POS

Medlem
  • Innehållsantal

    50
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

297 Enastående

Om POS

  • Rank

Profile Information

  • Gender
    Not Telling

Senaste besökare till profilen

456 profilvisningar
  1. Virta Healths Sarah Hallberg har gjort en presentation med samma/liknande information. Väl värd att se.
  2. Grattis till fina resultat. Här är mina kommentarer på dina undringar: * Ni har nu ätit LCHF i nästan 2 månader. När det gäller triglycerider, men även andra blodfettsvärden som testas inom vården, är det en kort tid. Värdena kan gå lite upp och ner under de första 12 månaderna. Men om man håller kosten strikt brukar värdena stabilisera sig fortare. I vilket fall så är ett triglyceridvärde under 1 mycket bra och det indikerar att HDL är högt och att du/ni troligtvis har en liten/obefintlig andel små, kompakta LDL-partiklar (vilket är de LDL-partiklar som har en förmåga att oxidera och ställa till med elände i kroppen). * En viktnedgång på 1 kg/veckan är "normalt" när man är strikt med sin kost. Det är vad, i min erfarenhet, många andra rapporterar. Dock ska man vara medveten om att andra sjukdomar, mediciner, stress- och sömnproblem och andra individuella problem kan påverka viktnedgången. Viktminskningen är också sällan en "rak linje", utan du kan gå ner 2 kg ena veckan och upp 1 kg nästa, trots samma mat. Vid sidan av vägning kan det vara bara att mäta med måttband om mage, hals och lår. Även om vågen inte visar det du/ni vill så kan kroppen passa på att omfördela fett på kroppen som gör att man ser smalare ut eller får en bättre kroppskomposition. * Vid konditionsintensiv motion som löpning, tillsammans med en strikt LCHF-kost så kan du vara beredd på att tiderna blir sämre under de första 3-6 månaderna. Kroppen är helt enkelt inte van att drivas med ketoner tillsammans med glukos. När väl kroppen vant sig vid detta, så kommer tiderna att komma tillbaka och framför allt så kommer du märka att din uthållighet har blivit markant bättre. Du kommer att kunna springa nära på hur långt som helst, om du redan nu springer flera mil i veckan; kanske dags för maraton-comeback? Men fram till dess så kommer träningspassen att kännas sega och du kommer sakna "explosiviteten". Stå ut, det blir snart bättre, vill jag lova. * Jag tror det är det s.k "gryningsfenomenet" som drabbar din fru. Det är kroppens naturliga sätt att förbereda jägaren för dagens arbete och jakt. Läs mer om detta här, https://www.dietdoctor.com/se/gryningsfenomenet-varfor-ar-blodsockret-hogt-pa-morgonen Jag rekommenderar er att gå med i FB-gruppen "Smarta Diabetiker (Gruppen)" https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/ där det finns ca 14000 diabetiker av olika slag (ca 50% typ 2) som reverserat eller kraftigt förbättrat/förenklat sitt liv med sin diabetes mha av LCHF. Ifrån denna grupp finns det flera som tipsar om att "ät något ordentligt fett innan läggdags" för att minska effekten från gryningsfenomenet. T.ex ett kokt ägg med rejält med majonnäs. Tanken är att genom att ge kroppen en rejäl dos fett innan läggdags så används denna energi för kroppen under morgontimmarna och därmed behöver inte extra glukos släppas från levern. Detta lilla trick hjälper en del med att få ner morgonvärdet. Vad gäller metformin så om din frus mage tål tabletterna är det inte fel att fortsätta med 2 tabletter som tidigare. En del tabletter går även att dela så 1,5 tablett kanske kan vara lämpligt en tid. Man kan som typ 2-diabetiker behöver ta dessa tabletter "lite längre" än man tror när man växlar över till LCHF, men på några års sikt så kan man sakta minska dosen. Så länge man håller i kosten vill säga. Går man tillbaka till högkolhydratkosten, så kommer diabetesen med säkerhet att komma tillbaka. * Klimakteriet ställer säkert till det, men jag tycker det låter som din fru "svarar bra" på kostförändringen. Viktnedgången vittnar om det. Ha tålamod. Tänk på hur länge du/ni har ätit er till den vikt och hälsa ni haft innan kostomläggningen. Att då ge LCHF åtminstone 1 år, tycker jag är rimligt. Därefter kan man undersöka om det finns lite "finjusteringar" som man kan göra för ev. kvarvarande problem.
  3. POS

