MariaF

Medlem
  • Innehållsantal

    5 327
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    633

Allt postat av MariaF

  1. Nä, nu blir jag ju förolämpad! I juletid och allt?! Jag har ju sprungit i åratal och sista året längre distanser, dock inte på lågpuls. Konditionen har jag nog haft, vill jag påstå fast på högre puls... Men jag är inte orolig, jag ska nöta på tills det kommer.
  2. Testade Kostdoktorns müslibars nu ikväll. De bara dröser samman och inte sjutton blev det några bars, bara väldigt goda smulor. Nu doppar jag smulbitar i choklad och är glad att jag inte ska ha gäster och därmed inte behöver stressa upp mig över att satsen blev misslyckad!
  3. Ok, så jag kanske är fettdriven... men min aeroba funktion är urkass! Och det är väl vad jag förstår ungefär samma sak...
  4. Pulsen stiger också enormt dagen efter lite starkvinsglögg..! Hade aldrig trott att det skulle slå så?! Å andra sidan kanske jag borde fattat det eftersom jag blev påverkad (jo, är känslig för alkohol). Ju mer jag lär mig om lågpulsträning desto mer undrar jag varför man aldrig pratar om VARFÖR man ska träna i prattempo? Jag har ju hört att man ska det i alla år men aldrig fattat varför; jag har snörat på mig skorna och stuckit ut och sprungit efter dagsform/kondition och varit nöjd med det. Men det där med fettförbränning som så himla många av oss vill åt av olika skäl övas effektivt upp av lågpulsträning. Efter 6år på LCHF, ca 35g kolh./dag, trodde jag att jag i huvudsak går på fett men... Visst, jag är viktstabil så länge jag håller mig till mina riktlinjer men det är först nu centimetrarna börjat krympa. Intressant hur det kan vara...
  5. Det stämmer nog för äpplevinet i källaren bubblar som bare den när det fått socker tillsatt...
  6. Som Angelico säger får man tänka annorlunda med degar där inte mjöl ingår. Jag har nog aldrig sett ett mjölfritt recept som innehåller jäst, tex, det brukar vara bakpulver. Birgitta Höglund, Lanners Köksblandning, Under vårt tak m fl har många bra recept. Själv ska jag baka mjuk pepparkaka till julaftonens fika.
  7. Vad konstigt, Petra183; Psylliumfrö som fått dra i vatten ska ju vara laxerande har jag lärt mig. Då borde ju husken också vara det..? Tipsen om fett och tarmflora är bra. De kan absolut bidra till att lugna en orolig mage. Att minska mejeriprodukter också. Blåbär brukar vara stoppande, vad synd att få en anledning att äta (kokos?)grädde och bär...
  8. MariaF

