POS

Medlem
  • Innehållsantal

    39
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

239 Enastående

Om POS

  • Rank

Profile Information

  • Gender
    Not Telling

Senaste besökare till profilen

320 profilvisningar
  1. Som Anna skriver så försöker Smarta Diabetiker samla in rapporter från våra medlemmar angående hur stödet ser ut över Sverige, för att kostbehandla sin diabetes mha LCHF. Just i Sundsvalls-området ser det svagt ut. Det är många mottagningar som inte fått någon rapport så det kanske finns "LCHF-vänliga" vårdcentraler, men det är inget som ännu är rapporterat. Den närmsta (från Sundsvall) VC som någon har sagt ger LCHF-stöd finns på "Timrå Vårdcentral". Se denna länk, https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=1iv4E3h2dM3BDbN6zlzLGQ_LPyas&ll=62.415572878370845%2C17.377886408203153&z=12 För en länk till hela Sverige-kartan se http://www.bit.ly/SmDia-Kartan (Leta efter de "gröna markörerna" och undvik de orangea. Symbolförklaringar och annan information om kartan finns under beskrivningstexten.)
  2. Tillskott av resistent stärkelse är ett sätt att sänka sitt blodsocker och därmed sitt insulinpåslag, vilket är positivt för blodsockerkontrollen och vikten. Men det krävs att man har rätt sorts tarmflora, eller att man via olika åtgärder försöker skaffa sig det. Tillskott av syrade grönsaker i kosten kan hjälpa till att bygga upp tarmfloran. Kidneybönor, svarta bönor men även potatismjöl (utrört i något t.ex vatten, fet yoghurt) och som äts kallt/ej uppvärmt innehåller en stor andel resistent stärkelse. Så även om det är en stor del kolhydrater angivet på förpackningarna eller andra listor så är en del av dessa i form av resistent stärkelse som kan medverka till bättre hälsa och viktnedgång. Läs mer om detta på Dietdoktor, https://www.dietdoctor.com/se/ar-potatismjol-lchf-om-resistent-starkelse Mer detaljer kring bönor och resistent stärkelse finns i Patrik Olssons & Lars-Erik Litsfeldts bok "Låt bönor förändra ditt liv". Finns även en kokbok med snarlikt namn. Patrik är också grundare och aktiv i FB-gruppen "Smarta Diabetiker", https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/
  3. Den australiensiske forskaren Ken Sikaris menar att HDL är egentligen ett bättre värde att använda för att bedöma triglyceridvärdet, för HDL-värdet är inte lika volatilt. Det finns normalt sett en omvänd relation mellan HDL och triglyceriderna (högt HDL -> lågt triglyceridvärde), men beroende på tillfälligheter kan triglyceridvärdet bli högre vid ett visst provtagningstillfälle. Då kan man istället titta på HDL-värdet. Om det är relativt lika mellan provtagningarna så kan man vara lugn att triglyceridvärdet normalt sett är lågt. Och det är främst dessa 2 värden som är intressanta för att bedöma ev. risk för t.ex små, kompakta LDL-partiklar, oxidation, "skumceller" och annat som Ken beskriver i sina utmärkta föreläsningar. https://www.youtube.com/user/lowcarbdownunder/search?query=Sikaris
  4. Även kommenterad på Matfrisk-bloggen, https://matfrisk.com/2018/11/19/lagt-ldl-kopplas-till-demens/
  5. Olika typ av träning påverkar blodsockret olika, men lite förenklat kan man säga att pulshöjande träning, ex. löpträning, simning, squash skapar ett stresspåslag i kroppen. Glukogen utsöndras och höjer därmed blodsockret. Vill man kvantifiera det mer, så har jag sett mätningar gjorda av diabetiker som visat att när pulsen är 70%, eller högre, av din maxpuls så startar stresspåslaget vilket startar glukogenutsöndringen och driver upp blodsockret. Hos icke-diabetiker så kickar dock insulinutsöndringen snart in och blodsockret sjunker. Men hos typ 1-diabetiker, som inte har någon kroppsegen produktion av insulin, är dock denna blodsockerstegring vid träning ett stort problem. En del typ 1:or har helt slutat med pulshöjande träning pga av detta. Lågintensiv träning som långsamma promenader, vissa yogaformer etc. där pulspåslaget är lägre ger oftast inte samma höjande effekt på blodsockret, utan oftast tvärtom så sjunker blodsockret när musklerna får arbeta och förbruka det fria glukos som finns tillgängligt.