    Emma

    Vill rekommendera dig att söka in till Facebook-gruppen "Smarta Diabetiker (Gruppen)", https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/ där det finns tusentals typ 1-diabetiker som äter LCHF-kost, med olika kh-nivåer. De allra flesta av dessa äter någonstans mellan 20-50 gr kolhydrater/dygn. Själv är jag typ 1-diabetiker sedan snart 40 år och har ätit strikt LCHF i över 10 år (<20 gr kh/dygn). Jag har altid en ketonnivå mellan 0.5-3 mmol/l och har ALDRIG under hela mitt diabetesliv drabbats av ketoacidos. Det gäller att skilja på "ketos" och "ketoacidos". Ketos är ett helt naturligt tillstånd där kroppen använder ketoner som energi. Ketoacidos är ett tillstånd där kroppen pga av insulinbrist börjar "tokproducera" ketoner. Förutom insulinbrist, så krävs oftast vätskebrist och salt/mineralbrist för att framkalla en ketoacidos, som kan uppstå vid t.ex uttorkning eller magsjukdom. Tillsammans med högt blodsocker, oftast långt över 12 mmol/l vilket anses vara den blodsockergräns som bl.a används vid diagnossättning. Jag vill hävda att det är långt vanligare för typ 1:or som äter "tallriksmodellmat" att drabbas av ketoacidos, då den höga kolhydratmängden kräver betydligt mer insulin, och oftare, jämfört med oss som äter LCHF. I gruppen "Smarta Diabetiker" är det ytterst, ytterst sällan någon som rapporterat att ha drabbats av ketoacidos, vilket om man söker in till andra diabetesgrupper annars är ganska vanligt rapporterat. Att avgöra om man har insulinbrist är oftast ganska enkelt; ditt blodsocker kommer gå upp långt innan någon risk för ketoacidos föreligger. Om man är en ansvarsfull typ 1:a så brukar man normalt kontrollera sitt blodsocker flera gånger dagligen, så det brukar oftast finnas tid att uppmärksamma om något är fel vad gäller insulintillförseln. Det är främst de med insulinpump som verkar ha mest problem med ketoacidoser, pga av teknikstrul, krånglande infusionsset, av värme förstört insulin osv. Det finns några specialfall som kan nämnas. Vissa mediciner, t.ex SGLT 2-hämmare kan framkalla ketoacidos och även vid relativt normala blodsockernivåer. Detta kallas för "euklidisk ketoacidos". Vad som än sägs av vissa motståndare till LCHF-kost för diabetiker är det en mycket, mycket ovanlig diagnos. Det finns även rapporter om personer som under graviditet, extrem uttorkning, kraftig magsjuka eller personer som missbrukar olika droger och läkemedel har rapporterats drabbats av "euklidisk ketoacidos". Så det krävs betydligt mer speciella omständigheter än att "bara äta LCHF" för att drabbas av euklidisk ketoacidos. Det viktigaste för en typ 1-diabetiker som äter LCHF-kost är att hela tiden säkerställa att det långtidsverkande/basaldosen är korrekt tillförd och inställd. Det är detta insulin som hanterar den glukosutsöndring som levern orsakar och som under hela dygnet "är på", om än oftast i ett kontinuerligt, lågt tempo. Många använder fasta som ett sätt att ställa in denna dos, men oftast kan man bevara den basaldos man har "innan LCHF", på samma nivå när man sedan ändrar sin kost. När basaldosen är rätt, så ligger blodsockret stabilt mellan måltiderna. Det är främst snabbinsulin/bolusdoserna som kraftigt måste minskas när man ändrar sin kost. Dessa doser ska bara användas främst för att ta hand om de kolhydrater som maten innehåller, och sedan lämna kroppen så fort som möjligt. Räkna med att behöva minska dina bolusdoser med 70-80%, vilket är vanliga nivåer för de typ 1:or som växlar över till LCHF-kost. Då man ganska naturligt kommer kännas sig "mätt längre tid" då LCHF-maten innehåller mer fett, brukar det vara ganska vanligt att typ 1:orna äter mellan 1-3 gånger per dag, med ca 1-3 E snabbinsulin till varje måltid. Fördelningen mellan basal och bolus blir därför helt annorlunda för LCHF-ätarna jämför med andra diabetiker. Inom vården vill man gärna ha en 50-50%-fördelning mellan dostyperna, medan för en LCHF-ätande typ 1:a är förhållandet snarare 90-10% (basal-bolus). Igen, det är den efter din kropp väl anpassade basaldosen som är det som "skyddar" dig från insulinbrist och ketoacidosrisken. För att läsa på mer om skillnaden mellan ketos och ketoacidos, se gärna Smarta Diabetikers artikel, https://smartadiabetiker.se/ketos-och-ketoacidos/
