POS

Medlem
  • Innehållsantal

    45
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

275 Enastående

Om POS

  • Rank

Profile Information

  • Gender
    Not Telling

Senaste besökare till profilen

373 profilvisningar
  1. Mina erfarenheter... Det tar tid att vänja kroppen att plocka sin energi från ketoner istället för glukos. För mig tog det nog nästan 3 månader innan jag tyckte att jag var i samma nivå med löpträningen som när jag inte var i ketos. Träningen kändes här seg och "oexplosiv". Samtidigt så märkte jag att jag var ungefär "lika trött" hela tiden, oavsett hur långt passet var. Dvs jag märkte att uthålligheten blev otrolig. Så frågan är vad ditt mål med löpningen är; snabbhet eller uthållighet (inser att de flesta vill ha båda, men vad är just nu det primära)? Som andra sagt ovan så gäller det att hänga i och härda ut. Det kommer (troligtvis) vända när kroppen lärt sig och utvecklat sin förmåga att använda ketoner som bränsle under löpträning. Jag tycker man kan stödja den här processen genom att tillföra salt innan löppasset, t.ex vatten med salt, något jag numera alltid gör. Även ett mindre proteintillskott kan också hjälpa till, speciellt om blodsockernivån är lite lägre än normalt innan träning. Det är vad jag testat mig fram till under de 10 år som jag ägnat mig åt löpning och strikt LCHF. Men jag har inga länkar till högkvalitativa studier eller föreläsningar att just tillskott av salt och protein innan träning "hjälper till", utan mer baserat på personliga erfarenheter. Det kan kanske lika gärna vara något psykosomatiskt; något som min hjärna lurar mig att tro att det hjälper. 🙂 Men räkna inte med några dramatiska skillnader, utan det handlar mer om att hjälpa kroppen att utnyttja ketoner som bränsle.
  2. Jag tycker du har bra värden. HDL högt och bra. Låga triglycerider som vittnar om att du med största sannolikhet har få/inga små, oxiderade LDL-partiklar (sdLDL). Apokvot 0,8 vilket anses vara "ok". Till detta kommer kvoten Totalkol/HDL som för dig är 4,15. Denna kvot rekommenderas vara så låg som möjligt och helst under 6, så ditt värde är utmärkt. Kvoten triglycerider/HDL är 0,42. Här är det rekommenderat att man håller sig under 0,87, så igen, utmärkt värde. Misstänker att din läkare har förskräckt berättat att ditt totalkolesterol och LDL är alldeles för högt, men dessa är väldigt dåliga värden för att förutsäga framtida risk. Men då det är i princip bara dessa värden som kan påverkas av mediciner, dvs statiner, så kan det vara en av flera anledningar till att fokus ligger på "att åtgärda" dessa värden. Att alla andra värden är utmärkta är något som ofta förbises. Grattis till utmärkta värden och fortsätt ät och lev som du gör, tycker jag. Läs mer här https://www.dietdoctor.com/se/kolesterol
  3. Saltbrist. Salta maten mer och/eller använd dig av Maries tips ovan. Se https://www.dietdoctor.com/se/lchf/biverkningar#kramp När det gäller magnesium, så var medveten om att det som säljs som "magnesium"-tabletter, består av en eller flera kemiska föreningar som bl.a innehåller magnesium. Alla dessa föreningar har olika påverkan på kroppen och det är inte säkert att just den produkten du använder är effektiv mot kramper. Jag som tränar mycket har till och från problem med kramper i benen, men med regelbundet intag av "Magnesium Optimal" från Helhetshälsa (innehåller magnesiumcitrat, magnesiumglycinat, magnesiumsuccinat), tillsammans med salt så klarar jag mig. Många har också rapporterat att flytande magnesiumolja, som man gnider in på huden, är väldigt effektivt. En del har också själva blandat krossade magnesiumtabletter med en vanlig hudlotion som man applicerar på huden, vilket också ska fungera bra. Om du har mest kramper under natten så rekommenderas att ta tabletterna vid läggdags för bättre effekt under natten.
  4. POS