  6. Några tankar kring det du skriver: - Kan du ge lite info hur fördelningen ser ut vad gäller kh, protein och fett under en "normaldag"? På kostbevakningen.se kan man relativt enkelt få fram fördelningen. - "Jag vet att jag behöver hålla kolhydrater lågt och att inte äta enorma mängder protein och det blir tyvärr ett stort problem med så mycket mat." Det här låter lite märkligt, tycker jag. De flesta brukar rapportera att man behöver äta mindre mängd mat med LCHF, och att hungerkänslorna oftast försvinner. De som brukar klaga på hunger är oftast de som äter för lite fett. Det betyder inte att man behöver "äta stora tuggor med smör", utan oftast räcker det gott med välja de fetare versionerna av livsmedel (kött, fisk, mejerier etc) för att komma upp i en fettnivå på 70-80% av totalt energiinnehåll vilket är rekommendabelt. - "jag tappar all min energi och kan verkligen inte fokusera" Låter som saltbrist, vilket är relativt vanligt för de som börjar med LCHF. Rena livsmedel innehåller mindre mängd salt än processad mat. Kroppen släpper också oftast mycket vätska när man börjar med LCHF och med vätskan följer saltet med ut. När du känner dig trött och hängig, kanske lätt huvudvärk, ta en tesked salt och häv i dig det tillsammans med vatten. Oftast brukar man känna sig bättre inom 15 min. Om du gör det; då vet du att det var saltbrist som var problemet. Om tröttheten inte försvann, så är det nog ett annat problem. - Innan du börjar med fastor, försök få en "vardag" med kosten. Om det sedan är 1-5 gånger om dagen som du äter, och det kan variera från dag till dag, se till att du äter på ett sätt att du aldrig är hungrig. Ät enligt principen "ät när du är hungrig, ät inte när du inte är hungrig". Efter ett tag har du och din kropp "svängt in dig". - Strikt LCHF (<20 gr kh/dygn) behöver inte vara rätt modell. En del har rapporterat att de mår bättre med lite mer kh i kosten, säg 30,40 eller 50 gr kh/dygn. Ett enkelt sätt att öka på mängden kh är att inkludera lite bär (hallon, blåbär) eller bra rotfrukter som innehåller lite mer kh än "ovanjordgrönsaker". Anpassa mängden för den plan du vill följa. Jag förutsätter här att du inte är diabetiker, insulinresistent eller har någon annan sjukdom som lämpligtvis fungerar bäst med ett lågt kh-intag. Igen, kostbevakning.se är lämpligt att använda för att få lite siffror på det du äter. Efter ett tag så lär man sig hur en "bra matdag" ser ut och då behöver man inte vara lika strikt med att få mängden kh exakt på minsta gram. - När det gäller träning, så kan det ställa till det lite i början. Fokusera på maten och få vardagen att fungera. Vill du motionera så satsa på promenader. Hellre gå 20 min om dagen varje dag, än 1,5 timme 1 gång i veckan. När sedan du fått maten och vardagen att fungera och mår bra med det, så kan du börja experimentera med mer motion. Beroende på vad för typ av träning du vill göra, så kan en ökning av proteinet vara bra men oftast så behöver man inte förändra sin kost så mycket när man fått vardagen att fungera och kroppen är "fettadapterad". Lycka till!
  7. POS

