Jump to content

MariaF

Medlem
  • Posts

    5,811
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    769

Everything posted by MariaF

  1. Hm… jo, jag dricker som sagt mycket grönt te och äter en del 86%ig choklad, men det gör jag varje dag och hjärtklappningen kommer oregelbundet. Och konditionstränar gör jag ju emellanåt… Nu har jag testat Cola Zero och den ger hjärtklappning så den skippar jag framöver. Inget jag dricker ofta så jag kommer inte sakna det.) Bortsett från det testet har jag inte kunnat framkalla det på ett tag. Tycker jag märkt en aning de senaste dagarna då jag även haft antydan till vallningar och humörsvängningar vilket jag tänker stärker teorin att det är kopplat till klimakteriet. Funderar på att beställa boken The mineral fix, nån som har den? Är den bra? (Med mindre bra menar jag typiskt amerikansk; ”sen är det så här men det ska vi prata mer om längre fram” och så inser man att halva boken bara är hänvisningar till vad som kommer sen…)
  2. MariaF

    MAF-tråd

    Nej, det kan jag inte direkt påstå… Det är lite konstigt men Dr Maffetone pratar ofta om att stress i olika former påverkar, därför är jag rätt säker på att svaret ligger där. Klimakteriet (kemisk stress), känslor (kemisk stress), dålig hållning (biomekanisk stress) och bristande löpteknik (biomekanisk stress). Nu försöker jag fokusera på bred front; posturalt, styrka mm OCH jag har till slut bestämt mig för att ta några av ickespringpassen till yoga! (Den du, @Angelico ! Det kanske blir ordning på mig till slut… ). Får se hur långt det tar mig. Har börjat drömma om löparsemester (bil som kör resväskan mellan olika orter medan jag springer 4-7mil sisådär varannan dag… England lockar liksom Färöarna.)
  3. Njae, ibland blir det så men inte regelbundet (jag definierar det som minst 15tim mellan två mål). Jag småäter ju en hel del.
  4. MariaF

    MAF-tråd

    Den är jättebra! Jag kör mest med gummikudden men använder den på i princip hela kroppen. Lymfkörtlarna i armhålan/runt brösten. Muskelfästen. Under fötterna. Käkarna. Inte allt alltid men jag är väldigt nöjd. Just nu är det 20% rabatt på den såg jag.
  5. MariaF

    MAF-tråd

    En november för några år sen (eller ja, 2015 insåg jag nu och jag har fortfarande inte sprungit maran...) köpte jag ett löpband. Innan dess hade jag inte sprungit på vintern utan börjat om med mina 2,5km varje vår. Den vintern upprätthöll jag träningen för första gången nånsin. I samband med det skapade jag en tråd här i forumet som hette"Hur många mil i benen inför maraton?" där ett antal goa individer hjälpte mig med en del frågor och peppade. Sen var det en envis rackare ( @Cleppa) som tipsade om MAF. Först var jag inte speciellt intresserad, jag sprang liksom bara och hade Sthm halvmaraton planerad i sept -16 men han insisterade så av artighet läste jag lite och föll pladask för hela konceptet. Så himla tacksam att han fortsatte nämna MAF! Under hösten lade jag om till MAF. Och hade jätteproblem med pulsen som hoppade. Jag tragglade på men efter 4mån började jag blanda in intensivare spring. I april -17 sprang jag en halvmara utanför San Diego och där drog jag sönder nåt i höften (nu vet jag att det var höftböjaren). Då började en period av rehab som varade länge; sjukgymnasten gav mig övningar för att stärka höften men när jag undrade om min dåliga hållning kunde påverka trodde hon inte det. Det trodde i alla fall jag så när jag sommaren -18 fortsatte gå sönder trots vanlig sjukgymnastik och träff med löpcoach sökte jag hjälp hos Optimum (posturalträning) men det blev först under hösten jag fick tid. I 5mån tränade jag uteslutande posturalt och sprang inget alls. Sedan återupptog jag löpningen våren -19. Då noterade jag att min 34år gamla hälseneinflammation var borta och ersattes av problem med plantarfascian (det som ofta kallas hälsporre). Stötvågsbehandling hjälpte men det blev löpvila en tid (numera har jag en Flowgun, massagepistol som jag förebygger med). Så... jag har haft jättesvårt att komma vidare liksom, och det är framför allt pga av min ovilja mot styrketräning tror jag. Posturalträning är ju styrketräning om än av mindre slitsam karaktär. Därför har jag nu hoppat på coachingprogrammet "10 mån till 10 mil". Mitt mål är ingen speciell sträcka utan mer "Idag ska jag springa hela dan bara för att det är tisdag!" Jag blev tex väldigt inspirerad härom dagen av en tjej som sprungit från Östersund via Stekkenjokk till Vilhelmina. En mara om dagen i 12 dagar. (Hon har en löparvagn.) I och med coachingprogrammet tränar jag allt mer men springer mindre så att säga. Sedan är jag ruskigt långsam för så fort jag ökat takten från "jogg" till "spring" så har jag ju gått sönder. Nu försöker jag fokusera på teknik istället (POSE Method of Running).
  6. Jag har semester i september. Tänkte testa nåt då. Fasta eller karnivor, det är frågan... Fastade gjorde jag årligen förr, drar mig för det för att det är tråkigt. Karnivor kräver inälvor. Lockar inte det heller... Men nåt får det bli! Och sannolikt karnivor eftersom jag räknar med att träna en del.
  7. Jag funderar på samma sak. Blev också inspirerad av podden ovan. Om inte annat kanske man kan avgöra om oxalater är ett problem eller inte... Om jag förstått rätt blir de inget problem om man äter tillräckligt med mineraler de kan binda till men hur vet man det? Om man inte testar vet man ju inte hur man reagerar...
  8. MariaF

