Kjell Granelli

Moderator
  • Innehållsantal

    3 538
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    76

Allt postat av Kjell Granelli

  1. Hur länge har du ätit LCHF?
  2. Nej för körsbär är ju inte LCHF 😂
  3. Jo om han alltså inte fuskade (vilket jag vill tro) så måste ju något ha fått tarmarna att skicka det vidare söderut... Minns för länge sedan när min doktor skrev ut Xenical att avföringen blev en förfärlig sörja eftersom upptaget av fett blockerades. Han i experimentet borde fått liknande besvär, vilket man skulle kunna kolla med honom.
  4. Hmmm... om ketogen kost i sig ger högre förbränning och den ökade så mycket mer av det ökade fettintaget så tycker i alla fall jag att det låter märkligt... Hade jag inte haft förtroende för DietDoctor hade jag nog avfärdat det hela...
  5. De skriver att det var just oxidering av fleromättat fett som ligger bakom förvärrandet av cancer, så fritering i kokosfett borde inte kunna ha den effekten. Det är alltid skönt att läsa nya rön som stämmer med ens egen bild och hur man gärna vill att det ska vara! 😛
  6. Undrar om ämnesomsättningen ökar om man går från extremt ketogen ”normalkalorisk” regim till samma men t ex det överskott du nämner? De studier som visar ökning jämför väl med ketogen vs en hel hel kh. Jag skulle rösta på Zepps förslag att ASP lagrar in överskottet.
  7. Arne Astrup igen😀 Danmarks ledande nutritionist har gjort en ordentlig omsvängning sedan ett antal år i takt med att ny forskning kommit fram. All heder åt honom för det! En viktig slutsats i hans egen forskning är att ju högre grad av insulinresistens, desto mer nytta har man av kolhydratrestriktion. Han var förresten också i täten när Danmark som (tror jag) världens första land för 10-15 år sedan förbjöd industriellt transfett i mat. Dödlighet i hjärtkärlsjukdom har sjunkit med i DK än jämförbara länder, vilket kan bero på just detta.
  8. Precis vad jag tror också! Det är triglyceriderna man ska hålla koll på.
  9. Testa svart kaffe med en skvätt fullfet grädde samt en knivsudd glycin - det är en aminosyra som kan köpas som pulver och ser ut som och smakar som socker. Finns hos exempelvis mmsports..
  10. Som bas i såser brukar jag kombinera smör och chream cheese (typ Philadelphia) som får smälta samman, sedan häller jag i grädde. Detta kan bli vilken sorts sås som helst - brunsås, vinsås, dillsås, senapssås etc. Och jag tänker att om man först gör en gryta där det hela får puttra i vatten (eller vin eller vad man nu vill) så kan man mot slutet tillföra den reducerade smör/cream cheese/grädd-blandningen så blir nog alla, LCHF:are som blandkostare, glada.
  11. Ännu en artikel publicerades häromdagen: https://www.bmj.com/content/366/bmj.l4137?fbclid=IwAR18-nAHKou6KojlnFELTbURybBqcb2vowPBWPN8gj7ooRTCvLcskUsA8Yk Det är dumt att varna för mättat fett, dels för att nyare forskning visar att det inte är farligt, dels för att det leder till uteslutande av viktiga matvaror som ger en massa annat nyttigt också.
  12. Astrup är ständigt i farten, nu med en ny studie tillsammans med vad han kallar ledande forskare i världen: https://www.mdpi.com/2072-6643/11/6/1280?fbclid=IwAR3rovw4q7szNYD4WaAFULzM-tXBPS7QjJHDax9jnefO3sG7n_IxnVEAuZM Denna länk direkt till PDF fulltext: https://www.mdpi.com/2072-6643/11/6/1280/pdf "Mängden kolhydrater och särskilt de som ger snabb blodsockerhöjning (högt glykemisk index) ökar risken för viktökning och typ 2 diabetes (speciellt de ca 25 % av befolkningen som har prediabetes)." Så skriver han på FB, fast på danska då 😀
  13. Jag tar upp det med övriga moderatorer!
  14. Jag skulle också referera till Robert Lustig som menar att alkohol och fruktos skadar levern på liknande sätt. Allt många yngre i exempelvis USA och Mexiko får fettlever av fruktos och behöver i vissa fall transplantation för att överleva. Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av skillnader på om fettlevern beror på alkohol eller fruktos, inte minst för att de båda livsstilarna är så olika. Vid långvarig alkoholism skadas hela organismen även på andra sätt än fruktos, t.ex. hjärnan som metaboliserar alkohol men inte fruktos. Lustigs hypotes är att dagligt intag för att skada levern av fruktos är ungefär samma som alkohol. Om jag inte missminner mig uppåt 50 g per dygn (?).