    Hög puls vid jogg

    Det är ganska vanligt att man känner sig seg och trött när man motionerar och precis börjat med LCHF. Via kosten har du fått ner mängden fritt tillgängligt glukos samtidigt som kroppen inte är helt inställd på "ketondrift" när man motionerar. Det är anledningen att man gärna känner sig seg när man tränar och man precis börjat med LCHF. Det kan ta relativt lång tid innan det fungerar bra att motionera på LCHF (1-3 månader), men det är så värt det när man är "fettanpassad". Ett tips är att ta en saltshot (1 tsk salt med vatten) innan och/eller efter träningen. Det kan hjälpa lite att inte bli för seg. Men när man fått sin kropp fettdriven och ketosanpassad så slipper man mycket mjölksyra i musklerna eller att få "håll". Man blir naturligtvis påverkad/trött när man motionerar men uthålligheten är enorm. När du har mycket ketoner i kroppen och löptränar kan det kännas som att du skulle kunna hålla på hur många mil som helst. Kanske inte superexplosivt men väldigt jämnt tempo. Numera löptränar jag på fastande mage på morgonen. Samma tempo som träning efter en måltid. Och efteråt så mår du bra och nästa dag mår du som vanligt (dvs ingen träningvärk). Det är träning med kroppen i ketos för mig.
  8. Om du vill "tänka utanför boxen" så kommer här några förslag: Äter du frukost? Har du lätt att äta på morgonen? Om svaren är ja, så fundera på om du kan äta "lunchen" till frukost, och "frukosten" till lunch. För hemma så är det lättare att värma och tillaga mat, och klassiskt så är frukosten ofta mer av saker som man "plockar från kylen". Med bra fettkällor till båda måltiderna som kommer du garanterat stå dig hela dagen. Skippa tanken på klassisk lunchmat. Själv äter jag några ostskivor med smör emellan, ett kokt ägg, någon fettkälla typ majonnäs eller coleslaw. Till detta en varm dryck med kokosolja i. Det här är nog ganska långt ifrån vad andra tycker är "lunchmat". Mera av ett större mellanmål. Men varför måste lunchmaten alltid se ut som alla andra äter den? Våga äta samma mat varje dag. Om du hittat en typ av lunchmat som fungerar, varför inte äta just den rätten varje dag? Det finns en, lite oklart varför, skräck hos många människor att det skulle vara farligt att äta likadan lunchmat varje dag och att man då automatiskt kommer drabbas av näringsbrister. Det tror jag är nonsens och det finns inget som säger att det automatiskt blir mer näringsrikt bara för man växlar t.ex lunchen. (Den påstådda "farligheten" verkar också bara vara begränsad till lunch och middag för man kan fråga sig hur ofta frukostmaten förändras hemma hos normalsvensken. Det är väl mest yoghurt/gröt, kaffe och macka varje dag i veckan... ? ) Bra grönsaker, näringsrika kokta ägg och en bra fettkälla och du är i hamn med "bra näringsrik mat", som enkelt kan förvaras i en liten låda och inte kräver någon uppvärmning. Skippa lunchen helt. Tillsammans med en rejäl och fettrik frukost så kan man lätt klara sig hela dagen fram till middag. Det blir en typ av 16:8-fasta. Kanske gå en avstressande promenad och ladda batterierna för eftermiddagen istället för att lägga tiden på att äta. Nu jobbar jag inte på ett lika stressigt jobb som en skola så lite skillnad är det kanske, men jag 16:8-fastar genom att äta första målet mat vid lunchtid i form av ovan beskrivna "lunchmellanmål" (i stort sett samma rätt varje dag) och sedan en god LCHF-middag kl 19. Så har jag ätit nu i flera år utan problem. Är aldrig hungrig eller i behov av mellanmål. Är heller aldrig småsjuk längre (förkylningar, hosta, feber etc). Så jag bryter verkligen mot den svenska normen; ingen frukost, ingen större lunch, äta samma sak varje dag till lunchen och inga mellanmål.