    MAF-tråd

    Heja @Tr0llet! En backyard ultra är 6,7km/varv och startar varje hel timme men vem har sagt att det måste gå till så? Om du springer med stängd mun och bara andas med näsan så är du nära konceptet MAF, dvs du kan inte springa så fort att du bränner en massa glukos utan måste anpassa farten till syreupptagningen (fettförbränning är en aerob process). Perfekt att köra så ju!
  9. MariaF

    MAF-tråd

    Haha, ja, i de backarna är det svårt att maffa... Sjukt imponerad av en bekant (kvinna 40+) som sprang på 53min! Fast jag tröstar mig med att mitt tempo håller bättre när man ska långt... Bifogar en länk till en bild: https://www.vastsverige.com/visittrollhattanvanersborg/produkter/alvrummet/ Man börjar vid övre nivån vid dammen till kraftstationerna och därifrån springer man upp, ovanför där bilden är tagen. Sedan ska man ner (brant) förbi utsiktsplatsen Kopparklinten, där bilden är tagen, ner till Olidans Kraftstation (skönjer parkeringen nere till vänster i bild) och längs vattenkanten nedströms kraftverken, förbi den lilla bron som syns i bild och sen förbi alla slussar (32m i slusshöjd) och upp igen till starten. Så det är upp och ner hela tiden. Det stämmer, det fanns en sådan men jag sprang den aldrig . Numera kör man Trollhättan City Trail som delvis följer samma sträcka som Kraftprovet men är betydligt tuffare. 10,5km upp och ner längs branterna och knappt nån asfalt alls. 1041 trappsteg och brutal! Både Kraftprovet och TCT är uppmärkta permanent så de kan man springa när man vill. En annan kul grej är att man nu jobbar med att förbinda Pilgrimslederna så att man kan följa den från Göteborg, via Lilla Edet upp till Trollhättan. Nästa år bör leden ha kommit fram till Vänersborg och därmed blivit sammankopplad med Pilgrimsleden i Dalsland. Så visst finns det fina leder här!
  10. MariaF