  4. "En vetenskaplig studie publicerad förra året på barn mellan 4-6 år visade att metoden i snitt minskade barnens fetma med 0,54 i BMI, vilket är världsrekord." Var det inte en ganska blygsam genomsnittlig minskning? Om man klassas som överviktig, så borde det inte vara så svårt att se en större minskning i BMI, med några kilos nedgång. Tänker att jag själv lätt kan förändra BMI-värdet med 0,1-0,2 på bara någon vecka. Men jag är å andra sidan inte överviktig och barn.
  5. Låter som saltbrist. När man växlar över att äta strikt LCHF så tappar man oftast både vätska och en massa salt/mineraler följer med ut. Så var inte rädd att salta mer i maten du äter. Du kan också testa att ta en "saltshot" innan motionspasset; drick ett glas vatten med salt i (så mycket salt som du kan klara av att dricka. för det är inte så smakfullt). Alternativt ta en tesked med salt, svälj ner och drick vattnet efteråt.
  6. Mina erfarenheter... Det tar tid att vänja kroppen att plocka sin energi från ketoner istället för glukos. För mig tog det nog nästan 3 månader innan jag tyckte att jag var i samma nivå med löpträningen som när jag inte var i ketos. Träningen kändes här seg och "oexplosiv". Samtidigt så märkte jag att jag var ungefär "lika trött" hela tiden, oavsett hur långt passet var. Dvs jag märkte att uthålligheten blev otrolig. Så frågan är vad ditt mål med löpningen är; snabbhet eller uthållighet (inser att de flesta vill ha båda, men vad är just nu det primära)? Som andra sagt ovan så gäller det att hänga i och härda ut. Det kommer (troligtvis) vända när kroppen lärt sig och utvecklat sin förmåga att använda ketoner som bränsle under löpträning. Jag tycker man kan stödja den här processen genom att tillföra salt innan löppasset, t.ex vatten med salt, något jag numera alltid gör. Även ett mindre proteintillskott kan också hjälpa till, speciellt om blodsockernivån är lite lägre än normalt innan träning. Det är vad jag testat mig fram till under de 10 år som jag ägnat mig åt löpning och strikt LCHF. Men jag har inga länkar till högkvalitativa studier eller föreläsningar att just tillskott av salt och protein innan träning "hjälper till", utan mer baserat på personliga erfarenheter. Det kan kanske lika gärna vara något psykosomatiskt; något som min hjärna lurar mig att tro att det hjälper. 🙂 Men räkna inte med några dramatiska skillnader, utan det handlar mer om att hjälpa kroppen att utnyttja ketoner som bränsle.
  7. Jag tycker du har bra värden. HDL högt och bra. Låga triglycerider som vittnar om att du med största sannolikhet har få/inga små, oxiderade LDL-partiklar (sdLDL). Apokvot 0,8 vilket anses vara "ok". Till detta kommer kvoten Totalkol/HDL som för dig är 4,15. Denna kvot rekommenderas vara så låg som möjligt och helst under 6, så ditt värde är utmärkt. Kvoten triglycerider/HDL är 0,42. Här är det rekommenderat att man håller sig under 0,87, så igen, utmärkt värde. Misstänker att din läkare har förskräckt berättat att ditt totalkolesterol och LDL är alldeles för högt, men dessa är väldigt dåliga värden för att förutsäga framtida risk. Men då det är i princip bara dessa värden som kan påverkas av mediciner, dvs statiner, så kan det vara en av flera anledningar till att fokus ligger på "att åtgärda" dessa värden. Att alla andra värden är utmärkta är något som ofta förbises. Grattis till utmärkta värden och fortsätt ät och lev som du gör, tycker jag. Läs mer här https://www.dietdoctor.com/se/kolesterol
  8. Saltbrist. Salta maten mer och/eller använd dig av Maries tips ovan. Se https://www.dietdoctor.com/se/lchf/biverkningar#kramp När det gäller magnesium, så var medveten om att det som säljs som "magnesium"-tabletter, består av en eller flera kemiska föreningar som bl.a innehåller magnesium. Alla dessa föreningar har olika påverkan på kroppen och det är inte säkert att just den produkten du använder är effektiv mot kramper. Jag som tränar mycket har till och från problem med kramper i benen, men med regelbundet intag av "Magnesium Optimal" från Helhetshälsa (innehåller magnesiumcitrat, magnesiumglycinat, magnesiumsuccinat), tillsammans med salt så klarar jag mig. Många har också rapporterat att flytande magnesiumolja, som man gnider in på huden, är väldigt effektivt. En del har också själva blandat krossade magnesiumtabletter med en vanlig hudlotion som man applicerar på huden, vilket också ska fungera bra. Om du har mest kramper under natten så rekommenderas att ta tabletterna vid läggdags för bättre effekt under natten.
  9. POS

