Kjell Granelli

Moderator
  • Innehållsantal

    3 492
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    76

Kjell Granelli vann senast 7 November 2016

Kjell Granelli hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

6 242 Enastående

1 följare

Om Kjell Granelli

  • Rank
    Veteran
  • Födelsedag 1958-07-16

Profile Information

  • Location
    Hofterup, Skåne

Senaste besökare till profilen

2 389 profilvisningar
  1. Jag tar upp det med övriga moderatorer!
  2. Jag skulle också referera till Robert Lustig som menar att alkohol och fruktos skadar levern på liknande sätt. Allt många yngre i exempelvis USA och Mexiko får fettlever av fruktos och behöver i vissa fall transplantation för att överleva. Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av skillnader på om fettlevern beror på alkohol eller fruktos, inte minst för att de båda livsstilarna är så olika. Vid långvarig alkoholism skadas hela organismen även på andra sätt än fruktos, t.ex. hjärnan som metaboliserar alkohol men inte fruktos. Lustigs hypotes är att dagligt intag för att skada levern av fruktos är ungefär samma som alkohol. Om jag inte missminner mig uppåt 50 g per dygn (?).
  3. Om man ska använda sötningsmedel tycker jag erytritol är bäst. Det uppför sig ungefär som strösocker dock att det naturligtvis inte har någon konserverande effekt. Finns i t.ex. Sukrin och ICA:s Sötströ. Nästan all erytritol lämnar matsmältningssystemet innan det har en chans att fermenteras av tarmbakterier, och de få (ca 10%) av molekylerna som kommer ända till grovtarmen fermenteras inte utan släpps ut oförändrade. Man kissar alltså ut nästan allt. I djurförsök har man inte funnit några negativa effekter. Se https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8457525 och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16277764. Däremot, som nämnts ovan, kan ju den söta smaken via någon intrikat mekanism tänkas trigga insulin, liksom den söta smaken kan trigga vidare sötsug.
  4. Har du kollat så det inte är hemokromatos? https://sv.wikipedia.org/wiki/Hemokromatos
  5. Sådant begriper jag mig inte på, så vårt hopp står till Peter 😀
  6. Intressant. Har du möjligen länk till intervjun? Nämner hon något om hur kopplingen mellan mängd D3 o K2 räknats ut?
  7. Det verkar korrekt. Tungviktarna skriver så här efter deras stora undersökning för cirka tjugo år sedan: "Whenever and wherever it was ecologically possible, hunter-gatherers would have consumed high amounts (45–65% of total energy) of animal food. Most (73%) hunter-gatherer societies worldwide derived >50% (≥56–65%) of their subsistence from animal foods, whereas only 13.5% of these societies derived more than half (≥56–65%) of their subsistence from gathered plant foods. In turn, this high reliance on animal-based foods coupled with the relatively low carbohydrate content of wild plant foods produces universally characteristic macronutrient consumption ratios in which protein intakes are greater at the expense of carbohydrate." Källa: Plant-animal subsistence ratios and macronutrient energy estimations in worldwide hunter-gatherer diets Loren Cordain Janette Brand Miller S Boyd Eaton Neil Mann Susanne HA HoltJohn D Speth The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 71, Issue 3, 1 March 2000, Pages 682–692, https://doi.org/10.1093/ajcn/71.3.682 https://academic.oup.com/ajcn/article/71/3/682/4729121
  8. Sedan ska man inte glömma att vi i vår utvecklingslinje hela tiden verkligen varit omnivorer, dvs det har varit såväl vegetabiliska som animaliska komponenter i kosten. Staffan Lindeberg menar i "Food and Western Disease" (2010) att förfädernas kost under paleolitikum (ca 2,5 miljoner år sedan fram till jordbruket, "neolitikum") varit: "söta och mogna frukter och bär, skott, blommor, knoppar och färska blad, kött, benmärg, inälvor, fisk, skaldjur, insekter, larver, ägg, rötter, lökar, nötter och fröer från annat än gräs". Ju längre tillbaka i utvecklingslinjen före dess, desto större andel vegatabilier men dock obligastoriska animaliska komponenter också. Helt enig i att det var en smärre revolution när vi lärde oss laga mat; både animalisk och vegetabilisk (ex rötter o rotfrukter som efter tillagning släpper ifrån sig mer av näringsämnena).
  9. Tack för ännu en läsvärd post 🙂 Vill bara påpeka att du råkat skriva "D2" där det rimligen ska vara "K2" i näst sista stycket! Jag håller med om att gränsnyttan att höja nivån utöver 150 nmol/liter (förmodligen även ner till cirka 125) borde vara nära noll.
  10. Kolla gärna i denna tråd där studien om hjärtrytm diskuteras: https://forum.kostdoktorn.se/topic/12656-ny-studie-gamla-vanliga-eller-ligger-något-i-den/?
  11. Så kan det mycket väl vara. Jag följer sedan några år den danska nutritionisten Arne Astrups forskning och artiklar. För en tid sedan formulerade han (och medarbetare) den s.k. Blodsockerkuren, där man vid kostråd för viktminskning ger olika råd beroende på om patienten bedöms vara normoglykemisk, prediabetisk eller har fullt utvecklad DT2. Ju mer åt diabeteshållet, desto mer fett och färre kolhydrater. Min tolkning är att ju högre grad av insulinresistens man har, desto mer tjänar man på kolhydratrestriktion för viktminskning. Det kan eventuellt förklara en del överviktigas långsamma viktminskningsförlopp trots strikt LCHF - de är kanske helt enkelt högst insulinkänsliga och "svarar" inte på samma sätt på högfett. Själv har jag de sista två åren (efter 3-4 år tidigare med vikttapp) trots oförändrad LCHF-kost ökat cirka 5 kg i vikt. Kanske för att jag genom LCHF blev höggradiskt insulinkänslig och kroppen reagerar annorlunda på högfett? Svårt att veta eller ens gissa. En av Astrups senaste artiklar har ett litet intressant citat: "Dette understøtter hypotesen om, at kulhydratrige fødevarer virker mindre mættende i takt med øget insulinresistens." Se hela artikeln som PDF här: http://ugeskriftet.dk/files/scientific_article_files/2018-05/V11170897_1.pdf
  12. Jacob Gudiol dissar också studien på sin FB (”Träning, kost och hälsa”). Bred enighet bland alla utom stressade journalister...
  13. Hur höga morgonvärden har du? Är de kraftigt förhöjda kan det låta skumt och behöva utredas. Dock har jag hört att glukosbelastningstest kan slå fel när man äter ketogent för insulinpåslaget kan bli alldeles för lågt jämfört med om man käkar kolisar hela tiden.
  14. En annan sak som är oseriös är att de inte (i alla fall i Science Daily) redovisat den absoluta risken utan enbart den relativa. Utan att känna till de absoluta talen betyder x% riskreduktion ingenting.
  15. Daily Mail glömde skriva det allra viktigaste: "Zhuang (lead author; min kommentar) said that while the research shows an association, it cannot prove cause and effect." https://www.sciencedaily.com/releases/2019/03/190306081652.htm