    Blodsocker

    Mina kommentarer: * Ett blodsocker runt 9 efter måltid husmanskost låter aningen högt kanske, men kan för vissa individer, vid viss typ av mat, fortfarande anses vara "normalt". Hur långt efter måltid har du testat? Ditt blodsocker bör vara tillbaka till samma nivå ca 2 timmar efter måltid, som det var innan måltid. Så "ät och mät" några gånger för att se om det finns ett mönster. * Icke-diabetiker anses ska ha ett fasteblodsocker i intervallet 4,5-6,5 mmol/l, även om det finns individuella skillnader (både nedåt och uppåt) som får anses "normalt". * Gryningsfenomenet är inte bara relevant för diabetiker; det är mer eller mindre påvisbart hos alla människor. Hur stor blodsockerstegring som kan uppmätas skiljer sig dock åt. Att tänka på är att de vanliga blodsockermätare som man som privatperson använder har en begränsad mätsäkerhet. Mätvärdesfel mellan +/- 5-10% är standard. * Det finns ett relativt billigt blodtest som heter "C-peptid" som man kan be att få ta, antingen via sin VC eller betala själv hos en privat provcentral. Det ger en indikation på hur stor insulinutsöndring man har. Typ 1-diabetiker har normalt sett väldigt lågt värde (nära noll), några år efter att diagnosen är satt. Prediabetiker, och nya typ 2-diabetiker har ofta väldigt högt värde pga av att kroppen tvingas utsöndra mycket insulin då dessa personer oftast har en viss insulinresistens. Referensintervall för c-peptid för friska, icke-diabetiker anses vara 0,30-0,80 nmol/l. Om du får ett resultat inom referensintervallet, så kan du nog känna dig lugn med dina värden. Gör ett nytt test om några år för att kolla att inget radikalt har ändrats. Om däremot resultatet ligger över 0,8 bör du fortsätta att göra en mer detaljerad undersökning hos din vårdcentral. Du kan behöva göra ett glukosbelastningstest (drick en glukoslösning och ta upprepade blodsockerprover under några timmar efteråt). Viktigt att tänka på att om du äter LCHF, så måste du äta mer kolhydrater några dagar innan glukosbelastningen för att "vänja kroppen" vid en stor och snabbt intagen mängd kolhydrater. Annars kan testet visa falskt negativt, och visa på ett sämre resultat än vad som faktiskt är fallet.
  5. Tycker det låter som typiska omställningsbesvär. Brukar lätta efter några dagar, men för somliga så kan det vara besvär i några veckor. Mycket beroende på hur man ätit innan man växlade över till LCHF. När det gäller illamående och trötthet låter det som typiska symptom på saltbrist. Speciellt nu när det är varm och är sommar, så måste man som nybliven LCHF:are vara noga med att tillföra mer salt än vad man är van vid. Om man tidigare ätit mycket färdigprocessad mat så har man där fått i sig mycket salt. När man via LCHF växlar över till mer "riktig mat" så är det lätt att glömma att man också behöver tillföra mer salt. Läs mer här, https://www.dietdoctor.com/se/lchf/biverkningar#omstallningsbesvar
  6. Advokaterna i USA har redan börjat "vässa knivarna" när det gäller en skadeståndsansökan vad gäller Victoza: https://www.drugdangers.com/news/lawsuits-claiming-victoza-causes-pancreatic-cancer-set-to-move-forward/
