Kjell Granelli

Moderator
  • Innehållsantal

    3 508
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    76

Allt postat av Kjell Granelli

  1. Instämmer -- jag är en av dem som verkligen behöver få detta förklarat. Fett kommer inte in i cellerna utan att först delas upp i beståndsdelar. Insulin hjälper till med detta. Insulin utsöndras som ett svar på förekomst av glukos i blodet, dvs har inte med mängden lipider att göra. Då förstår jag inte hur varje till varje tid uppkommande överskott på lipider alltid råkar finna exakt den mängd insulin som behövs, i någorlunda realtid för annars skulle ju halten lipider könna öka till ofantliga tal??? Som jag sökt i mer än sex månader efter svaret på denna fråga! Jag börjar tro att överskottslipider faktiskt blir koldioxid och vatten via lungor resp urin.
  2. Du har utan tvekan rätt på alla punkter. Googla Loren Cordain och Staffan Lindeberg (med fak Lund) så kan du få kött på benen Det som drog ned medellivslängden under äldre stenåldern (för cirka 2,5 miljoner år sedan fram till införande av jordbruk och tamboskap för upp till 10.000 år sedan) var framför allt hög barn- och ungdomsdödlighet plus olika trauman. Av allt att döma hade våra förfäder utmärkt hälsa, i likhet med alla "vilda" populationer av djur som lever i en miljö de är anpassade till. 10.000 år är alldeles för kort tid för att vi ska ha kunnat anpassa oss till att äta spannmål, legymer och mjölk avsedd för andra däggdjurs avkomma; för att inte tala om raffinerat socker och vegetabiliska omega-6 oljor som bara funnit ett par sekler. (Att feta mejeriprodukter kan anses vara ok beror på att de innehåller minimalt med laktos och de proteiner som får t.ex. kalvar att växa på ett bra sätt.)
  3. Vad sker med lipider som skickas tillbaka till levern? Fastän jag vet att fettinlagring styrs av bl.a. insulin så tycker jag också det är lite av ett mysterium vart fettet liksom tar vägen, om man äter mer än man förbrukar. Jag har läst att kamelers fettlager kan omvandlas till vatten, jag tror genom någon sorts oxidation, är det vad levern gör med lipiderna tro? Fast vart tar då kolatomerna vägen...?
  4. Naturligtvis gäller de termodynamiska lagarna även våra kroppar, det vore väl märkligt annars? Dock styrs fettinlagring i våra kroppar av hormoner såsom insulin och leptin. Så mängderna av "kalori in -ut" styrs därmed i grunden också hormonellt, t.ex. genom att påverka vår aptit och andra aspekter av vårt beteende såsom rörelse. Ingen magi i närheten
  5. Man mäter enkelt med ett blodprov. I mitt fall krävdes viss argumentation med min läkare, eftersom han inte delade min uppfattning att i princip hela den svenska befolkningen rimligen har brist på D-vitamin. Människan utvecklades i Afrika och har utsatts för nästan daglig stark sol, och i kombination med vår naturligt bruna hudfärg har detta gett oss optimal D-vitamin. Sedan spred vi oss med början för uppåt 100.000 år sedan ut ur Afrika och till allt mörkare världsdelar. Så länge vi var jägare-samlare fick vi sannolikt tillräckligt med D genom kosten, men efter att våra förfäder börjat med jordbruk och mjölk skedde uppenbarligen ett evolutionärt tryck mot ljusare hud, för att komplettera D från maten (som alltså minskat drastiskt) med sol. Efter att många av oss således blivit ljusa i hyn kan vi inte ens flytta till tropikerna för att få naturlig D-vitamin, eftersom vår ljusa hud inte tål så mycket av den starka solen. Moment 22 alltså... Och som Andreas beskriver kan vi inte annat är supplementera. Detta i kombination med nya rön om låg D-vitaminhalts negativa hälsoeffekter borde övertyga någon läkare. Jag skrev förresten ett brev där jag förklarade de olika prover jag önskade, samt en motivering till varje. Så lycka till!
  6. Håller med. Omvänt gäller också när det gäller fettinlagring att kausaliteten går på andra hållet än man gärna tror: vi blir inte feta därför att vi äter för mycket, utan vi äter för mycket för att vi lagrar fett. När insulinet jagat in glukosen i blodet i fettcellerna, då går reptilhjärnan igång och kräver energi...
