Gå till innehåll

Kjell Granelli

Moderator
  • Innehållsantal

    3 545
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    76

Allt postat av Kjell Granelli

  1. En stor del av överdödligheten vid diabetes typ 1 är ketoacidos och hypoglykemi, vilka båda har med blodsocker- och insulinreglering att göra. Kolhydratrestriktion (den behöver inte vara "extrem") hjälper då. På lång sikt torde det även bidra till lägre förekomst av hjärtkärlsjukdom. Den lilla effekt man kan skönja av statiner borde vara försumbar i sammananget. Elefanten i rummet...
  2. Denna studie är, vad jag vet, den bästa kunskap vi har om var människor bör ligga i D-vitamin: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22264449 De två fritt levande afrikanska populationerna som studerades hade medianvärden på 109 respektive 118 nmol/l, medan spännvidden var 58-171. Dessa två senare värden ligger ju riktigt långt ifrån varandra, vilket kan indikera att hela detta spann kan vara ok. I alla fall kan man nog säga att t.ex. 158 (som du hade Nils) inte är för högt, samt att 125-130 förmodligen är riktigt bra. För säkerhets skull tycker jag man borde sträva efter att ligga mellan 1
  3. Jag tar sedan fem år 5000 IE D3 varje dag året om. Låg senast på 135. Tar också 2-300 ug K2 samt 900 mg magnesium. Så det känns som att jag behöver ta det även på sommaren.
  4. Skicka meddelande om vilken post du vill radera!
  5. Denna studie får väl anses som "standardverket" om vår kunskap om uprsprunglig föda: https://academic.oup.com/ajcn/article/71/3/682/4729121 " Our analysis showed that whenever and wherever it was ecologically possible, hunter-gatherers consumed high amounts (45–65% of energy) of animal food." Ingen av de 229 undersökta jägar-samlar-populationerna överlevde på enbart vegetabilier. Alla var således omnivorer, vilket av allt att döma är vår biologiska anpassning.
  6. Jodå vi har också smöret framme i en liten bytta sedan flera år tillbaka...
  7. Det hänger säkert också samman med de absoluta mängderna: i olivolja är 90% mättat eller enkelomättat; i rapsolja 70% - i bägge fallen är resten fleromättat.
  8. Av fröoljorna är väl ändå raps den som är "minst dålig", tänker jag. Solros/majs/soja mm innehåller ännu mycket mer omega-6 i förhållande till omega-3. Så jag tänker att om man ibland köper majonnäs eller kall sås där basen är rapsolja, så må det vara hänt, men jag skulle aldrig steka i den för båda sorternas fleromättat fett oxideras lätt vid upphettning.
  9. Å andra sidan får man normalt ketonmätare och stickor kostnadsfritt som diabetiker typ 1. Dessutom är man (tyvärr) normalt också van vid att sticka sig. Man kan också använda samma stick till att mäta både blodsocker och ketoner. Fast visst håller jag med om att Ketonixen verkar smidig; har man dessutom CGM så krävs det inga stick alls för en komplett bild så ofta man önskar.
  10. Ketoacidos uppträder vanligtvis vid högt blodsocker, typ 15 eller mer. Orsaken är insulinbrist. Jag skulle rekommendera att du mäter ketoner i blodet, vilket blir mest exakt. Botemedlet är alltså insulin, och det kan också behövas vätska.
  11. Här kan du läsa mera om gryningsfenomenet: https://www.dietdoctor.com/se/gryningsfenomenet-varfor-ar-blodsockret-hogt-pa-morgonen
  12. Elektromagnetiska fält? Edit: Det finns mycket skrivet om potentiella risker med dessa, se t.ex. http://www.stralskyddsstiftelsen.se/risker/
  13. Ja det var märkligt. Jag har tyvärr inga idéer om hur kosten eventuellt påverkat i ditt fall. Hoppas du kommer något på spåret som hjälper!
  14. Många som börjat med LCHF rapporterar att blodtrycket gått ner efter ett tag, ofta i kombination med att vikten rasat. Jag tror detta speciellt gäller dem som var ordentligt insulinresistenta då de lade om kosten, och att det är kolhydratrestriktionen som är den viktiga faktorn i sammanhanget, Hur ligger ditt blodtryck? Har det ändrats något över tid? Var/när mäter du?
  15. Kanske inte i sig själv, men om man redan äter acetylsalicylsyra-preparat så ökar risken för blödning dramatiskt om man lägger till ett NSAID-preparat (det kan räcka med en enda gång för en mycket allvarlig blödning).