    MAF-tråd

    Så fick jag paltat mig runt Kraftprovet. Det var tungt. Inte så varmt som senaste dagarna men rätt kvalmigt. I tisdags morse provsprang jag banan fast jag började före kl.6 och näsandades hela vägen. Då kändes det lättare idag. Upplägget var så att det var flera mindre startgrupper med begränsad mängd deltagare. Eliten fick en egen grupp. Och jo, jag var nervös innan men bortsett från sista kilometern var det kul!
  11. Där är jag mer inne på epigenitiken, läran om hur våra gener slår av och på. Att jobba MED istället för EMOT dem. Det svåra är dels att hitta rätt, dels att upprätthålla det.
  12. Tack för informationen. Det var ju bra att jag fick veta det. Staffordshire Bullterrier. 9år. De brukar gå sönder för de är explosiva, men gör de inte det kan de bli uppåt 15år. För länge sen hade vi en medlem i forumet som diskuterade frågan om det verkligen hjälper att äta rätt. Hon hade fått cancer i munhålan. När man är i sorg/besvikelse, vare sig det gäller sig själv, en annan människa eller ett djur, så är det lätt att bli filosofisk; undra om det ens är möjligt att skydda sig eller om det bara är att köra på för det är ändå kört. Vi ska ju ändå dö förr eller senare.
  13. Vad ska man med semester till? Det blir ju bara en belastning... Har ni tänkt på det? Eller så är jag bara bitter. För knappt två veckor sedan fick jag avliva hunden. Det bidrar till min sinnesstämning. Hon var halt ett tag och på torsdagen hängde benet illa. Jag tog henne till veterinären på fredagen och det visade sig att korsbandet hade gått av. Jag passade på att fråga om hennes diarré som hon haft av och till så de tog en röntgenbild på hennes mage. En tumör, stor som en apelsin i denna ganska lilla hund (17kg). Hon fick somna in, där och då. Jag har varit jättenoga med hennes mat och godis. Ändå blev det en tumör. Hjälper matkvalitet? Jag har inte semester. Funderade länge på att inte ta nån heller men nu har jag lagt in om det i september. Då är skolan igång igen och jag kan ut och springa. Om inte maken har planer för mig förstås... Typ laga klart huset. Han har fått diskbråck. Riktigt illa. Magnetröntgen visar att det kommer att bli en operation men det är 15mån väntan till ortoped. Ena benet är helt kraftlöst och det andra håller knäet på att ge upp på (säkert kompensation/överbelastning). Foten har börjat domna. Han kämpar med vikten nu för det är enda hoppet att få en operation tidigare (privat klinik som kräver BMI<35) och det är nog det enda positiva; jag har äntligen fått gehör för att det han äter är kraftigt inflammationsskapande och han ska nu försöka gå mer mot LCHP (han gillar inte fett i större mängd). Jag stoppar i mig mycket dumt nu. Mest för att... jag inte vill ha annat. Vill egentligen inte ha det heller men äter ändå (istället för att fasta i värmen, det hade ju varit bättre). Så... här sitter jag och deppar och har ont av värmen och diverse annat. Är mindre självsnäll för att jag inte äter som jag borde. Kör inte MC för jag vet inte vart jag ska åka. Barnen vill inte umgås med varann så åka ut med dem vill jag inte heller (pappa kan som sagt inte gå nåt vidare). Har ingen lust att vara social. Tack för att jag får blä:a av mig!
  14. Lika illa här borta... Inte så man vill äta nåt rejält inte. Konstigt nog går det alltid att småäta?
  15. MariaF

    MAF-tråd

    Jaha... så anmälde jag mig till lopp fast jag inte vill. Eller ja, vill och vill... Ska jag vara ärlig handlar det mer om att jag egentligen inte vågar... Så då var jag på nåt sätt tvungen att utmana det i alla fall. Tror bestämt jag har vissa masochistiska drag... Det fanns plats kvar i lilla lokala Kraftprovet - mitt i sommarvärmen ska man springa en kvarts mara, dvs 11,5 km längs branterna runt Göta Älv. Det är nåt med lopp jag inte gillar och det är nervositeten innan. Jag menar, det är ju så onödigt, jag ska ju inte vinna eller så. Inte ens försöka faktiskt. Ändå blir jag så påverkad. Sen när jag väl är igång är det ju lugnt och efteråt har jag fått en kick. Om jag tänker maffa? Knappast!
  16. Så länge man får näring så räknas det nog ”bara” som fasta, inte vattenfasta som Peter är inne på. Lite party poopers nu men definitionen förringar inte på något vis nyttan med fastan. Så fastade vi förr (fast med en gnutta energi från juice och buljong). Närings- och hälsomässigt tror jag dock att benbuljong nån gång per dag under längre fasta gör större nytta än Resorb och Berocca. Båda innehåller mer tveksamma ämnen, ur ett biotillgänglighetsperspekriv, i bemärkelsen ”billig skit”. När jag fastade enligt gamla skolan (buljong, örtte och juice) för många år sen stannade viktminskningen av efter några veckor och jag gick upp det mesta rätt snabbt igen vad jag minns, men den där känslan efteråt… Den är en riktig höjdare!
  17. @DRAKULLA skrev om det härom dagen i en annan tråd. Hon har haft mycket gott resultat. Den tråden kan kanske vara intressant för dig också, @Louise Pålsson? https://forum.kostdoktorn.se/topic/19765-varför-behövs-fett-i-lchf-om-man-vill-gå-ner-i/?tab=comments#comment-173508 Generellt kan man säga att kalorier är rätt oväsentliga; Vi processar mat olika beroende på var energin kommer från. Själva viktregleringen är hormonell. Först behöver vi skapa rätt förutsättningar, sedan går vikten ner. Visst vill de flesta att det ska gå fort men tyvärr är det inte så många det gör det för. Mät gärna kroppen på några ställen så kommer minskade mått kunna peppa när vågen står still.
  18. Fast då hamnar man kanske i det både etiska och nutrionella dilemmat kring djurhållning? Kanske bättre att åka lite om man kan få bra eller i alla fall bättre kött till en billigare peng? Intressant med ordet "karbonad". "Karbo" på norska är väl kolhydrat (eng. carb)? Och pannbiff har väl inga egentliga kolhydrater om man inte har i ströbröd? Påminner mig om det amerikanska uttrycket "How come you park on a driveway and drive on a Parkway?
  19. Det kände jag inte till? IBS måste väl ha multifaktoriella orsaker? Däremot kan karragenan orsaka nervskador på foster, därav bör gravida undvika det... Och det tyder väl på att det inte är direkt hälsosamt.
  20. MariaF