  7. Laktosfri grädde innehåller samma mängd socker som den med laktos, men laktosen är spjälkad till glukos och galaktos, dvs till sina beståndsdelar. Så om du inte är laktosintolerant så ska det inte spela någon roll ur LCHF-synvinkel. Är du däremot laktosintolerant kommer laktosen att följa med till tjocktarmen där den behandlas av bakterierna precis som andra odigererbara kolhydrater (dvs som kostfibrer) och fermenteras, varvid lite energi kan utvinnas. Om detta ger obehag, så välj laktosfritt. Ett intressant alternativ är annars kokosgrädde, "coconut cream", som har färre kolhydrater är vispgrädde samt är garanterat laktosfritt :-)
  8. Min fru har diabetes typ 1 och har låg på sjukhus i somras efter en trafikolycka. Jag råkade ha semester så jag kunde lätt ta med LCHF-mat till henne. Ingen protesterade. Maten som serverades var både oaptitlig och katastrofal för diabetiker. (Behöver jag tillägga att hon efter ett års LCHF har bättre reglerat blodsocker än någonsin?)
  9. Fast jag tror att triglyceriderna inte automatiskt lagras i fettceller; de kommer inte igenom cellväggarna utan att delas upp i sina beståndsdelar (glycerol + tre indviduella fettsyror) vilket sker med ett enzym som kallas lipoproteinlipas, och där transporten in i fettcellerna stimuleras av insulin. Så min tanke är att utan insulin i tillräcklig mängd så sker ändå ingen eller bara obetydlig inlagring av fett. Eller missar jag något?
  10. Bra fråga, det har jag också funderat på. Ralf Sundberg skriver så här på sidan 290 i sin bok "Forskningsfusket!": "Mättat och omättat fett i kosten ger däremot ingen insulinuppgång eller blodsockerstegring. Detta innebär att vid mycket låga insulinnivåer kan inte fett lagras utan endast brytas ned till glycerol och fettsyror genom att hormonberoende lipas aktiveras i denna situation. Fettsyrorna bryts sedan ned i 2-kolatomssteg till Acetyl-coenzym-A för att gå in i citronsyracykeln och förbränns i mitokondrierna, cellernas s.k. energifabriker, och fettcellernas depåer minskar då." Skulle vara intressant att få en mer uttömmande och gärna begriplig förklaring dock. En sak är ju säker; fett i form av triglycerider som åker runt i blodbanan triggar ingen som helst insulinuppgång och därmed kan det ju inte hamna i kroppens fettceller, utan att något annat (intag av socker/stärkelse!) först fått upp insulinnivån. Andreas - vet du svaret, eller var man ska söka?
  11. Stress är ett svårt ämne. Så många i vår moderna värld lider av kronisk stress med åtföljande förhöjda nivåer av stresshormon. Som biologiska varelser är vi anpassade till akut stress men inte kronisk. Britten Malcolm Kendrick har skrivit en bok (The Great Cholesterol Con) som går ut på att just kronisk stress är en viktig orsak till hjärt kärlsjukdom. Hans råd är de "vanliga": motionera, rök inte, drick måttligt med alkohol, finn ett nytt jobb, finn nya vänner och intressen, beröm dina medmänniskor, var snäll.
  12. Som jag förstår det lagras fett från födan bara vid förhöjda insulinnivåer, dvs om man kombinerar söt/stärkelserik mat med fett så lagras inte bara energi från kolhydraterna som kroppsfett, utan även en del av det fett man ätit. Om det är mättat eller inte tror jag inte spelar någon roll. Med andra ord, en fettrik kost utan kolhydrater ska inte kunna orsaka lagring av kroppsfett.
  13. Efter fem månaders dagligt tillskott av 5000 IE låg jag i november 2012 på 129 nmol/L, så den dosen har jag fortsatt med. (Andreas skriver att den bör ligga mellan 125-200)
  14. Bindningar mellan stärkelsemolekyler försvagas under inverkan av värme och vatten, då tas stärkelsen snabbare upp i tunntarmen. När potatisen kallnar kletar stärkelsemolekylerna i viss mån samman igen, och GI sjunker. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Starch_gelatinization
  15. Jättebra initiativ med forum - ser fram emot att följa och delta :-)