  15. Om man ska använda sötningsmedel tycker jag erytritol är bäst. Det uppför sig ungefär som strösocker dock att det naturligtvis inte har någon konserverande effekt. Finns i t.ex. Sukrin och ICA:s Sötströ. Nästan all erytritol lämnar matsmältningssystemet innan det har en chans att fermenteras av tarmbakterier, och de få (ca 10%) av molekylerna som kommer ända till grovtarmen fermenteras inte utan släpps ut oförändrade. Man kissar alltså ut nästan allt. I djurförsök har man inte funnit några negativa effekter. Se https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8457525 och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16277764. Däremot, som nämnts ovan, kan ju den söta smaken via någon intrikat mekanism tänkas trigga insulin, liksom den söta smaken kan trigga vidare sötsug.
  16. Har du kollat så det inte är hemokromatos? https://sv.wikipedia.org/wiki/Hemokromatos
  17. Sådant begriper jag mig inte på, så vårt hopp står till Peter 😀
  18. Intressant. Har du möjligen länk till intervjun? Nämner hon något om hur kopplingen mellan mängd D3 o K2 räknats ut?
  19. Det verkar korrekt. Tungviktarna skriver så här efter deras stora undersökning för cirka tjugo år sedan: "Whenever and wherever it was ecologically possible, hunter-gatherers would have consumed high amounts (45–65% of total energy) of animal food. Most (73%) hunter-gatherer societies worldwide derived >50% (≥56–65%) of their subsistence from animal foods, whereas only 13.5% of these societies derived more than half (≥56–65%) of their subsistence from gathered plant foods. In turn, this high reliance on animal-based foods coupled with the relatively low carbohydrate content of wild plant foods produces universally characteristic macronutrient consumption ratios in which protein intakes are greater at the expense of carbohydrate." Källa: Plant-animal subsistence ratios and macronutrient energy estimations in worldwide hunter-gatherer diets Loren Cordain Janette Brand Miller S Boyd Eaton Neil Mann Susanne HA HoltJohn D Speth The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 71, Issue 3, 1 March 2000, Pages 682–692, https://doi.org/10.1093/ajcn/71.3.682 https://academic.oup.com/ajcn/article/71/3/682/4729121
  20. Sedan ska man inte glömma att vi i vår utvecklingslinje hela tiden verkligen varit omnivorer, dvs det har varit såväl vegetabiliska som animaliska komponenter i kosten. Staffan Lindeberg menar i "Food and Western Disease" (2010) att förfädernas kost under paleolitikum (ca 2,5 miljoner år sedan fram till jordbruket, "neolitikum") varit: "söta och mogna frukter och bär, skott, blommor, knoppar och färska blad, kött, benmärg, inälvor, fisk, skaldjur, insekter, larver, ägg, rötter, lökar, nötter och fröer från annat än gräs". Ju längre tillbaka i utvecklingslinjen före dess, desto större andel vegatabilier men dock obligastoriska animaliska komponenter också. Helt enig i att det var en smärre revolution när vi lärde oss laga mat; både animalisk och vegetabilisk (ex rötter o rotfrukter som efter tillagning släpper ifrån sig mer av näringsämnena).
  21. Tack för ännu en läsvärd post 🙂 Vill bara påpeka att du råkat skriva "D2" där det rimligen ska vara "K2" i näst sista stycket! Jag håller med om att gränsnyttan att höja nivån utöver 150 nmol/liter (förmodligen även ner till cirka 125) borde vara nära noll.
  22. Kolla gärna i denna tråd där studien om hjärtrytm diskuteras: https://forum.kostdoktorn.se/topic/12656-ny-studie-gamla-vanliga-eller-ligger-något-i-den/?
  23. Så kan det mycket väl vara. Jag följer sedan några år den danska nutritionisten Arne Astrups forskning och artiklar. För en tid sedan formulerade han (och medarbetare) den s.k. Blodsockerkuren, där man vid kostråd för viktminskning ger olika råd beroende på om patienten bedöms vara normoglykemisk, prediabetisk eller har fullt utvecklad DT2. Ju mer åt diabeteshållet, desto mer fett och färre kolhydrater. Min tolkning är att ju högre grad av insulinresistens man har, desto mer tjänar man på kolhydratrestriktion för viktminskning. Det kan eventuellt förklara en del överviktigas långsamma viktminskningsförlopp trots strikt LCHF - de är kanske helt enkelt högst insulinkänsliga och "svarar" inte på samma sätt på högfett. Själv har jag de sista två åren (efter 3-4 år tidigare med vikttapp) trots oförändrad LCHF-kost ökat cirka 5 kg i vikt. Kanske för att jag genom LCHF blev höggradiskt insulinkänslig och kroppen reagerar annorlunda på högfett? Svårt att veta eller ens gissa. En av Astrups senaste artiklar har ett litet intressant citat: "Dette understøtter hypotesen om, at kulhydratrige fødevarer virker mindre mættende i takt med øget insulinresistens." Se hela artikeln som PDF här: http://ugeskriftet.dk/files/scientific_article_files/2018-05/V11170897_1.pdf