  16. @Klara Äter du mycket fet fisk? Eller hade ätit innan du tog proverna? De innehåller just en massa EPA/DHA, som Zepp nämnde. Du tar inte en daglig pilla barnalbyl? Den är också blodförtunnande.
  17. Det har du rätt i att vi vet inte omedelbart fördelningen bland de 470.000 personerna (som ökade med 150.000 från 2006) som har autoimmun hypotyreos. Men det finns data för DT1 som tyder på en ökning på i runda slängar 25% per decennium, dvs fördubbling på 30-35 år, så nog kan många av de 150.000 vara autoimmuna. Dessvärre. Fast å andra sidan borde det vara lättare att komma tillrätta med en icke autoimmun T3-brist, precis som DT2 går att korrigera men inte DT1.
  18. Hypotyreos innebär ju att mitokondriernas funktion att producera energi är störd. Om man då dessutom har dålig blodsockerbalans, t.ex. genom ett stort intag av raffinerade kolhydrater, så kommer de olika hormoner vars uppgift det är att skapa ett stabilt blodsocker att störas. Detta torde resultera i en karusell av svängande nivåer av dessa hormoner, vilket blir ytterligare en påfrestning. Så rent logiskt borde ketogen kost vara lämplig för den som redan har hypotyreos eftersom den bidrar till ett stabilt blodsocker. En annan faktor som talar för ketogen kost vid hypotyreos är att ketoner
  19. Chris Kresser talar då om problem med låg nivå av T3 (den biologiskt aktiva formen av sköldkörtelhormon) som INTE orsakats av autoimmun sjukdom. Har sköldkörtelns förmåga att producera tyroxin (T4) sedan länge förstörts har man andra utmaningar, som iofs kan vara liknande. Eftersom många bara får syntetiskt T4 så vill det till att konverteringen i lever och annorstädes fungerar - annars har man inte det bioaktiva T3, precis som i Kressers artiklar. Och den konverteringen, liksom det Kresser beskriver, kan störas av en mängd saker. Jag har inte läst denna artikelserie eftersom det är just
  20. I Sverige beror hypotyreos oftast på en autoimmun attack mot sköldkörteln. Generellt har autoimmuna sjukdomar ökat i en accelererande takt sedan första halvan av förra seklet. Så att det är något i vår miljö, inkl. kost, kan vi vara säkra på. Men vad? Just hypotyreos drabbas dessutom nästan bara kvinnor av. Ytterligare ett mysterium, Plus att många verkar svara dåligt på vårdens standardmedicinering i form av syntetiskt (=patenterbart) sköldkörtelhormon T4. När denna standardmedicinering lämnar kvardröjande symptom såsom trötthet, sömnproblem, nedstämdhet etc så skrivs det ut ytterligare
  21. Bolla diabetestankar - på ett fördomsfritt och klokt sätt Beskrivning av gruppen: Här pratar vi diabetes på ett fördomsfritt och klokt sätt. Man blir inte utkastad om man råkar säga LCHF. Ej heller om man säger kolhydrater. Allt är ok bara det är i positiv och hjälpsam anda. Här berättar vi och tipsar andra om hur vi gör diabetes mer lätthanterlig. Här ställer vi frågor om diabetes och kost. Inga frågor är dumma eller förbjudna som i andra mer trångsynta grupper. Gruppen startades av Andreas Liljenberg efter att han i den sedan något år etablerade gruppen "Bolla diabetestankar"
  22. Där kan vara 8 g stärkelse och 2 g sukros t.ex. Socker på innehållsförteckningar är som jag förstår det endast mono- och disackarider.
  23. Absolut är det stor skillnad på K1 och K2! Egentligen misstänker jag att detta med warfarin saknar relevans för K2, men har inte funnit sådan information att jag kan säga det säkert.
  24. Som jag förstår det så är det warfarin (finns i Waran) som inte går ihop med K2; det är en s.k. vitamin K-antagonist. Men jag tycker det är svårt att bli helt säker.
  25. Som vi förklarat tydligt för dig så sysslar vi inte med den typen av brännkammarmatematik här, så om du inte har något vettigt att komma med är det bättre att du håller tyst. Om du vill förstå hur det hänger samman i mänskliga kroppar kan du t.ex. lägga 50 minuter på att lyssna på denna föreläsning: https://www.youtube.com/watch?v=l0_47f-_GKc
×
×
  • Skapa nytt...