The Biochemist

Medlem
  • Innehållsantal

    642
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    36

The Biochemist vann senast 12 April 2018

The Biochemist hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

2 927 Enastående

Om The Biochemist

  • Rank
    Gammal i gården
  • Födelsedag 1974-12-12

Contact Methods

  • Website URL
    http://www.blackbeltnutrition.org

Profile Information

  • Gender
    Not Telling
  • Location
    Stockholm
  • Interests
    Biokemi
    Idrottsnutrition
    Träning
    Kampsport
    Bio hacking

Senaste besökare till profilen

1 154 profilvisningar
  1. HbA1c är en så kallad AGE (advanced glycation endproduct). Detta sker via Maillard reaktionen. Dvs en reaktion där socker och protein klumpar ihop sig (Hb = hemoglobin är ett protein). Högre blodsocker ökar på denna ihopklumpning mellan socker och protein. Reaktornshastigheten är dock inte linjär. Det betyder att Hb1Ac som ”medelvärde” för långtidsblodglukos är en lite missvisande förklaring. Låt mig ge ett exempel innan alla slutar läsa. Person A. Blodglukos på 5 resp 7 50% av tiden vardera. Detta ger medelglukos på 6 (hypotetisk exempel då man självklart inte enbart kan ligga på exakt 5 eller 7 hela tiden) Person B. Blodglukos på 4 resp 8 50% vardera. Detta ger också medelblodglukos på 6. Har de då samma HbA1c? Om det vore det vanliga medelvärdet skulle så vara fallet men svaret på frågan är att person B kommer ha högre HbA1c. Orsaken är att Maillardreaktionen ökar mer vid högre blodsockervärden. Så det blir ett viktat medelvärde där enskilda toppar straffar sig mer. Dessutom påverkar fler faktorer. Bl a antioxidation status. Summan av det hela är att blodglukosmätningar visar uppenbart blodglukos vid mättillfället. HbA1c däremot är snarare ett mått på vilken skada blodsockret gjort över tid och inte ”bara” ett långtidssocker. Som lite kuriosa kan nämnas att när du grillar kött och får en brun yta är detta också Maillard reaktion mellan protein och socker. Det är därför glasyrer innehåller socker för att ge mer brunt. Det är alltså detta ”brända” som bildas i kroppen HbA1c visar.
  2. Det där med sötningsmedel är lurigt. Inom mainstream-medicin hänvisas till diverse studier som visar att icke kalorigivande sötningsmedel har försumbar påverkan på insulin. Trots detta har jag genom åren märkt att klienter som har svårt att få bra resultat av LCHF nästan alltid använder sötningsmedel. Till slut bestämde jag mig för att testa. Fastade först ”ren” utan sötningsmedel och mätte tiden tills jag fick en keton-spik. Gjorde om samma sak men drack light och zero drycker samtidigt. Det tog exakt lika lång tid att nå keton-peak. Precis vad man kunde anda baserat på studier. Men tyckte fortfarande något inte stämde mellan vetenskap och praktiska erfarenheter. Gjorde om försöket men inte 100% fastande utan ”fasting mimic diet”. Åt ca 20g kolhydrater, 20g protein, 30g fett vilket är ca 400kcal/dag. Nu blev det minsann skillnad. Med sötningsmedel tog det längre tid att få ketoner och kom inte alls upp i samma nivåer (0.7 mmolar vs 3.4 utan sötningsmedel). Nu gick jag tillbaka till den vetenskapliga litteraturen och tittade lite närmare hur studierna var gjorda. Jodå, alla studier som visade att sötningsmedel inte hade någon effekt på insulin eller annat var gjorda fastande. Men fann några studier där man tittat på samspelet mellan sötningsmedel och matintag och här var det minsann dramatiska skillnader i både blodglukos, insulin och diverse andra hormoner. Allt blev sämre med sötningsmedel och verkar gälla i princip alla sötningsmedel. Har dock inte hittat någon sådan studie på erytriol så här är det oklart om det har samma effekt. Nu är det inte alla som får problem med LCHF och sötningsmedel men om man har det är det värt att testa ta bort dem. Framförallt om man kör strikt och mäter ketoner för då får man svart på vitt om der har någon effekt. Jag pratar en del om detta och massa annat intressant kring Keto i podcasten nedan från nov 2018 https://podtail.com/en/podcast/super-human-radio/shr-2240-the-ketogenic-continuum-emerging-science-/
  3. Glyceroldelen av en fettmolekyl (triglycerid) är 5-10% av energin beroende på vilket fett vi tittar på. Den delen kan omvandlas till glukos. Kroppens behov av glukos vid nollning av kolisar i maten är ca 50g/dygn. Vid en högfett-diet hamnar man på kanske 30g glukos från fett. Då saknar fortfarande 20g glukos. Sannolikt därför flertalet LCHF ”gurus” kommer fram till att 20g kolhydrater är ”optimalt” vid strikt LCHF. Då går massbalansen exakt ihop utan hatt kroppen behöver omvandla protein till glukos (detta är själva nyckeln till att LCHF fungerar så bra).
