Kjell Granelli

Moderator
  • Innehållsantal

    3 541
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    76

Inlägg postad av Kjell Granelli


  1. Många sötningsmedel räknas på samma sätt som erytritol som kolhydrater, och flera av dem har visst energivärde fast mindre än vanligt socker. Erytritol leder  ligan med 0 kcal! Som jag förstått det tas erytritol upp till största delen i tunntarmen och sedan kissar man ut det, så påverkan på bakterierna i grovtarmen torde vara ytterst liten.

    • Gilla 4

  2. 14 timmar sedan, Eva hansson sade:

    Nu har jag bara ätit i ca 2 månader (haft en paus på ca tre eller om det är fyra år) 

    tror du det går till sig ? 

    Jag hade fortsatt i ett par månader och sedan nya prover. Kanske levern förfettats under åren du inte åt LCHF och de TG man uppmätte när du var fastande helt enkelt kommer från att levern tålmodigt exporterar det överflödiga fettet till blodet?

    3,3 är inte superhögt men efter en längre tids kolhydratrestriktion bör det ligga lägre, tycker man.

    • Gilla 2
    • Tack! 1

  3. 54 minuter sedan, Nils Engström sade:

    Visst tar jag en del kosttillskott men mest för att säkra det cellerna vill ha för att må bra (D-vitamin, magnesium, C-vitamin, Omega 3, B12, och några spårmetaller, blåbär, avokado etc.).

    För PURE-studien för några år sedan, som pekar på att fördelarna med animalisk kost, ligger bakgrunden sannolikt till en del i ovanstående diagram! Inte nog med att energitätheten i den animaliska födan är bortåt tio gånger den vegetabilas, som synes är även nyttoinnehållet i övrigt i storleksordningen lika mycket större.

    OT, men om du tar någorlunda mycket D3 bör du överväga komplettera med K2. D3 ökar upptaget av kalcium och utan tillräckliga nivåer K2 "vet" kalcium inte var det ska ta vägen utan följer minsta motståndets lag rakt in i mjuk vävnad - där det inte hör hemma!

    • Gilla 2

  4. 1 timme sedan, Peter B sade:

    Jag tycker inte heller att det verkar rimligt att ämnesomsättningen stiger så kraftigt.  Men det man skulle kunna fundera på är om man helt enkelt inte tar upp allt fett man får i sig i en situation med obefintligt kolhydratintag och lågt proteinintag.... det känns inte som en orimlig tanke att hormonnivåerna påverkar upptaget ... men Zepp säger att det inte är så... Skulle vara intressant och testa men jag är inte sugen på att hälla i mig 400-500 gram fett om dagen. 😉 Någon annan kanske?! 😉

    Jo om han alltså inte fuskade (vilket jag vill tro) så måste ju något ha fått tarmarna att skicka det vidare söderut... Minns för länge sedan när min doktor skrev ut Xenical att avföringen blev en förfärlig sörja eftersom upptaget av fett blockerades. Han i experimentet borde fått liknande besvär, vilket man skulle kunna kolla med honom.

    • Gilla 2

  5. 2 timmar sedan, Peter B sade:

    Intressant fråga ...men eftersom han är "LCHF"-vän åt han antagligen något åt det hållet innan.

    Hmmm... om ketogen kost i sig ger högre förbränning och den ökade så mycket mer av det ökade fettintaget så tycker i alla fall jag att det låter märkligt... Hade jag inte haft förtroende för DietDoctor hade jag nog avfärdat det hela...

    • Gilla 2

  6. Arne Astrup igen😀

    Danmarks ledande nutritionist har gjort en ordentlig omsvängning sedan ett antal år i takt med att ny forskning kommit fram. All heder åt honom för det!

    En viktig slutsats i hans egen forskning är att ju högre grad av insulinresistens, desto mer nytta har man av kolhydratrestriktion.

    Han var förresten också i täten när Danmark som (tror jag) världens första land för 10-15 år sedan förbjöd industriellt transfett i mat. Dödlighet i hjärtkärlsjukdom har sjunkit med i DK än jämförbara länder, vilket kan bero på just detta.

    • Gilla 6

  7. Som bas i såser brukar jag kombinera smör och chream cheese (typ Philadelphia) som får smälta samman, sedan häller jag i grädde. Detta kan bli vilken sorts sås som helst - brunsås, vinsås, dillsås, senapssås etc. Och jag tänker att om man först gör en gryta där det hela får puttra i vatten (eller vin eller vad man nu vill) så kan man mot slutet tillföra den reducerade smör/cream cheese/grädd-blandningen så blir nog alla, LCHF:are som blandkostare, glada.

