bröstmjölken innehåller en hel del socker och det kan vara en onödig omväg att kroppen måste tillverka allt detta från fett och protein. Amning förbrukar helt enkelt lite extra kolhydrater. Mitt råd är att du prövar dig fram, känner efter vad du mår bra av. Undvik att stressa över maten, det om något kan gå ut över mjölkproduktionen.
  9. Det enda hon får "bannor" för, är just när hon ljuger om vad hon äter. Eller underlåter att logga matintag och insulin, vilket är en variant av samma sak. Jag är väl medveten om att det inte alltid är så enkelt att göra hälsosamma val. Många i hennes ålder har aldrig ens tänkt tanken! Men om hon exempelvis korrigerar ett högt värde, samtidigt som hon kanske tog insulin till en massa godis mindre än en timme innan, då kan ju resultatet bli riktigt farligt! Det är en av anledningarna till att det är så enormt viktigt att hon just är ärlig med detta!
  10. Jo, jag poppar också popcorn i panna. Måste ju finnas fler, eftersom det fortfarande går att köpa. Att hålla sig till sådant som inte triggar, är ju den eviga utmaningen. Grönsaker gillar hon, kan äta fyra morötter och en gurka mitt i natten. Däremot gillar hon inte någon form av dip, inga kalla såser över huvud taget. Därigenom blir de råa grönsakerna knappast särskilt mättande. Min sextonårige son är expert på att göra egen dip, men dottern gillar inte dessa heller. Chokladmousse är tillåtet sällanfika, mot bättre vetande. Lördagsgodis fungerar för Lillasyster. Storasyster använder argument som "Körsbär är bättre än godis och det är i alla fall lördag!" Självklart är äpplen, päron och apelsiner bättre än vindruvor, körsbär och nektariner. Tyvärr är de motsvarande mindre intressanta också. Äpplen är den enda frukten som vi kan ha fritt hemma, utan att hon äter för mycket av det. Gömma mörk choklad och dela ut vid tillfälle... Jo, det funkar ett tag, tills hon blir för sugen och letar rätt på förpackningen och tömmer den. Till och med Storebror börjar gå bet, med att hitta gömställen där godis, chips och strösocker förblir gömda. Rörig matsituation, med mat på fel tider och småätande... Välkommen till oss! Det är sommarlov. Jag har ännu inte tvingat i tonåringarna frukost idag, ofta äter de ingenting förrän efter två. Middag blir lagad och alla äter den tillsammans, förutom de som eventuellt jobbar, men det är enda målet som det funkar. När jag skulle vilja sova, äter sexåringen kvällsmat. Tonåringarna kan äta långt efter midnatt. Tidigare åt hon tillskott av omega3, D-vitamin och magnesium. Vet inte om det gjorde någon skillnad eller inte, men numera stenvägrar hon allt sådant. Jag fryser in egna glasspinnar, med yoghurt, grädde, hallon och lite banan. Båda tjejerna gillar dessa, men de triggar inte. Vägde och räknade på en sats, de landade på två gram kolhydrater per styck, vilket för Storasyster betyder "ok att äta en utan insulin." Så det är exempel på tillåtna godsaker. Tyvärr hindrar inga sådana, att Storasyster -periodvis- sätter i sig allt skräp hon får tag i ändå. Inatt var hon låg, i flera omgångar. Officiellt tog hon dagens enda måltidsinsulin vid två på eftermiddagen. Middagen innehöll för lite kolhydrater för att ta insulin till, fast den höjde ändå hennes blodsocker från 5,2 till 7,2. Acceptabelt. Men strax efter midnatt var hon nere på 3,9, känning som korrigerades med dextro. Snart uppe i 5,2. Åt några morötter, utan insulin, vilket inte borde ha påverkat mycket åt något håll. Lika fullt hade hon 3,7 i blodsocker klockan tre, sa att hon mådde bra dock. Jag kollade henne mest hela tiden den närmaste dryga timmen. Hon upplevde ingen känning, men fick ändå en liten chokladbit och till slut en dextro, för att vi skulle få sova någon gång. Strax före halv fem, verkade hon tillräckligt stabil på 4,1. Halv åtta återigen blodsocker på 3,9. Fick sova vidare och blodsockret gick upp av sig själv till 4,5. Vid nio hade det ökat till 5,1, alltså ett mycket bra morgonvärde. Precis nyss 4,3. Fortfarande bra och nu ska hon snart äta. Men jag undrar vad nattens värden beror på! Hon påstår att hon inte ätit något mer än morötterna och att hon inte tagit något snabbverkande insulin under kvällen eller natten. Hon hade ingen träning igår, så jag ser ingen rimlig orsak till att hon skulle bli låg. Vi funderar på om hon har ätit något, som hon inte vill medge, och tagit för mycket insulin till det. Men det är svårt att veta, när hon förnekar det! Jag blir väldigt trött av sådana här nätter!