    Blodsocker

    Mina kommentarer: * Ett blodsocker runt 9 efter måltid husmanskost låter aningen högt kanske, men kan för vissa individer, vid viss typ av mat, fortfarande anses vara "normalt". Hur långt efter måltid har du testat? Ditt blodsocker bör vara tillbaka till samma nivå ca 2 timmar efter måltid, som det var innan måltid. Så "ät och mät" några gånger för att se om det finns ett mönster. * Icke-diabetiker anses ska ha ett fasteblodsocker i intervallet 4,5-6,5 mmol/l, även om det finns individuella skillnader (både nedåt och uppåt) som får anses "normalt". * Gryningsfenomenet är inte bara relevant för diabetiker; det är mer eller mindre påvisbart hos alla människor. Hur stor blodsockerstegring som kan uppmätas skiljer sig dock åt. Att tänka på är att de vanliga blodsockermätare som man som privatperson använder har en begränsad mätsäkerhet. Mätvärdesfel mellan +/- 5-10% är standard. * Det finns ett relativt billigt blodtest som heter "C-peptid" som man kan be att få ta, antingen via sin VC eller betala själv hos en privat provcentral. Det ger en indikation på hur stor insulinutsöndring man har. Typ 1-diabetiker har normalt sett väldigt lågt värde (nära noll), några år efter att diagnosen är satt. Prediabetiker, och nya typ 2-diabetiker har ofta väldigt högt värde pga av att kroppen tvingas utsöndra mycket insulin då dessa personer oftast har en viss insulinresistens. Referensintervall för c-peptid för friska, icke-diabetiker anses vara 0,30-0,80 nmol/l. Om du får ett resultat inom referensintervallet, så kan du nog känna dig lugn med dina värden. Gör ett nytt test om några år för att kolla att inget radikalt har ändrats. Om däremot resultatet ligger över 0,8 bör du fortsätta att göra en mer detaljerad undersökning hos din vårdcentral. Du kan behöva göra ett glukosbelastningstest (drick en glukoslösning och ta upprepade blodsockerprover under några timmar efteråt). Viktigt att tänka på att om du äter LCHF, så måste du äta mer kolhydrater några dagar innan glukosbelastningen för att "vänja kroppen" vid en stor och snabbt intagen mängd kolhydrater. Annars kan testet visa falskt negativt, och visa på ett sämre resultat än vad som faktiskt är fallet.
  10. Tycker det låter som typiska omställningsbesvär. Brukar lätta efter några dagar, men för somliga så kan det vara besvär i några veckor. Mycket beroende på hur man ätit innan man växlade över till LCHF. När det gäller illamående och trötthet låter det som typiska symptom på saltbrist. Speciellt nu när det är varm och är sommar, så måste man som nybliven LCHF:are vara noga med att tillföra mer salt än vad man är van vid. Om man tidigare ätit mycket färdigprocessad mat så har man där fått i sig mycket salt. När man via LCHF växlar över till mer "riktig mat" så är det lätt att glömma att man också behöver tillföra mer salt. Läs mer här, https://www.dietdoctor.com/se/lchf/biverkningar#omstallningsbesvar
