Kjell Granelli

Moderator
  • Innehållsantal

    3 487
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    76

Allt postat av Kjell Granelli

  1. Intressant. Har du möjligen länk till intervjun? Nämner hon något om hur kopplingen mellan mängd D3 o K2 räknats ut?
  2. Det verkar korrekt. Tungviktarna skriver så här efter deras stora undersökning för cirka tjugo år sedan: "Whenever and wherever it was ecologically possible, hunter-gatherers would have consumed high amounts (45–65% of total energy) of animal food. Most (73%) hunter-gatherer societies worldwide derived >50% (≥56–65%) of their subsistence from animal foods, whereas only 13.5% of these societies derived more than half (≥56–65%) of their subsistence from gathered plant foods. In turn, this high reliance on animal-based foods coupled with the relatively low carbohydrate content of wild plant foods produces universally characteristic macronutrient consumption ratios in which protein intakes are greater at the expense of carbohydrate." Källa: Plant-animal subsistence ratios and macronutrient energy estimations in worldwide hunter-gatherer diets Loren Cordain Janette Brand Miller S Boyd Eaton Neil Mann Susanne HA HoltJohn D Speth The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 71, Issue 3, 1 March 2000, Pages 682–692, https://doi.org/10.1093/ajcn/71.3.682 https://academic.oup.com/ajcn/article/71/3/682/4729121
  3. Sedan ska man inte glömma att vi i vår utvecklingslinje hela tiden verkligen varit omnivorer, dvs det har varit såväl vegetabiliska som animaliska komponenter i kosten. Staffan Lindeberg menar i "Food and Western Disease" (2010) att förfädernas kost under paleolitikum (ca 2,5 miljoner år sedan fram till jordbruket, "neolitikum") varit: "söta och mogna frukter och bär, skott, blommor, knoppar och färska blad, kött, benmärg, inälvor, fisk, skaldjur, insekter, larver, ägg, rötter, lökar, nötter och fröer från annat än gräs". Ju längre tillbaka i utvecklingslinjen före dess, desto större andel vegatabilier men dock obligastoriska animaliska komponenter också. Helt enig i att det var en smärre revolution när vi lärde oss laga mat; både animalisk och vegetabilisk (ex rötter o rotfrukter som efter tillagning släpper ifrån sig mer av näringsämnena).
  4. Tack för ännu en läsvärd post 🙂 Vill bara påpeka att du råkat skriva "D2" där det rimligen ska vara "K2" i näst sista stycket! Jag håller med om att gränsnyttan att höja nivån utöver 150 nmol/liter (förmodligen även ner till cirka 125) borde vara nära noll.
  5. Kolla gärna i denna tråd där studien om hjärtrytm diskuteras: https://forum.kostdoktorn.se/topic/12656-ny-studie-gamla-vanliga-eller-ligger-något-i-den/?
  6. Så kan det mycket väl vara. Jag följer sedan några år den danska nutritionisten Arne Astrups forskning och artiklar. För en tid sedan formulerade han (och medarbetare) den s.k. Blodsockerkuren, där man vid kostråd för viktminskning ger olika råd beroende på om patienten bedöms vara normoglykemisk, prediabetisk eller har fullt utvecklad DT2. Ju mer åt diabeteshållet, desto mer fett och färre kolhydrater. Min tolkning är att ju högre grad av insulinresistens man har, desto mer tjänar man på kolhydratrestriktion för viktminskning. Det kan eventuellt förklara en del överviktigas långsamma viktminskningsförlopp trots strikt LCHF - de är kanske helt enkelt högst insulinkänsliga och "svarar" inte på samma sätt på högfett. Själv har jag de sista två åren (efter 3-4 år tidigare med vikttapp) trots oförändrad LCHF-kost ökat cirka 5 kg i vikt. Kanske för att jag genom LCHF blev höggradiskt insulinkänslig och kroppen reagerar annorlunda på högfett? Svårt att veta eller ens gissa. En av Astrups senaste artiklar har ett litet intressant citat: "Dette understøtter hypotesen om, at kulhydratrige fødevarer virker mindre mættende i takt med øget insulinresistens." Se hela artikeln som PDF här: http://ugeskriftet.dk/files/scientific_article_files/2018-05/V11170897_1.pdf
  7. Jacob Gudiol dissar också studien på sin FB (”Träning, kost och hälsa”). Bred enighet bland alla utom stressade journalister...