  11. Ber om ursäkt för att jag inte svarade direkt, MariaF! Jag har inte provat exakt de chokladbollarna som du länkade till. Däremot gör jag ibland osötade chokladbollar, där havregrynen ersatts med kokosflingor. Jag tycker om dem, men ingen av barnen är särskilt imponerade. Stora dottern får en ruta mörk choklad ibland. Hon gillar det och det verkar inte heller vara något problem gällande blodsockret. Däremot kan det vara en trigger. Inte nödvändigtvis, men det kan öka risken att hon äter annat olämpligt senare. Jag har tidigare gjort en del eget "lättsötat" godis, som tryfflar med socker endast från den 70%-iga chokladen, eller chokladdoppade mandlar. Erfarenheten är att hon gillar det lite väl mycket, får svårt att begränsa mängden även där. Popcorn är kanske det "vanliga" snacks som funkar bäst, både tidigare och även nu efter diabetesdiagnosen. Det verkar inte starta den där negativa spiralen. Kräver insulin, såklart, men det går att dosera det rätt. Till många andra onyttigheter verkar det inte hjälpa hur rätt mängd insulin hon tar i teorin, det blir fel i alla fall. Går inte att få rätt, när hon garanterat hinner bli både hög och låg i omgångar innan vi fått rätsida på det. Men popcorn har hon till och med klarat en treliters, med bibehållet bra blodsocker efteråt. Frukt är gränsfall. Hon är mycket noga med att hon får äta frukt. Och hon får det, men det är inte alltid komplikationsfritt. Viss frukt funkar inte alls. Med de flesta sorter är det en dosfråga. Vissa frukter kan hon inte äta en, då drar spiralen igång och hon äter alla som finns. Nektariner eller persikor kan hon exempelvis bara äta som en del i en måltid, exempelvis tillsammans med chiapudding eller yoghurt, då går det bra. Men äter hon en nektarin rakt upp och ner, som den är, då startar det sug efter mer. Körsbär, har erfarenheten hunnit visa, är bara lämpliga i syfte att korrigera lågt blodsocker, eller möjligen i liten mängd på samma sätt som nektariner. Vindruvor har stått på "förbjudet-listan" länge och banan används som sötning snarare än som hel frukt. Numera följer banan med i idrottssammanhang, bara för säkerhets skull, men de brukar inte ätas upp. Under de senaste åren har vi annars mest låtit henne äta bananer i samband med friluftsdagar och liknande.
  12. Ja, hon är definitivt sockerberoende, även om det är en lekmannaställd diagnos som officiellt inte existerar. Vet inte om du läst min lååånga tråd om detta, men från elva års ålder har hon haft specialkost även i skolan. Jag fick bråka för intyget, fick ett som var extremt luddigt och kunde betyda vad som helst eller ingenting. De underbara specialköksköksorna valde att tolka det i stort sett som jag ville att det skulle tolkas, vilket gör att min dotter förmodligen har kommunens bästa skolmat! Och att vända sig till landstinget för hjälp? Jodå, det har vi gjort. De kan ingenting om området, men det är kanske inte så konstigt. Det värdefulla kostintyget, var det läkaren på BUP som skrev. Denne intygade vår upplevelse och föreslog att eventuella anpassningar av kosten skulle ske i samråd med oss... Förklarade också att en läkare inte får intyga något som inte kan bevisas. Men hittills har det intyget fyllt sin funktion. Vi har också bråkat en hel del, för att få en samtalskontakt. Fick nobben länge, men fick faktiskt till slut prata med en behandlare ett antal gånger i höstas. Ett par gånger bara föräldrar, ett par gånger bara dottern och några gånger tillsammans. De inser åtminstone att det är ett problem, när hon stjäl pengar av oss föräldrar för att köpa godis... Det var skönt att få prata av oss lite, tyckte både vi föräldrar och dottern, men något resultat kan jag inte påstå att det gav. Jag har också varit i kontakt med en kostrådgivare, en av de där som utbildats av Bitten Jonsson, men ärligt talat så tycker jag inte att det heller gett så mycket. Förmodligen borde den kontakten vara mer regelbunden, men med den timtaxan så funkar inte det!