  7. Som Anna skriver så försöker Smarta Diabetiker samla in rapporter från våra medlemmar angående hur stödet ser ut över Sverige, för att kostbehandla sin diabetes mha LCHF. Just i Sundsvalls-området ser det svagt ut. Det är många mottagningar som inte fått någon rapport så det kanske finns "LCHF-vänliga" vårdcentraler, men det är inget som ännu är rapporterat. Den närmsta (från Sundsvall) VC som någon har sagt ger LCHF-stöd finns på "Timrå Vårdcentral". Se denna länk, https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=1iv4E3h2dM3BDbN6zlzLGQ_LPyas&ll=62.415572878370845%2C17.377886408203153&z=12 För en länk till hela Sverige-kartan se http://www.bit.ly/SmDia-Kartan (Leta efter de "gröna markörerna" och undvik de orangea. Symbolförklaringar och annan information om kartan finns under beskrivningstexten.)
  8. Tillskott av resistent stärkelse är ett sätt att sänka sitt blodsocker och därmed sitt insulinpåslag, vilket är positivt för blodsockerkontrollen och vikten. Men det krävs att man har rätt sorts tarmflora, eller att man via olika åtgärder försöker skaffa sig det. Tillskott av syrade grönsaker i kosten kan hjälpa till att bygga upp tarmfloran. Kidneybönor, svarta bönor men även potatismjöl (utrört i något t.ex vatten, fet yoghurt) och som äts kallt/ej uppvärmt innehåller en stor andel resistent stärkelse. Så även om det är en stor del kolhydrater angivet på förpackningarna eller andra listor så är en del av dessa i form av resistent stärkelse som kan medverka till bättre hälsa och viktnedgång. Läs mer om detta på Dietdoktor, https://www.dietdoctor.com/se/ar-potatismjol-lchf-om-resistent-starkelse Mer detaljer kring bönor och resistent stärkelse finns i Patrik Olssons & Lars-Erik Litsfeldts bok "Låt bönor förändra ditt liv". Finns även en kokbok med snarlikt namn. Patrik är också grundare och aktiv i FB-gruppen "Smarta Diabetiker", https://www.facebook.com/groups/SmartaDiabetiker/
  9. Den australiensiske forskaren Ken Sikaris menar att HDL är egentligen ett bättre värde att använda för att bedöma triglyceridvärdet, för HDL-värdet är inte lika volatilt. Det finns normalt sett en omvänd relation mellan HDL och triglyceriderna (högt HDL -> lågt triglyceridvärde), men beroende på tillfälligheter kan triglyceridvärdet bli högre vid ett visst provtagningstillfälle. Då kan man istället titta på HDL-värdet. Om det är relativt lika mellan provtagningarna så kan man vara lugn att triglyceridvärdet normalt sett är lågt. Och det är främst dessa 2 värden som är intressanta för att bedöma ev. risk för t.ex små, kompakta LDL-partiklar, oxidation, "skumceller" och annat som Ken beskriver i sina utmärkta föreläsningar. https://www.youtube.com/user/lowcarbdownunder/search?query=Sikaris
  10. Även kommenterad på Matfrisk-bloggen, https://matfrisk.com/2018/11/19/lagt-ldl-kopplas-till-demens/
  11. Olika typ av träning påverkar blodsockret olika, men lite förenklat kan man säga att pulshöjande träning, ex. löpträning, simning, squash skapar ett stresspåslag i kroppen. Glukogen utsöndras och höjer därmed blodsockret. Vill man kvantifiera det mer, så har jag sett mätningar gjorda av diabetiker som visat att när pulsen är 70%, eller högre, av din maxpuls så startar stresspåslaget vilket startar glukogenutsöndringen och driver upp blodsockret. Hos icke-diabetiker så kickar dock insulinutsöndringen snart in och blodsockret sjunker. Men hos typ 1-diabetiker, som inte har någon kroppsegen produktion av insulin, är dock denna blodsockerstegring vid träning ett stort problem. En del typ 1:or har helt slutat med pulshöjande träning pga av detta. Lågintensiv träning som långsamma promenader, vissa yogaformer etc. där pulspåslaget är lägre ger oftast inte samma höjande effekt på blodsockret, utan oftast tvärtom så sjunker blodsockret när musklerna får arbeta och förbruka det fria glukos som finns tillgängligt.