    Ätstörning och skam

    Eller vintern eftersom ditt D-vitamin är slut.... Själv kombinerar jag ljus och D-vitamin mm. Hade gärna åkt till solen men jag får vänta tills i påsk. Drack förresten fettchoklad ikväll. Var ute och lufsade 2,5tim med vovven i förmiddags (och brände 1000kcal) så jag tyckte det kändes lockande att varva ner efter dagen med. Härligt att du tar nya tag!
  9. Eller kanske har samhället större nytta av gamla gummor än gamla gubbar..?
  10. När vi var små var vi hemma på julafton, hos mormor på juldagen och farmor på annandagen. Väldigt lång julhelg blev det vad jag minns... Tror att fler än man vet egentligen vill minska stressen men vet inte hur det ska gå till. Å ena sidan vill man, å andra sidan vill man inte... Och nej, man vill inte dissa nån... Tänk om man kunde gå i ide istället, då vore ju problemet löst! Lättare att partaja på sommaren...!
  11. Nja... Jag gillar pynt och mys men till mångas förfäran har jag gärna firat jul själv, numera helst med endast man och barn. När äldsta sonen var liten firade vi hos svärmor och svärfar och även om de var jättegulliga så blev det så stökigt med kusiner och allas olika önskan när man skulle äta, om man skulle se KarlBertil eller inte och så alla dessa julklappar till ingen nytta...! När sonen var 1år fick han 14 (!) julklappar och när han öppnat den första ville han leka med den men det gick ju inte, han var ju tvungen att öppna alla bums enligt de vuxna runt om. Jag tyckte det var lika jobbigt som innan jag sa till min syster att jag ville fira själv (innan jag fick barn). Nu finns tyvärr inte svärmor längre och vi bor numera långt från svärfar så i fjol skulle jag hälsa på min syster en snabbis på förmiddagen (min man jobbade) varför hon istället för att servera fika som jag bett om, serverade jullunch kl.11, jag som inte ens är så förtjust i julmat... I år firar syrran med familj jul utomlands och mina föräldrar vill vara hemma så då får det bli en kopp te-fika på förmiddagen hos dem, det räcker. Jag gillar alltså julstämning men inte julstress. Myser jättegärna i soffan med lugnet som sällskap. Kanske är det för att jag helst vill vara i ide så här års?
  12. Argumenten ska jag nog kunna skrapa ihop men lite som Xiro var inne på i en annan tråd; Hur får man den man älskar att lyssna...? Jag anses av pappa vara en religös fanatiker som bara hittat en annan religion än kyrkans och även om mamma aldrig ifrågasatt mina val tror jag det är svårt att övertyga henne om varför läkarna har fel. Men självklart ska jag jobba på det! Mormor blev jättegammal och det vill jag att hon ska få bli också. Nu fick jag veta detta idag och fick en chock så nästa steg blir att ta reda på hennes värden och ifrågasätta medicinerna.
  13. Fick veta idag att min mamma har diabetes och fått statiner mot kolesterolhalten. Vete sjutton om jag inte hellre föder ett gäng barn till än att bära den smärtsamma vetskapen att hon kommer medicinera sig riktigt sjuk (för hon lyssnar hellre på stafettläkaren än mig...).
  14. MariaF

    Ätstörning och skam

    Rå potatis är jättegott! Precis som det är. Ännu godare när man sitter i landet och äter de pyttesmå med jord på..! Lite off season just nu bara...
  15. MariaF