  13. Hon är för det mesta ganska resonabel. Väldigt resonabel, i teorin. Jag har hört henne förklara för morfar, som pratade om att "unna sig," att hon visst kan unna sig saker, men att hon då kan välja att unna sig en extra god frukt, men inte en chokladkaka. Och det är verkligen så hon resonerar, när hon är i full kontakt med sin resonabla sida. När hon däremot upplever det där hemska suget, hjälper det inte hur resonabel hon är annars. Då blir det ett tvång, någonting hon bara måste ha. Det faktum att hon åt en halv dumlepåse, är i sig ett tecken på framgång. Tidigare hade hon inte slutat, förrän påsen var tom. Hon har också vid ett tillfälle köpt två kakpaket, men slängt bort det ena. Så hon är motiverad, hon kämpar med detta. När hon smäller i sig socker, är det för att hon verkligen inte klarar av att stå emot. Den gången, då hon åt ur ett kakpaket och slängde det andra, hade hon påtagligt högt blodsocker i över tre timmar, innan vi lyckades korrigera tillräckligt. Över nio, vid något tillfälle över elva. I det läget har hon ingen kontroll över sig själv, saknar helt impulskontroll. Hon var så olycklig efteråt, när lillasyster gömde sig för henne och vägrade att ta emot några ursäkter... Hon vill verkligen inte att det ska bli så! Det var länge (år) sen jag slutade att vara arg, över saker hon äter. Det är meningslöst och ökar bara ljugandet kring det. Jag har valt att lägga mesta krutet på att hon måste vara ärlig, när sådant händer. Hon måste kolla blodsockret innan, måste logga vad hon äter och hur mycket insulin hon tar. För det är svårt nog att korrigera, även om man vet dessa saker. Att korrigera, när man inte vet vad hon ätit, hur mycket insulin hon tagit eller när, det är ju stört omöjligt!
  14. Blodsocker på 3,6, men utan känning. Tycktes vara ett ypperligt tillfälle för lite glass! Räknade och vägde upp en liten portion med ganska precis sex gram kolhydrater. Alltså motsvarande två dextro och borde höja blodsockret till någonstans mellan 5,5 och 6. Vi var helt eniga om att detta var en bra ide'. Vi hade fel! Nu fick vi bevis för att sötsaker triggar henne att äta mer sötsaker, ÄVEN om blodsockret är lågt och även utan extra tillskott av insulin. Hon vägde sina sötsaker, hon tog insulin för dem. Däremot loggade hon varken kolhydrater, insulindos eller tid. Men det handlade om ungefär 70 gram kolhydrater i form av en halv påse dumlekolor. Högsta uppmätta värde efteråt, var 8,5. Så förmodligen doserade hon sitt insulin rätt. Men 8,5 är tillräckligt högt, för att det ska märkas på henne. Faktum var, att hennes pappa bad henne kolla sitt blodsocker en extra gång, redan när det låg på 7,2. Troligen var det då den snabba höjningen, som påverkade henne negativt. Att hon ätit något olämpligt, förnekade hon i sten, tills vi hittade påsen.
  15. Ett annat tips, om du är alltför mätt för att äta middagsmat, men inte vill hoppa över middagen helt, är att istället välja någon favorit från menyernas förslag på frukostar. Överlag både mindre mastig mat och dessutom mer lätt- och snabblagat.