    • Gilla 4
    • Tack! 1

  8. Astrup är ständigt i farten, nu med en ny studie tillsammans med vad han kallar ledande forskare i världen:

    https://www.mdpi.com/2072-6643/11/6/1280?fbclid=IwAR3rovw4q7szNYD4WaAFULzM-tXBPS7QjJHDax9jnefO3sG7n_IxnVEAuZM

    Denna länk direkt till PDF fulltext: https://www.mdpi.com/2072-6643/11/6/1280/pdf

    "Mängden kolhydrater och särskilt de som ger snabb blodsockerhöjning (högt glykemisk index) ökar risken för viktökning och typ 2 diabetes (speciellt de ca 25 % av befolkningen som har prediabetes)." Så skriver han på FB, fast på danska då 😀

    • Gilla 5

  9. Jag skulle också referera till Robert Lustig som menar att alkohol och fruktos skadar levern på liknande sätt. Allt många yngre i exempelvis USA och Mexiko får fettlever av fruktos och behöver i vissa fall transplantation för att överleva.

    Sedan finns det naturligtvis en uppsjö av skillnader på om fettlevern beror på alkohol eller fruktos, inte minst för att de båda livsstilarna är så olika. Vid långvarig alkoholism skadas hela organismen även på andra sätt än fruktos, t.ex. hjärnan som metaboliserar alkohol men inte fruktos.

    Lustigs hypotes är att dagligt intag för att skada levern av fruktos är ungefär samma som alkohol. Om jag inte missminner mig uppåt 50 g per dygn (?).

    • Gilla 5

  10. Om man ska använda sötningsmedel tycker jag erytritol är bäst. Det uppför sig ungefär som strösocker dock att det naturligtvis inte har någon konserverande effekt. Finns i t.ex. Sukrin och ICA:s Sötströ.

    Nästan all erytritol lämnar matsmältningssystemet innan det har en chans att fermenteras av tarmbakterier, och de få (ca 10%) av molekylerna som kommer ända till grovtarmen fermenteras inte utan släpps ut oförändrade. Man kissar alltså ut nästan allt. I djurförsök har man inte funnit några negativa effekter.

    Se https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8457525 och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16277764.

    Däremot, som nämnts ovan, kan ju den söta smaken via någon intrikat mekanism tänkas trigga insulin, liksom den söta smaken kan trigga vidare sötsug.

    • Gilla 6

  11. 1 timme sedan, Matsen sade:

    Är en man på 64 år. och har via Werlabstester 2015 och 2018 haft ett ferritinvärde på runt 550. Werlabs läkarutlåtande fäste dock ingen större vikt vid det höga värdet. Verkar inte som att de är uppmärksammade på att det kan vara allvarligt med höga värden.  Efter att ha läst dr Mercolas bok "Fat for fuel" och en del annat på nätet om riskerna med detta lyckades jag bli antagen som blodgivare. Efter 2 blodgivningar har värdet nu gått ner till 348.  Werlabs referensintervasll ligger på 20-375.  dr Mercola menar att idealvärdet är 40-60 . Så jag kommer fortsätta med blodgivning som är det effektivaste sättet att sänka värdet på.

    Har du kollat så det inte är hemokromatos?

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Hemokromatos

    • Gilla 5

  12. 2 timmar sedan, Nils Engström sade:

    Som allätare måste människan dock ha tillgodogjort sig den animaliska födan bäst. Den sannolikt största andelen energi lär ha kommit från fett och därmed legat bakom den allt effektivare hjärnans utveckling.

    Det verkar korrekt. Tungviktarna skriver så här efter deras stora undersökning för cirka tjugo år sedan:

    "Whenever and wherever it was ecologically possible, hunter-gatherers would have consumed high amounts (45–65% of total energy) of animal food. Most (73%) hunter-gatherer societies worldwide derived >50% (≥56–65%) of their subsistence from animal foods, whereas only 13.5% of these societies derived more than half (≥56–65%) of their subsistence from gathered plant foods. In turn, this high reliance on animal-based foods coupled with the relatively low carbohydrate content of wild plant foods produces universally characteristic macronutrient consumption ratios in which protein intakes are greater at the expense of carbohydrate."

     

    Källa:

    Plant-animal subsistence ratios and macronutrient energy estimations in worldwide hunter-gatherer diets 

    The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 71, Issue 3, 1 March 2000, Pages 682–692, https://doi.org/10.1093/ajcn/71.3.682
     
    • Gilla 4