    Ätstörning och skam

    Din text väcker sorgliga minnen, Alien... Känslan av att vara misslyckad, att magen skriker "sluta" men munnen fortsätter äta utan att det går att få stopp på den... Ibland har jag tänkt att det är nog bara de som slutat röka/droga som skulle kunna förstå hur det river och sliter i en när suget sätter in. Nu vet jag inte hur det är för dig men mig tog det flera år innan jag visste skillnad på hunger och sug för jag hade nog alltid ätit förebyggande, ätit för att hålla känslolivet i schack. Efter 6år på LCHF kämpar jag fortfarande med det småätandet, en annan form av ätstörning. Nu tolkar jag din text som att du vet hur du ska göra, att du kan grunderna. Då är frågan snarare hur du ska komma på banan igen, och dessutom i juletid när det finns "gratis" godis överallt. Godis som inte alls är gratis, det kostar självbehärskning och självförakt när man inte står emot. Min fundering är om du klarar att släppa allt vad självkritik heter fram tills helgerna är över? Inse att du måste göra något men att du kanske inte klarar det i juletid och istället boka ett datum när du börjar, t ex med en fasta som du själv föreslår. Självklart finns det alltid ursäkter för att börja om "sen" men förbered dig inför ditt valda datum. Då slipper du kämpa mot alla julkalas och kanske bara behöver stå emot något enstaka istället t ex om någon fyller år i januari. Likaså kan du försöka jobba med/mot känslan "jag passar på att äta skräp nu för sen får jag inte" och vara stolt varje gång du lyckas klara den. När jag lade om kosten gjorde jag det pga värk och efter att ha bantat med GI-metoden några år tidigare visste jag att jag skulle må dåligt initialt. Jag hade förstått att det kunde ta tid innan jag skulle se resultat och bestämde mig för att ge det en chans i 4mån innan jag skulle utvärdera (gör likadant med nytt träningsupplägg nu, förresten) och det gjorde det lättare att hålla mig till det. Efter den tiden märkte jag lite resultat så jag förlängde perioden ett par månader till och sen blev jag kvar. Att jag skulle bli kvar och tycka det var värt kämpandet visste jag iofs inte när jag började. Kanske kan det funka för dig också att periodisera? Dessutom funkar många av viktväktarnas andra tips bra; drick vatten, sitt ner och ät, varm mat mättar bättre än kall osv. Jag önskar dig varmt lycka till med sockertrollet, känslan av misslyckande och vanmakt. Du är unik och bara du vet vad som funkar för dig men i detta forum finns många idéer hos kloka människor som kämpar med sina respektive resor så du kommer säkert att hitta till Din väg!
  16. För sisådär 12-13år sedan var denna ingenjör ruskigt less på teknik. Jag t o m läste en grundkurs i medicin för undersköterskor på komvux och lyckades lära mig namnen på en massa ben i kroppen. Då drömde jag om att bli reflexolog (zonterapeut) och det var främst Axelssons kurser jag tittade på, därav förberedelsen på komvux. Sedan insåg jag att för att finansiera skolan OCH uppehället så skulle jag behöva jobba som ingenjör länge... Hur som helst, tiden gick och jag förlikade mig med ingenjörsrollen igen, inte minst pga lönen, men jag har aldrig släppt det intresset liksom inte heller intresset för kost, hälsa, örtkunskap osv. Jag kom på att jag kan ägna mig åt mina intressen ändå, utan att jobba med det. Med egenföretagande följer andra uppgifter som inte alls har med mina intressen att göra, typ redovisning till skatteverket och sådant. Jag tror du har helt rätt i att många skulle lyssna bättre om man har en "titel", men ibland undrar jag om inte en retorikutbildning vore rätt väg att gå? Konsten att övertyga sitter ju inte i en titel utan i sättet man säger saker. Och de utbildningarna är kanske betydligt överkomligare i pris?
  17. Det är ingen bok men inspirerande ändå; Genevad Nygård. En familj som flyttat från centrala Göteborg till en gård. Senast i veckan slaktades en gris. Självhushåll, härodlad och en längtan om ett lagom modernt liv som jag tolkar det. http://www.genevadnygard.se
  18. MariaF

    veggohuvudstad...