  16. En alltför intressant fråga, för att motstå. Trots att mina erfarenheter inte liknar dina. Jag trivs bra, när jag kommer mig ut på promenader. I perioder blir det ofta, andra perioder knappt alls. För mig är det tillräckligt, jag känner att jag mår bra av att röra mig på det sättet. Det händer att jag släpas ut på något "fyspass" längs elljusspåret. Det kan vara trevligt medan det varar, men brukar medföra att jag får ont i benen i flera dagar efteråt, så att springa är verkligen inte min grej. För många år sedan tränade jag på gym. Jag gillade gruppträningspassen och kunde väl uthärda själva gymmet. Men det var en orimlig kostnad för mig, framför allt att betala fullt pris i perioder när jag var förkyld, något av barnen sjukt eller jag av andra anledningar inte kunde fara dit alls. Jag har också danstränat, även det för många år sedan. Det var konditionsträning, om något, förmodligen det mest högintensiva jag ägnat mig åt regelbundet. Det var kul, något jag skulle kunna tänka mig att återuppta. Någon gång, när fritiden räcker för mer än måsten och barnens aktiviteter... Kanske när jag blir pensionär? Jag har ett yrke, som tillåter mig att röra på mig på arbetstid, om än lågintensivt, ofta ett par timmar om dagen, ibland mer. Jag har vett att uppskatta det! Min förmodligen allt annat än exakta stegräknare, som jag har i mobilen, brukar "berömma mig" för mitt motionerande på arbetsdagar och "klaga lite på mig" när jag är ledig. Jag inser att det är nyttigt att träna. Jag inser också att jag borde röra på mig mer än jag gör. Men det du säger om att inte acceptera att vissa säger att de inte gillar att träna, det stör jag mig faktiskt på. Att anse att man kan acceptera eller inte acceptera någon annans val av motionsvanor känns helt fel för mig. Då utser man sig till domare över någon annan, något åtminstone jag inte anser mig ha något mandat för. Jag tror på att man ska respektera andra människor för de val de gör, även om de inte överensstämmer med ens egna. Du gör ingen hemlighet av att konditionsträning är en viktig del i ditt liv. Utmärkt för dig! För min del, tror jag att alltför många "måsten" är negativt för själen. Därför undviker jag att ha dåligt samvete för saker som bara rör mig själv, det finns nog många måsten i sådant som rör alla andra runt ikring, framför allt då när det gäller jobbet och mina egna barn. En promenad då och då, gärna i prattempo och med trevligt sällskap, det är motion som passar min kropp och själ som bäst!
  17. Olivolja lär ska vara helt ok. Däremot har jag lite svårt att förstå hur någon skulle vilja dricka det rent. Då äter jag hellre oliver.
  18. Råa ägg ser jag inget hinder för, så länge det är svenska ägg. Äggula lär vara nyttigast rå, medan äggvita näringsmässigt lär vinna på att tillagas. Solrosolja är ett exempel på oljor som bör undvikas. Mycket omega 6, inflammationsökande... Ren vegetabilisk kallpressad kokosolja som mellanmål ibland, kan jag däremot tänka mig. Fast det finns godare sätt att få i sig den, tycker jag.
  19. Ibland är det svårt att hänga med i svängarna. Matintaget varierar så enormt från en dag till nästa. Jag undrar hur hennes kropp hänger med... Ena dagen klarade hon sig på totalt två enheter måltidsinsulin, för att hon självmant hoppat över nästan allt med kolhydrater i till både lunch och middag. En macka till frukost och en till kvällsmat, inga övriga mellanmål. En annan dag åt hon en lunch på Mc Donalds med över 90 gram kolhydrater och sen nästan lika mycket till middag. Landade den dagen på 12,5 enheter måltidsinsulin. En tredje dag får jag sms med frågan hur mycket insulin hon ska ta för en Powerade. Inget jag vill att hon dricker, men såklart bättre att hon ber om hjälp att räkna på det än att hon försöker mörka det... Försök att mörka har vi också varit med om, inga trevliga upplevelser för någon av oss. Men jag tror att hon har börjat fatta det nu, att det blir mindre fel efteråt om hon är ärlig med vad hon stoppar i sig. Är det någon av er som vet något om hur det påverkar kroppen att kolhydratintaget varierar så mycket från dag till dag? Att hon en dag äter totalt 30 gram kolhydrater och en annan 200? Jag tänker att det förmodligen är bättre än att äta 250 gram kolhydrater varje dag, men jag undrar om det vore bättre om det ändå gick att hålla det mer lika från dag till dag...