  8. Hur höga morgonvärden har du? Är de kraftigt förhöjda kan det låta skumt och behöva utredas. Dock har jag hört att glukosbelastningstest kan slå fel när man äter ketogent för insulinpåslaget kan bli alldeles för lågt jämfört med om man käkar kolisar hela tiden.
  9. En annan sak som är oseriös är att de inte (i alla fall i Science Daily) redovisat den absoluta risken utan enbart den relativa. Utan att känna till de absoluta talen betyder x% riskreduktion ingenting.
  10. Daily Mail glömde skriva det allra viktigaste: "Zhuang (lead author; min kommentar) said that while the research shows an association, it cannot prove cause and effect." https://www.sciencedaily.com/releases/2019/03/190306081652.htm
  11. Här har du en bra bank av information kring kolesterol: https://www.dietdoctor.com/se/kolesterol Varför vill din läkare att du ska ta statiner?
  12. Produkten som nämndes är ett proteinpulver som består av enskilda aminosyror plus kreatin som byggs av tre aminosyror. Det innehåller på så vis inget speciellt som inte finns i en kost med animaliska inslag, dvs man kan som jag ser det lika gärna äta sitt behov av proteiner av kött, fisk, skaldjur, fågel, ägg, ost etc. Men fint om ni mår bra av det! Pulverformen kanske gör det något mer lättupptaget?
  13. För några år sedan undersöktes två afrikanska fritt levande populationer för att få en referens till vad som kan tänkas vara biologiskt "normal" halt av D-vitamin. De låg som jag minns kring 125 nmol/l med en variation på +/- kanske 30 (minns inte exakt). Så där nånstans tänker jag att vi bör ligga. 282 verkar därmed onödigt högt, men huruvida det är toxiskt vet jag inte. Dock tycker jag också att du kan skippa tillskott av D-vitamin ett par månader och sedan kolla igen. 2x90 mikrogram K2 är nog tillräckligt men överdosering är ofarlig så du kan ju ta 3x90 en period ifall din väldigt höga D-vitaminnivå gör kalciumupptaget helt maxat.
  14. Ja det är väl märkligt att en kost som normalt förbättrar de allmänt accepterade markörerna för hjärtkärlsjukdom ändå anses som farlig...
  15. Vet du vad du hade för kolesterolvärden? Helst ska man kolla totalkolesterol, triglycerider, HDL, LDL samt apo-kvot för att få en god bild. Men det ska mycket till för att vi här på forumet ska tycka att statiner är motiverade - det är väl endast vid den genetiska blodfettsrubbningen familiär hyperkolesterolemi som det verkar nödvändigt. Och det har du nog inte. Det verkar vettigt med blodförtunnande för vissa arytmier på hjärtat kan skapa små proppar som t.ex. kan vandra upp i hjärnan - blodförtunnande minskar då den risken radikalt.
  16. Absolut, i alla fall anekdotiskt har jag hört om många många som efter övergång till LCHF eller liknande kost fått just lägre TG, högre HDL men också högre LDL. Kollar man LDL med en apo-kvot så har det i alla fall jag stött på varit en gynnsam fördelning.
  17. Jag hade varit helnöjd med dina värden. Låga fina triglycerider och högt fint HDL. Även om LDL kan se högt ut så brukar det vara övervägande stora fluffiga (ofarliga) vid låga TG och högt HDL. Om du kollar apo-kvot också kan du få svart på vitt om fördelningen av LDL-partiklar.