  9. Ännu en artikel som hintar om vilken typ av forskning det handlar om, https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/for-lite-kolhydrater-forkortar-livet Man kan notera lite klassiska upplägg som sällan leder till hållbara resultat: * Deltagarna fick själva ange hur mycket de åt och hur stora portioner. (Ett klassiskt misstag att tro att personer kan uppskatta vad de verkligen äter.) * 6 år senare fick de göra en ny uppskattning. (Igen samma problem som ovan.) * Efter 25 år så räknade man hur många som dött. Och här blir det intressant (citat) "Efter att ha tagit hänsyn till en rad olika faktorer – som motion, ålder, rökning samt utbildning – analyserade forskarna om risken att dö påverkades av deras intag av kolhydrater." (Så hur kan man verkligen vara säker på att det är just kolhydraterna som är anledningen? Att "ta hänsyn till en rad faktorer" brukar innebära att man med olika statistiska metoder försöker få bort påverkan av en viss faktor. Så med dessa metoder så påstås man ha fått bort inverkan från motion, ålder, rökning och utbildning.) * Resultat som man fått fram säger att personer som äter max 40% kh lever kortare än andra grupper. Förväntad livslängd är åter igen "uppskattad" (med förmodat nya statistiska metoder) motsvarande lite kh (<40%) 79 år, "lagom av allt" (55-60% kh) 83 år, och "högkolhydratkost" (>70%) 82 år. (40% kh är lika mycket LCHF som att kalla en diet utan rött kött, men med kyckling och fisk som "vegankost". Tveksamt om man lyckades hitta någon i studien som i perioden 1987-1995 och i USA åt LCHF-kost (strikt, normal eller liberal) med hög andel bra fetter) Artikeln i The Lancet finns här, https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(18)30135-X/fulltext Det finns säkert mer detaljer i materialet som kan vara värt att kommentera.
  10. Här är min bedömning av dina värden: * HDL: Något lågt, men helt ok. Bör vara högt och brukar stiga med tillskott av mer fett. Återkommer till detta värde. * Trigl. Ska vara lågt, helst under 1. Du har 0,85 vilket är väldigt bra. Det är ett värde som indikerar att du med stor sannolikhet inte har några små, oxiderade LDL-partiklar (sdLDL) vilket anses vara det som är roten till att LDL kallas för "det onda kolesterolet". Stora "fluffiga" LDL-partiklar är ofarliga, ja till och med fördelaktiga enligt vissa forskare. * Apo-kvoten ska vara så lågt som möjligt, helst under 0,9. Med dina 1,63 så är det något högt. Men det är främst pga av att ditt ApoA1-värde är något lågt, vilket hänger ihop med att ditt HDL är något lågt. Om ditt ApoA1-värde skulle stiga till 1,9 eller mer så är du i hamn. * TotK/HDL: Din kvot är 6,4. Bör vara lågt, helst under 6. Så du är här något över rekommenderad nivå. Men om t.ex HDL-värdet steg till 1,2 så är du vips under 6 så det är små förändringar som krävs. * Trigl/HDL: Din kvot är 0,77. Bör vara lågt, helst under 0,87. Ett bra värde. * Remnant kolesterol: Räknas fram enligt formeln TotK-HDL-LDL. Bör helst vara under 0,78, gärna under 0,5. Du har ett värde på 0,4. Igen, bra. LDL beräknas oftast enligt Friedewalds formel (från 1972), men den är tyvärr en dålig uppskattning för personer med låga trigl och högt HDL. För att råda bot på detta utförde man därför i Iran 2008 en forskning som ledde fram till en annan bedömningsformel som anses bättre, speciellt för personer med låga trig. och högt HDL. Enligt denna formel är ditt LDL 4,9 (Fridew. gav ditt värde till 5,5) vilket är strax över referensintervallet för LDL (ref. interv på mitt sjukhus är 1,4-4,7). Men LDL-värdet är ganska ointressant speciellt så länge trigl.- och HDL-värdena är bra. Se mer här https://www.thecalculator.co/health/LDL-Calculator-683.html * TotK är bara ett värde på "blandningen" av partiklar, helt ointressant som enskilt värde förutom i beräkningar av några kvoter för att få reda på fördelningen av ingående partiklar. Jag tror inte du är i någon större fara. Du äter bra, tränar regelbundet och vad det låter har inga kända hjärtrelaterad sjukdomar (ens i släkten). Du skriver att du inte äter så mycket bacon och grädde, utan låter fettet komma från annan mat. Kanske blir det lite för lite fett trots allt. De värden som är om möjligt lite "sämre" är relaterade till ditt något låga HDL-värde. Det stiger oftast med mer fett, gärna kokosfett, men smör fungerar också bra. Om du vill göra något åt just HDL-värdet så ändra inte så mycket annat kring vad du äter eller lever, men tillför lite mer kokosolja eller smör i maten. Om 6-12 månader så tror jag du kan se skillnad i dina värden. Ev. kan LDL och totalkolesterolet gå upp något men de värdena är ointressanta som enskilda värden för att bedömma risk (vilket kanske inte din läkare håller med om men de är tyvärr 30 år efter vad modern forskning säger). Bäst riskdömning får man utifrån triglyceriderna, kvoterna ovan och HDL-värdet. Med det sagt, jag har ingen formell medicinsk utbildning. Min bedömning är utifrån mina år av självstudier i ämnet. Uppmanar dig att själv söka information och verifiera mina rekommenderade gränsvärden ovan.