  20. Om ditt mål är att komma ifrån sockerberoende, ska du aldrig tillåta dig att vara hungrig. För stor risk att du börjar äta fel saker då... Hjälper det om du äter ett kokt ägg med smör eller majonnäs klockan 14 och ett på kvällen? Som jag ser det, har du två möjliga alternativ, som har en rimlig chans att funka. Antingen äter du något extra när du blir hungrig, eller så äter du mer till lunch och middag, så att du håller dig mätt längre. Tomat, gurka och paprika är goda tillbehör och det är inget fel på dessa. Däremot, är de kanske inte de mest mättande grönsakerna. Testa om någon varm grönsak mättar bättre, som kokt broccoli eller gräddstuvad vitkål. Inte säkert, jag tror att vi är olika där, men det kan vara värt att försöka.
  21. Mina personliga erfarenheter av kortison är övervägande positiva. Dock har jag aldrig ätit långvariga kurer av det. Men det har gett snabb symptomlindring, när jag fått kortison utskrivet vid lunginflammationer och en gång vid svår stämbandsinflammation. Vid samtliga dessa tillfällen har jag samtidigt fått antibiotika, jag var jätterisig och hade svårt att andas, har dessutom astma. Det har då rört sig om hög dos i fem dagar, vilket läkarna sagt ska vara fritt från biverkningar, vilket det också var. Längsta kortisonbehandlingen jag fått, var mot graviditetsillamående. Då var läkarna betydligt mer oroade för biverkningar, men samtidigt övertygade om att riskerna för barnet var större om jag inte började få behålla någon vätska och näring. När absolut inga andra läkemedel hjälpte, var kortisontabletter det som fungerade. Men jag fick hela tiden trappa ner till så låg dos som möjligt. Målet fick inte vara att jag skulle må bra, bara att jag inte skulle kräkas mer än ett par gånger om dagen. Jag åt nog kortison i någonstans mellan 4-6 månader, sen gjordes nya försök med andra droger, som då fungerade tillräckligt bra för att hålla mig från att behöva läggas in. Det var när jag väntade min yngsta, som alltid hittills varit kärnfrisk. Jag själv fick inte heller några biverkningar, vad jag vet. Betydligt mer biverkningar av de flesta andra medicinerna, dock inga bestående.
  22. Kokosolja är utan tvivel bra att fritera i. Rätt dyrt, dock, även om du rimligen bör välja en smaklös sort, som är lite billigare, då du ändå ska hetta upp den. Avokadoolja har jag aldrig använt, men har sett en liten flaska, som kostade 90:- Knappast tillräcklingt mycket med en sådan flaska att fritera i. Ur hälso- eller smaksynpunkt kan jag inte uttala mig om avokadooljan. Om du vill ha ett mer prisvärt alternativ till olja, kan jag rekommendera att du friterar i ister. Det blir bra och är enormt mycket billigare än ovanstående alternativ. Om du köper i hel bit, hackar eller maler du biten, smälter den på spisen och silar bort grojset som blir kvar. Istret kan sen användas många gånger, åtminstone om du kan förvara det svalt. Färdigfixat ister finns att köpa, danskt, men jag har aldrig testat det. Mättat fett lär ju vara ett bra LCHF-alternativ. Rapsolja går ju också bra att fritera i, men är kanske snäppet sämre ur hälsosynpunkt, om än bättre än mycket annat. Själv har jag ingen fritös, men friterar ibland i järngryta, vilket räcker för mina behov. Vill du fritera flera gånger i veckan, så slå till och köp en fritös!
  23. Har du provat en liberalare LCHF? Du kanske mår bättre av att inte vara i ketos, men det betyder ju inte att du måste äta enligt tallriksmodellen för den sakens skull.
  24. Hba1c låg på 121. Det visar att blodsockret legat högt under hela den tid som det provet visar...
  25. Nja, Zepp... Jag tror inte att man kan ha begynnande diabetes i åtta-tio år innan diagnos. Inte typ 1. Däremot så har ju min stora dotter alltid varit väldigt känslig för socker, det har alltid förvärrat alla hennes ADHD-symptom och dessutom fått henne att nästan maniskt jaga efter mer socker. Hon fick ADHD-diagnosen som nioåring, så tonåren var fortfarande en bit bort då. Men den senaste våren, då absolut ingenting fungerat för henne, den skyller jag på högt blodsocker. Så klart att inte medicinen fungerade då! Dessutom har vi hunnit se, att när hon har ett högt blodsocker, omkring 10, så blir det samma sak. Då blir hon uppskruvad, otrevlig och får en inbyggd radar inställd på att jäklas med folk, i synnerhet sin lillasyster.
×
×
  • Create New...