    När jag gick i skolan hade vi två systrar som åt vegetariskt och oj, vad konstiga de var! Ja alltså, de fick höra mycket om sina konstiga matvanor... Då (70-80-tal) kämpade vegetarianerna för sin rätt att välja, nu kämpar LCHF/paleo/kosher/you-name-it på samma sätt. Tänk om vi kunde diskutera HUR vi framställer mat, HUR vi föder upp djur och vilken KVALITET den mat barnen serveras i skolorna har istället.
  19. Ja, att pulsen stiger när man tänker på fel saker har jag märkt. Ett tag, när det var mycket på jobbet var det väldigt påtagligt, i synnerhet på löpbandet. Ute tänker man som du säger sällan på sådant. Det kanske blir fel att fokusera på det exakta pulstalet (pulsen stiger också när jag blir besviken över att inte kunna hålla nere pulsen...) utan se det mer som ett riktmärke att sträva mot?
  20. Ja men det klarar jag! 2:15-2:30 är de längsta passen nu. Det kanske är stressen i alla fall då som gör att tiderna inte krymper som jag önskar. Eller så har jag för bråttom... I första hand är jag ute efter uthållighet, inte minst i vardagen. Det enda verktyg jag har är MAF-testet (tid/km) och där ser jag ingen förbättring. Så här långt är den enda förändring jag ser ett antal centimeter på kroppen som jag nämnt tidigare, att jag är väldigt hungrig för det mesta samt att de långa distanserna börjar kännas korta eftersom jag lufsat dem ett antal gånger. Det var intressant det du skriver Effie att pulsen kan vara förändrad... Den ska jag söka lite på.
  21. Ja, envis är jag i alla fall...! Dock med stor begränsning i tålamod... Men hur menar du att maxpuls hänger ihop med MAF-pulsen? Som jag uppfattat det är maxpulsen ointressant..? Den högsta puls jag mätt upp (i slutet av seedinglopp) är 184bpm. Springa tills jag kryper ihop och dör låter inte så lockande... Det jag själv tänker är att behålla mina +5 för uthärdligheten men fortsätta där för uppenbart bränner jag inte fett i nån jättestor utsträckning om jag tittar på pulsen. Syns ju på mig också förresten, jag har kurvor både här och där... Men måtten har ju börjat minska, vissa ganska mycket, så nånstans tror jag ändå att det händer nåt. Stress kan vara en bidragande faktor - jag har lätt för att falla i den fällan och sedan i våras har det inte funnits vila vare sig på jobbet eller hemma men det har lättat lite under senhösten och kan nog bli mycket bättre framöver så jag hoppas att om jag härdar ut så kommer det att lossna. Hoppas jag alltså. Gärna lite innan nästa halvmara i april...
  22. Det behöver nog utredas!
  23. Liten uppdatering, inspirerad av andra filosofiska trådar. Nu snurrar många tankar kring detta med "endurance"... Jag har som sagt köpt Maffetones principer fullt ut (lågpuls, low carb, balans i livet, barfota, ingen stretching...) och lagt om träningen helt och hållet. Under Black Friday passade jag på att köpa en dyrare leksak, en Garmin Forerunner (haft problem med den andra jag köpte, den tappar kontakten med mobilen) för att förenkla kollen på pulsen. Numera är det bakvänd backträning, dvs lunk nedför och gå uppför! Får bara lite konstiga blickar av förbipasserande... Men, det jag grunnar på; hur kasst fettförbränningsskick är jag egentligen i? Ska jag hålla min puls så låg som 180-ålder så kan jag inte jogga alls! Hittills har jag kört med en puls på 180-ålder+5 och kunnat lufsa lite mellan varven men när jag testar att ta bort mina fem extra pulsslag måste jag gå. Hela tiden. Här har jag i mitt enfald trott att äta LCHF har gett mig en bra fettförbränning som bas men så kan det omöjligt vara... Det är oerhört frustrerande men jag tror på principen (vad sjutton, att äta tvärtemot gängse råd funkar ju så då måste det ju funka på träning också..! ), men oj vad jag längtar efter att få springa igen! Jag som äntligen hade fått upp lite distans... Och vad händer med flåset? Kommer det följa med mig när jag väl släpper taget om basträningen? Ibland undrar jag om jag kommer att fixa detta, tålamod är inte min starka sida... Och ibland kommer tvivlet, lite som när man lägger om kosten; "vågar man verkligen tro på detta fullt ut", "kanske bäst att behålla något av det gamla beprövade"... Nåja, tills vidare lunkar jag på. Behövde bara få beklaga mig lite.
  24. MariaF

    Stanna i ketos

    Aha, det är DÄRFÖR man ska träna utomhus året om?!
  25. Det är pga SAD, den förbannade (ursäkta språket) vintertröttheten. Den som vill sova 15tim/dygn när den är obehandlad. Jag har använt mig av ljusterapi sedan 1990 och de senaste åren även lagt till D-vitamin. Nåt år provade jag med enbart D-vitamin men det funkade dåligt så ljuset blev kvar. En läkare konstaterade för några år sedan att mina grundnivåer av serotonin ligger lågt (men melatonin tycks jag ha massor av, åtminstone på vintern, egen reflektion) så när jag nu hittat 5-htp ville jag testa. Jag tror jag ska köra pulsbandet en hel dag så kanske jag kan se om det verkligen är hjärtklappning. Magnesiumtillskott tar jag också, liksom omega-3, om dessa kan påverka.