  11. Du är tyvärr inte ensam om detta bemötande. Får man fråga till vilken mottagning du var på (är inte intresserad av namn på läkare/sköterska, utan själva vårdmottagningen)? Skulle rekommendera att du byter mottagning. Det finns flera att välja på i Stockholmsområdet. Leta efter de grönmarkerade mottagningarna i "Smarta Diabeteskartan", http://www.bit.ly/SmDia-Kartan De gröna mottagningarna är sådana där minst en person rapporterat att man kan få allt från "tyst" till aktivt stöd att mha LCHF-kost kostbehandla sin diabetes.
  12. Jag är själv typ 1-diabetiker, sedan drygt 35 år. Har ätit strikt LCHF (<20 gr kh/dygn) i över 8 år. Har aldrig drabbats av ketoacidos, varken före eller efter kostbytet. Nyckeln till att inte drabbas är att man säkerställer insulintillgången, ofta i kombination av uttorkning (t.ex vid extrem hetta eller magsjuka). Ketoacidos är främst orsakat av insulinbrist, inte pga av de ketoner som kroppen naturligt producerar vid LCHF-kost. Vanliga nivåer av ketoner vid strikt LCHF-kost är i intervallet 1-3 mmol/l. Vid ketoacidos krävs oftast nivåer på över 12 mmol/l, men oftast har man betydligt högre nivåer än så (över 15 mmol/l) och det är omöjligt att få med "hjälp" av bara kost så länge insulintillgången är säkerställd. Som omnämnts ovan är det det långtidsverkande insulinet som är den garant för att säkerställa att kroppen alltid har tillräckligt med insulin vid glykogenutsöndring, stresspåslag och andra naturliga kroppsprocess som påverkar blodsockret. Snabbinsulinets uppgift är att främst hantera den kolhydratmängd som tillkommer via maten, men kan ibland även behövas vid t.ex pulshöjande motion (stresspåslag kan höja blodsockret). För pumpanvändare så gäller det att anpassa sin basal/bolusdoser på motsvarande sätt. Det finns en något större risk för just pumpanvändare att drabbas av insulinbrist, genom pumpfel, veck på slangar etc. så här krävs kanske en större vaksamhet över sitt blodsocker. Men de flesta typ 1-diabetiker är vana vid att noga och ofta kontrollera sitt blodsocker, oavsett vilken kost man äter, så det är oftast inget nytt bara för man äter LCHF-kost. Hur strikt man vill/behöver vara som typ 1:a är individuellt, men det övergripande målet för en diabetiker är att normalisera sitt blodsocker. LCHF-kost har visat sig vara en god medhjälpare till det genom att radikalt minska det som är den största orsaken till förhöjt blodsocker, nämligen kolhydrater. Med förhöjt blodsocker, krävs större insulinmängder. Men med stora insulinmängder följer alltid större svängingar då oftast dagens insulin är för kraftfullt och oprecist doserat, jämfört med friska männsikors naturliga produktion från bukspottkörteln. Om man dagligen kan ha ett lågt, stabilt blodsocker mellan 4-8 mmol/l så har man kraftigt minskat risken för det relativt stora antalet följdsjukdomar som ofta drabbar oss typ 1:or. Om denna blodsockernormalisering sker vid 20, 30, 40 eller högre gram av kolhydrater är helt individuellt och måste provas ut tillsammans med anpassningar av insulindoserna. För egen del så har max 20 gr kh/dygn visat sig vara en bra nivå som gör att jag kan leva ett i stort sett normalt och bekymmersfritt liv, med jobb, familj, motion (tränar i genomsnitt 60 min/dag) och inga följdsjukdomar så här långt. Livet är som natt och dag jämfört med de första 30 åren med klassisk diabeteskost ("tallriksmodellen") där svängande blodsocker och ständiga hypoglykemier vecka efter vecka klart påverkade livskvalitén negativt. Vill också rekommendera dig att söka in i FB-gruppen "Smarta Diabetiker" där det finns ett stort antal typ 1:or som kan berätta mer om "hur man gör", https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/