  12. Några tankar kring det du skriver: - Kan du ge lite info hur fördelningen ser ut vad gäller kh, protein och fett under en "normaldag"? På kostbevakningen.se kan man relativt enkelt få fram fördelningen. - "Jag vet att jag behöver hålla kolhydrater lågt och att inte äta enorma mängder protein och det blir tyvärr ett stort problem med så mycket mat." Det här låter lite märkligt, tycker jag. De flesta brukar rapportera att man behöver äta mindre mängd mat med LCHF, och att hungerkänslorna oftast försvinner. De som brukar klaga på hunger är oftast de som äter för lite fett. Det betyder inte att man behöver "äta stora tuggor med smör", utan oftast räcker det gott med välja de fetare versionerna av livsmedel (kött, fisk, mejerier etc) för att komma upp i en fettnivå på 70-80% av totalt energiinnehåll vilket är rekommendabelt. - "jag tappar all min energi och kan verkligen inte fokusera" Låter som saltbrist, vilket är relativt vanligt för de som börjar med LCHF. Rena livsmedel innehåller mindre mängd salt än processad mat. Kroppen släpper också oftast mycket vätska när man börjar med LCHF och med vätskan följer saltet med ut. När du känner dig trött och hängig, kanske lätt huvudvärk, ta en tesked salt och häv i dig det tillsammans med vatten. Oftast brukar man känna sig bättre inom 15 min. Om du gör det; då vet du att det var saltbrist som var problemet. Om tröttheten inte försvann, så är det nog ett annat problem. - Innan du börjar med fastor, försök få en "vardag" med kosten. Om det sedan är 1-5 gånger om dagen som du äter, och det kan variera från dag till dag, se till att du äter på ett sätt att du aldrig är hungrig. Ät enligt principen "ät när du är hungrig, ät inte när du inte är hungrig". Efter ett tag har du och din kropp "svängt in dig". - Strikt LCHF (<20 gr kh/dygn) behöver inte vara rätt modell. En del har rapporterat att de mår bättre med lite mer kh i kosten, säg 30,40 eller 50 gr kh/dygn. Ett enkelt sätt att öka på mängden kh är att inkludera lite bär (hallon, blåbär) eller bra rotfrukter som innehåller lite mer kh än "ovanjordgrönsaker". Anpassa mängden för den plan du vill följa. Jag förutsätter här att du inte är diabetiker, insulinresistent eller har någon annan sjukdom som lämpligtvis fungerar bäst med ett lågt kh-intag. Igen, kostbevakning.se är lämpligt att använda för att få lite siffror på det du äter. Efter ett tag så lär man sig hur en "bra matdag" ser ut och då behöver man inte vara lika strikt med att få mängden kh exakt på minsta gram. - När det gäller träning, så kan det ställa till det lite i början. Fokusera på maten och få vardagen att fungera. Vill du motionera så satsa på promenader. Hellre gå 20 min om dagen varje dag, än 1,5 timme 1 gång i veckan. När sedan du fått maten och vardagen att fungera och mår bra med det, så kan du börja experimentera med mer motion. Beroende på vad för typ av träning du vill göra, så kan en ökning av proteinet vara bra men oftast så behöver man inte förändra sin kost så mycket när man fått vardagen att fungera och kroppen är "fettadapterad". Lycka till!
  13. POS