  4. Vet inte om jag förstod poängen i inlägget men citronsyra och askorbinsyra är två helt olika molekyler. Citronsyra ingår, som namnet antyder, i citronsyracykeln. Askorbinsyra är som nämnts tidigare vitamin C.
  5. Metformin tar bort effekten av träning. Den adaption som sker efter träning så att man kan prestera mer nästa gång blockeras.
  6. Om målet är att gå ned i vikt och du gör det kanske det inte är så mycket att vara ledsen över. De flesta som går ned i vikt på LCHF är nog inte i ketos. Sen bör man definiera ketos. Jag menar med det betahydroxybutyrat i blod på 0.7 eller mer. Om du mäter acetoacetat via utandningsluft (formellt mäter man aceton men det ger indirekt AcAc konc i blod) ligger du kanske mellan 5-10 ppm vilket betyder bra fettförbränning. Urinstickor är säkert i mitten på skalan (dessa visar också AcAc).
  7. Jag skulle gissa att du faktiskt inte är i ketos och ligger högt i protein. Om du luktar ammoniak/urea gör kroppen av med kväve. Kvävet kommer från protein och blir över när protein görs om till kolhydrater viket kroppen behöver göra om du drar med kolhydraterna men inte hamnar i ketos. Även biverkningarna stämmer bra med detta.
  8. Om man solar reglerar kroppen själv hur mycket d vitamin det blir. Med kosttillskott kan den inte det. Jag tycker man kan använda kosttillskott för att komma upp från låga nivåer till normala men skulle inte använda det för att komma från mellan Vivo till hög. För att veta vad som är hög kan man mäta hur högt man kommer upp en solig sommar. När man när en platå har man kroppen egen reglering av optimalt värde. Gjorde själv detta på 90 talet och har funderar på att göra om det igen då åldern kanske ändrar något.
  9. Vad har du för blodglukos? Hur såg vårdens ut innan LCHF? låter som du har ApoE4 genen. Jag skulle nog testat det till att börja med.
  10. Tänk på att det bara är glukos som syns när du mäter blodglukos. Fruktos och andra sockerarter syns inte men de förstör likväl ketosen lika mycket (eller mer) än glukos. Du skriver att du är i ketos men urinstickorna visar låga värden. Hur testar du då?
  11. Jag tror många blir förvirrade för vissa studier säger något är säkert och andra påtalar nån sorts hälsofara. En vanligt slutsats bland ”experter” blir då att studierna är motstridiga så vi vet inte. Men tänk så här. En person är åtalad på 20 punkter för diverse brott. På 4 åtalspunkter döms personen och på 16 frikänna han (rent statistiskt är det en ”han”). Är personen kriminell? Experter i media svarar att utfallet var förvisso något motstridigt men 16 av 20 studier visar på friande dom så man kan med gott samvete anlita personen som barnvakt. Livsmedelsverket ser heller inga faror runt hörnet. Men nog skulle vi vilja veta vilka åtalspunkter personen är dömd för innan vi anlitar han som barnvakt? Och hela situationen att ta ställning till om personen är kriminell eller inte är ganska absurd. Han är ju dömd på 4 punkter. Om han är icke skyldig på andra gör ju inte domen motstridig. Aspartam, och de flesta andra sötningsmedel, är dömda på flera punkter bortom rimligt tvivel (generellt är minst 95% säkerhet i vetenskapliga sammanhang). Att det sedan finns studier på helt andra områden som inte visar något med 95% säkerhet förmildrar ju inte de punkterna dom redan föreligger.
  12. Låter helkonstigt. Dessutom har man screenat barn i Skåne i minst 10 års tid nu och lovar hela tiden att man snart ska ha något resultat. Verkar inte som det kommit ut speciellt mycket än.
  13. Tack för feedbacken Robert. Du kan finna alla referenser i länken nedan (inkl aspartam och smörsyra resp propionat) https://superhumanradio.net/shr-2240-the-ketogenic-continuum-emerging-science-the-changing-landscape-related-to-health-and-performance Ni som har tid får gärna gå in och gilla radiostationens FB inlägg. Då ökar chansen för fler LCHF diskussioner
  14. Hej, kul att du lyssnade på podden. Hade inte sett din fråga innan när det gäller kolhydraterna och muskeltillväxt. Vi diskuterade även ämnet i podden. När man kommer under 120-150g kolhydrater behöver kroppen ta protein och göra om detta till kolhydrater. Annars räcker inte energin till hjärnan. När man nåt så lågt i kolisar (typ 20-30g) att ketos inträffar får hjärnan energi från ketonerna och därmed kan den sluta (eller minska kraftigt) på omvandlingen av protein till glukos. I det spannet där kroppen är beroende av protein för att föda hjärnan vill den helst inte dela med sig av proteinet till musklerna då hjärnan anses viktigare.
  15. Då är även podcasten ute. Tror det är mycket nytt och intressant även för er som hållit på med LCHF ett tag