  13. Ett alternativ är att använda Google Docs/Sheets. Det är ju Googles gratisvariant av Microsofts Office-paket. Det finns bra mobilappar för både iOS och Android, som stödjer det som man också kan editera på datorn. Tror man kan söka på respektive app via strängen "Google Docs". För iOS heter appen "Kalkylark". I Google Sheets så får man ett gränssnitt som är väldigt likt Microsoft Excel, så du bör kanske vara bekant med det för att kunna göra det som du vill vad gäller statistikuppföljning, grafer och diagram. En intressant möjlighet med Google Docs är också möjligheten att skapa s.k "Forms". Här kan man skapa egna formulär som har stöd för listor, fria textfält, "radioknappar" etc. Svaren kan man sedan länka ihop med ett Google Sheet där alla svaren lagras. Formulären funkar väldigt bra i mobilen. Men själva formulären ska man kanske lämpligast utveckla på en dator eller "padda", för det kan nog bli lite för smått att göra i mobilen. Det här är ju ett sätt att skapa en "fattigmansapp" genom att man får ett gränssnitt där man kan mata in värdena och sedan få det sparat i ett kalkyblad, där man sedan kan efterbearbeta de värden som skickats in.
  14. Smarta Diabeteskarten är skapad just för att kunna hjälpa till med denna typ av frågor, se direktlänk http://www.bit.ly/SmDia-Kartan Att tänka på är att bara för att en mottagning är markerad som grön innebär det inte att alla läkare eller sköterskor här är positiva till LCHF som behandlingsmetod. Det innebär endast att någon diabetiker har rapporterat att man fått stöd (allt ifrån ett tyst accepterande till ivrigt påhejande) av någon på denna mottagning. Men kartan hjälper dock till att hitta "potentiella nålar i hösstacken". Föreslår att din vän ringer upp till de gröna mottagningar som finns i Stockholmsområdet och ber att få bli remitterad till någon av de dssk/läkare som finns på avdelningen som är lämplig. Om det inte finns någon "grönmarkerad mottagning" i närheten så kan man lämpligtvis välja en som har relativt lågt genomsnitt för HbA1c-värdet (rankning av alla mottagningar baserat på detta värde visas också i kartdatat). Låga HbA1c-värden kan antyda att en viss avdelning åtminstone lite vet vad de håller på med. Vill också gärna rekommendera att din vän söker in till Facebook-gruppen "Smarta Diabetiker (Gruppen)", https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/. Här finns många kunniga medlemmar om diabetesbehandling mha LCHF. Även praktiserande läkare och diabetessköterskor finns med som medlemmar. Här kan man få stöd, råd och peppning för att kunna bli symptomfri från sin diabetes. Tycker för övrigt att det är sorgligt att höra att det finns läkare som kan ge så dåligt bemötande och stöd till en ny diabetiker. Låter inte lämplig att behandla diabetiker. För att "avråda andra" så får din vän gärna fylla i följande formulär och därmed sätta en "orange markör" för hens nuvarande mottagning, http://www.bit.ly/SmDia-Form1
  15. LCHF-kosten ser bra vad du räknar upp, men "djävulen finns i detaljerna". De som känner sig hungriga på sin LCHF-kost brukar oftast äta lite för lite fett. Om man levt ett liv med tallriksmodell och rädsla för fett, som många i västvärlden, så kan det vara svårt att verkligen öka på fettmängden till den nivå som krävs. Du skriver "nötkött" vid både lunch och middag. Ett enkelt trick att höja fetthalten är att använda blandfärs (50/50) istället för nötfärs. Om du använder grytbitar i din gryta, så använd även där lite grytbitar på fläskkött också. Tycker personligen att den bästa kalopsen är gjord på 50-50 fläskkött/nötkött. Om du är hungrig mellan måltiderna är ostrullar med smör oftast ett enkelt och snabbt mellanmål som ökar på fettmängden. Eller kokosfett eller smör i kaffe. Försök hitta sätt att öka på fetthalten vid dagens "ordinarie" måltider, istället för att lägga till fler måltider. Ibland kan det vara bra att mata in vad man ätit under en dag på t.ex Kostbevakningen.se, för att få "svart på vitt" hur fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater verkligen ser ut. Man kan bli förvånad ibland hur lite fett eller mycket kolhydrater man verkligen ätit, trots att man trott man gjort allt rätt. Efter 8 år på LCHF, och får nog sägas vara relativt erfaren, så behöver åtminstone jag ändock kolla lite ibland när jag lagt till nya typer av recept. Det finns säkerligen en massa fler förslag på olika LCHF-siter och inte minst ibland Kostdoktorns recept när det gäller smidiga mellanmål. Allt ovan är sagt med all respekt för de som av olika skäl inte kan eller vill äta fläskkött, eller mejerivaror. Men då får man hitta andra praktiska sätt att inkludera det livsnödvändiga fettet.