    Hög puls vid jogg

    Det är ganska vanligt att man känner sig seg och trött när man motionerar och precis börjat med LCHF. Via kosten har du fått ner mängden fritt tillgängligt glukos samtidigt som kroppen inte är helt inställd på "ketondrift" när man motionerar. Det är anledningen att man gärna känner sig seg när man tränar och man precis börjat med LCHF. Det kan ta relativt lång tid innan det fungerar bra att motionera på LCHF (1-3 månader), men det är så värt det när man är "fettanpassad". Ett tips är att ta en saltshot (1 tsk salt med vatten) innan och/eller efter träningen. Det kan hjälpa lite att inte bli för seg. Men när man fått sin kropp fettdriven och ketosanpassad så slipper man mycket mjölksyra i musklerna eller att få "håll". Man blir naturligtvis påverkad/trött när man motionerar men uthålligheten är enorm. När du har mycket ketoner i kroppen och löptränar kan det kännas som att du skulle kunna hålla på hur många mil som helst. Kanske inte superexplosivt men väldigt jämnt tempo. Numera löptränar jag på fastande mage på morgonen. Samma tempo som träning efter en måltid. Och efteråt så mår du bra och nästa dag mår du som vanligt (dvs ingen träningvärk). Det är träning med kroppen i ketos för mig.
  14. Om du vill "tänka utanför boxen" så kommer här några förslag: Äter du frukost? Har du lätt att äta på morgonen? Om svaren är ja, så fundera på om du kan äta "lunchen" till frukost, och "frukosten" till lunch. För hemma så är det lättare att värma och tillaga mat, och klassiskt så är frukosten ofta mer av saker som man "plockar från kylen". Med bra fettkällor till båda måltiderna som kommer du garanterat stå dig hela dagen. Skippa tanken på klassisk lunchmat. Själv äter jag några ostskivor med smör emellan, ett kokt ägg, någon fettkälla typ majonnäs eller coleslaw. Till detta en varm dryck med kokosolja i. Det här är nog ganska långt ifrån vad andra tycker är "lunchmat". Mera av ett större mellanmål. Men varför måste lunchmaten alltid se ut som alla andra äter den? Våga äta samma mat varje dag. Om du hittat en typ av lunchmat som fungerar, varför inte äta just den rätten varje dag? Det finns en, lite oklart varför, skräck hos många människor att det skulle vara farligt att äta likadan lunchmat varje dag och att man då automatiskt kommer drabbas av näringsbrister. Det tror jag är nonsens och det finns inget som säger att det automatiskt blir mer näringsrikt bara för man växlar t.ex lunchen. (Den påstådda "farligheten" verkar också bara vara begränsad till lunch och middag för man kan fråga sig hur ofta frukostmaten förändras hemma hos normalsvensken. Det är väl mest yoghurt/gröt, kaffe och macka varje dag i veckan... ? ) Bra grönsaker, näringsrika kokta ägg och en bra fettkälla och du är i hamn med "bra näringsrik mat", som enkelt kan förvaras i en liten låda och inte kräver någon uppvärmning. Skippa lunchen helt. Tillsammans med en rejäl och fettrik frukost så kan man lätt klara sig hela dagen fram till middag. Det blir en typ av 16:8-fasta. Kanske gå en avstressande promenad och ladda batterierna för eftermiddagen istället för att lägga tiden på att äta. Nu jobbar jag inte på ett lika stressigt jobb som en skola så lite skillnad är det kanske, men jag 16:8-fastar genom att äta första målet mat vid lunchtid i form av ovan beskrivna "lunchmellanmål" (i stort sett samma rätt varje dag) och sedan en god LCHF-middag kl 19. Så har jag ätit nu i flera år utan problem. Är aldrig hungrig eller i behov av mellanmål. Är heller aldrig småsjuk längre (förkylningar, hosta, feber etc). Så jag bryter verkligen mot den svenska normen; ingen frukost, ingen större lunch, äta samma sak varje dag till lunchen och inga mellanmål.
  15. Ännu en artikel som hintar om vilken typ av forskning det handlar om, https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/for-lite-kolhydrater-forkortar-livet Man kan notera lite klassiska upplägg som sällan leder till hållbara resultat: * Deltagarna fick själva ange hur mycket de åt och hur stora portioner. (Ett klassiskt misstag att tro att personer kan uppskatta vad de verkligen äter.) * 6 år senare fick de göra en ny uppskattning. (Igen samma problem som ovan.) * Efter 25 år så räknade man hur många som dött. Och här blir det intressant (citat) "Efter att ha tagit hänsyn till en rad olika faktorer – som motion, ålder, rökning samt utbildning – analyserade forskarna om risken att dö påverkades av deras intag av kolhydrater." (Så hur kan man verkligen vara säker på att det är just kolhydraterna som är anledningen? Att "ta hänsyn till en rad faktorer" brukar innebära att man med olika statistiska metoder försöker få bort påverkan av en viss faktor. Så med dessa metoder så påstås man ha fått bort inverkan från motion, ålder, rökning och utbildning.) * Resultat som man fått fram säger att personer som äter max 40% kh lever kortare än andra grupper. Förväntad livslängd är åter igen "uppskattad" (med förmodat nya statistiska metoder) motsvarande lite kh (<40%) 79 år, "lagom av allt" (55-60% kh) 83 år, och "högkolhydratkost" (>70%) 82 år. (40% kh är lika mycket LCHF som att kalla en diet utan rött kött, men med kyckling och fisk som "vegankost". Tveksamt om man lyckades hitta någon i studien som i perioden 1987-1995 och i USA åt LCHF-kost (strikt, normal eller liberal) med hög andel bra fetter) Artikeln i The Lancet finns här, https://www.thelancet.com/journals/lanpub/article/PIIS2468-2667(18)30135-X/fulltext Det finns säkert mer detaljer i materialet som kan vara värt att kommentera.