  18. När det gäller uppkomst av diabetes typ 1 menar Hans Jönsson, som följer diabetesforskningen på ett mycket seriöst sätt (fast han är negativ till LCHF, men det är en annan sak!), att det är mer forskning på gång som visar virusinfektioner som viktiga: http://www.diabethics.com/science/human-prevention-trial-cvb/?fbclid=IwAR2CWepaiS-F9kZO3XgLlTZzvUQglK3FJXcTcVUfz-AtrBS77c3U8AMhlRE En annan på vissa sätt liknande infallsvinkel har Emma Adlercreutz i sin doktorsavhandling om uppkomst av diebetes typ 1 från 2014. Avhandlingen heter ”The Perfect Storm”, vilket är ett katastrofalt oväder som uppstår vid osannolika kombinationer av olika orsaker. Utbrott av T1D liknar hon vid en ”perfekt storm”, att flera faktorer, där någon/några gör att immunförsvaret är mycket aktivt. Hon nämner både virus, komjölksprotein, gluten och annat som tänkbara ingredienser i "stormen". Det är viktigt att hittills inget har framkommit som tyder på att intag av raffinerade kolhydrater skulle vara en viktig anledning till uppkomst av diabetes typ 1 (till skillnad mot DT2!). Man kan alltså aldrig rå för att man får DT1!
  19. Det stämmer säkert, i alla fall baserat på innehållet av fleromättade fettsyror.
  20. Som vanligt har medierna överdrivit och undanhållit viktig information. Här är en länk till originalartikeln: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0278691518308883?via%3Dihub&fbclid=IwAR1TZgMyO-NzWfUKD2R90hP9LMw1JOk3PZxtstXnEqcxkFtb0z__MKUoYDU Där framgår att AGE-ämnena påvisats efter väldigt varm och fuktig lagring (vem har vällingen i sådant klimat?). Sedan att råttors tillväxt hämmades av AGE-ämnen samt att deras tarmar uppvisade ökad inflammation. Slutklämmen i konklusionen är att vi ännu inte vet något om huruvida detta kan tänkas påverka uppkomst av autoimmun sjukdom. Bröstmjölk är så klart det bästa, men att på dessa grunder skrämma bort föräldrar från ersättning är dålig stil.
  21. För något år sedan testade jag min lipidprofil hemma med egen mätutrustning, framför allt triglycerider och HDL som verkar vara de viktigaste att ha koll på (utöver apo-kvot alltså, men det finns det ingen hemapparat för!). Märkte att triglyceriderna svängde en del medan HDL var mer stabilt. Som någon nämnde ovan kan man nog inte stirra för mycket på ett enskilt TG-värde utan ta om och se tiden an. TS gör ju helt rätt för att på sikt minska insulinresistens och därmed rimligen också TG!
  22. Som jag förstår det passerar statiner blod-hjärnbarriären, medan dietärt kolesterol inte gör det. Hjärnan behöver själv producera allt kolesterol den behöver, och tar man statiner hämmas syntesen av kolesterol där, liksom i övriga kroppen. Man kan inte heller "kompensera" detta genom att äta extra mycket kolesterolrik mat. Det är kanske det som gör att kognitiva förmågor dalar med tiden. Jag talade nyligen med en erfaren neurolog och frågade vad hen ser för nytta med statiner om man haft en hjärt-kärlhändelse. Hen betonade att det viktigaste förmodligen inte är minskad kolesterolproduktion, utan en "kärl-lenande" funktion som kommer av att statiner sänker eventuell inflammation i blodbanan.
  23. Ann Fernholm har skrivit en bra artikel om rapporteringen och artikeln: http://annfernholm.se/category/faktakoll-av-media/
  24. En intressantare frågeställning hade väl varit: Hur mycket längre liv får människor som är insulin-/leptinresistenta och/eller överviktiga av att gå över från HCLF till LCHF? Detta är för de flesta av oss den livsavgörande frågan!
  25. Här är en länk till originalartikeln i The Lancet: https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(18)30135-X/fulltext Den grupp som enligt självrapporteringen ett par år i slutet av 80-talet åt minst kh hade ett medianintag på 37 energi-%. Rätt långt från LCHF...