    MAF-tråd

    Igår begav jag mig till staden IP där kärleken till att springa en gång föddes. Vi hade jumpa där när jag gick på gymnasiet och som ensam tjej med 31 killar fick jag välja om jag ville spela fotboll med dem eller träna själv. Jag har inte sprungit där sen 1987 trots att jag flyttade hem för 7år sen. De första varven funderade jag på hur i all sin dar 400m-varv kunde få mig att uppskatta löpning men efter ett antal varv infann sig ett lugn och det var, pulsstrul till trots, väldigt skönt. Jag gjorde alltså ett MAF-test. På riktigt. Först sprang jag med näsandning i tre varv som uppvärming. Sedan maffade jag i 5km. Som avslutning näsandades jag en kilometer till. Under sista MAF-testkilometern passerade jag min pulsgräns på 129 och slog över till gång. Trots att jag gick långsamt drev pulsen uppåt, nådde 145 innan den vände. Och då strosade jag… Det var enda gången den drev så långt men det är lite typiskt för mig. Sista varvet, som jag då sprang men näsandades, krävde puls på ca 75% av max. Kadensen låg strax över 180. Spännande. Nu har jag ett ”riktigt” MAF-test att jämföra med längre fram i min satsning mot Ultra. Min träning kommer jag dock att utföra med näsandning. (Har bollat frågan med coacherna.)
  21. Det handlar alltså om HIIT, vilken himla tur att det inte var MAF!
  22. Nu öppnar gränserna, @Elin Smestad Andreassen! 5 juli närmare bestämt. Och du slipper karantän när du åker hem!
  23. Artikeln är låst, synd. Filip Larsen har skrivit en del bra om träning. Det är nog sunt att känna till risker med överträning men min gissning (utan att då läst artikeln) är att riskerna för sjukdom pga underträning är större... Träning är stress för kroppen och tillsammans med andra stressorer, tex oro eller för mycket att göra, fås ett svar i kroppen som ser likadant ut. Alltså, den fysiologiska reaktionen tar inte hänsyn till varifrån stressen kommer. Man kan nå fram till väggen på många sätt. Resultatet är detsamma. "Min kompis" Maffetone skriver mycket om detta.
  24. Fettets roll är att dels stötta de näringsämnen som är fettlösliga men också att hålla oss mätta. Det vi försöker utnyttja är att få i oss mindre energi (fungerande mättnadssignaler), tillräckligt med näring, hålla hormonbalansen i schack och samtidigt bli mätta. Får vi till detta tar kroppen resten av energibehovet på kroppsfettet. Kroppen strävar efter homeostas, alltså jämvikt. Någonstans finns en reglering som säger att just DU ska vara så här stor. Får kroppen för mycket energi utifrån men har rätt hormonella status, kommer den försöka styra upp ämnesomsättningen. Får kroppen för lite energi utifrån försöker den styra ner. Om den hormonella statusen är fel, tex insulinet ligger konstant högt, då blir det inlagring i fettdepåerna om tillförseln är för hög. Behövs mer energi än kroppen får utifrån och det hormonella läget är gynnsamt, hämtar kroppen fett ur depåerna. Jason Fung resonerade väldigt bra kring var den där kontrollen sker som håller reda på hur stora vi borde vara, i sin bok Fetmakoden. Vad är det som gör att vi, trots att vi äter oss ner i vikt och fortsätter på samma sätt, ändå tenderar att gå upp igen efter ett tag? Vad är det för ett kroppsminne vi har? Hur programmerar man om det? Han menar att det gör man med fasta. Titta gärna på hans böcker eller youtube-föreläsningar, han är väldigt bra! Vill du äta LCLF, vilket många vill som inte riktigt greppat hur kroppen funkar (och det säger jag inte för att vara elak utan för att hälsa är ett så mycket vidare begrepp än vikt), så sikta på magert protein och gröna blad, lök och kål.
×
×
  • Create New...