  11. Advokaterna i USA har redan börjat "vässa knivarna" när det gäller en skadeståndsansökan vad gäller Victoza: https://www.drugdangers.com/news/lawsuits-claiming-victoza-causes-pancreatic-cancer-set-to-move-forward/
  12. Som Anna skriver så försöker Smarta Diabetiker samla in rapporter från våra medlemmar angående hur stödet ser ut över Sverige, för att kostbehandla sin diabetes mha LCHF. Just i Sundsvalls-området ser det svagt ut. Det är många mottagningar som inte fått någon rapport så det kanske finns "LCHF-vänliga" vårdcentraler, men det är inget som ännu är rapporterat. Den närmsta (från Sundsvall) VC som någon har sagt ger LCHF-stöd finns på "Timrå Vårdcentral". Se denna länk, https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=1iv4E3h2dM3BDbN6zlzLGQ_LPyas&amp;ll=62.415572878370845%2C17.377886408203153&amp;z=12 För en länk till hela Sverige-kartan se http://www.bit.ly/SmDia-Kartan (Leta efter de "gröna markörerna" och undvik de orangea. Symbolförklaringar och annan information om kartan finns under beskrivningstexten.)
  13. Tillskott av resistent stärkelse är ett sätt att sänka sitt blodsocker och därmed sitt insulinpåslag, vilket är positivt för blodsockerkontrollen och vikten. Men det krävs att man har rätt sorts tarmflora, eller att man via olika åtgärder försöker skaffa sig det. Tillskott av syrade grönsaker i kosten kan hjälpa till att bygga upp tarmfloran. Kidneybönor, svarta bönor men även potatismjöl (utrört i något t.ex vatten, fet yoghurt) och som äts kallt/ej uppvärmt innehåller en stor andel resistent stärkelse. Så även om det är en stor del kolhydrater angivet på förpackningarna eller andra listor så är en del av dessa i form av resistent stärkelse som kan medverka till bättre hälsa och viktnedgång. Läs mer om detta på Dietdoktor, https://www.dietdoctor.com/se/ar-potatismjol-lchf-om-resistent-starkelse Mer detaljer kring bönor och resistent stärkelse finns i Patrik Olssons & Lars-Erik Litsfeldts bok "Låt bönor förändra ditt liv". Finns även en kokbok med snarlikt namn. Patrik är också grundare och aktiv i FB-gruppen "Smarta Diabetiker", https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/
  14. Den australiensiske forskaren Ken Sikaris menar att HDL är egentligen ett bättre värde att använda för att bedöma triglyceridvärdet, för HDL-värdet är inte lika volatilt. Det finns normalt sett en omvänd relation mellan HDL och triglyceriderna (högt HDL -> lågt triglyceridvärde), men beroende på tillfälligheter kan triglyceridvärdet bli högre vid ett visst provtagningstillfälle. Då kan man istället titta på HDL-värdet. Om det är relativt lika mellan provtagningarna så kan man vara lugn att triglyceridvärdet normalt sett är lågt. Och det är främst dessa 2 värden som är intressanta för att bedöma ev. risk för t.ex små, kompakta LDL-partiklar, oxidation, "skumceller" och annat som Ken beskriver i sina utmärkta föreläsningar. https://www.youtube.com/user/lowcarbdownunder/search?query=Sikaris
  15. Även kommenterad på Matfrisk-bloggen, https://matfrisk.com/2018/11/19/lagt-ldl-kopplas-till-demens/