Angie

Medlem
  • Innehållsantal

    8
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

2 Neutral

Om Angie

  • Rank
    Nyanländ
  • Födelsedag 1984-07-03

Profile Information

  • Gender
    Male
  • Location
    Stockholm
  • Interests
    Hej hej, Angelica är jag. Ny på forumet, men jag tänkte att det kunde vara intressant att läsa mer.

Senaste besökare till profilen

132 profilvisningar
  1. Så snart jag inte kör så strikt längre så tror jag det kommer bli bättre, men nu är jag så låst mot mitt mål
  2. Ja, jag tror att det är just för att jag ser förbud som gör att jag känner som jag gör, när jag var med i viktklubb.se så kände jag inte så här och gick ner 8 kg utan problem, och då fick man ju äta allt man ville, oavsett hur man mådde efteråt. Det är jag som förbjuder mig eftersom att det inte är tillåtet inom LCHF
  3. Jag har inga problem på vardagarna som jag nämnde i första inlägget, utan det är just helgerna, helg är förknippat med att "unna sig" och nu ser jag förbud istället. Så det är där mitt synsätt är fel. På vardagarna känner jag inga förbud för jag har rutiner. Jag trivs bäst hemma, just för att jag sällan trivs med att bara promenera utan mål, jag gillar inte att gå ut och dansa, jag gillar inte att gå och handla.. Jag har typ två vänner, en är med sina barn hela tiden (förstås) och kan sällan ta sig någonstans, och så jobbar man heltid. En annan är bara med sin sambo hela tiden och bor en bit ifrån.. Då är det så att man bara är hemma. Sedan kommer helgen och då kommer det där med att man är ledig, vill unna sig, ha fredagsmys, tänka att bara en energidricka skadar inte.. Även om jag inte äter mycket, så vill jag inte känna mig hindrad till att äta det jag vill. Jag äter mest av rastlöshet, eller jag gjorde det mer förut, nu har jag lärt mig att kontrollera det.
  4. Japp, jag finns där. Som jag skrev tidigare "skulle vara intressant här hos kostdoktorn) :-)
  5. Jag tror att väldigt mycket, för min del, handlar om att bryta vanor man haft i 30,5 år. Det bryter man inte bara på två veckor, som jag har kört strikt här nu. Tidigare har jag som sagt ätit godis, drukigt läsk, ätit kolhydrater på helgerna.
  6. Jo, jag vet vem hon är, har kontakt med henne på facebookgrupper, men tyckte det skulle vara intressant här hos själva kostdoktorn
  7. Jag är 30 år, så jag är väl varken ung eller gammal Jag har läst Mys blogg ja. Jag har alltid lyckats gå ner i vikt och må bättre när jag fått göra det på mitt sätt, alltså vara hemma utan frestelser. Jag är inte intresserad av att gå ut och festa, så det hjälper inte riktigt mig. Jag vill inte ha någon alkohol eller något alls tills jag har gått ner det jag ska. Jag äter strikt tills dess. Kondis har jag, förutom de gånger jag är på väg in i ketos efter ett avsteg Som jag skrev, jag är 30 år, 161 cm lång och vägde imorse 87,1 kg. Så säg ca 25 kg då.. Enligt BMI är jag på fetma, väger jag ca 60 kg så har jag ett BMI på 23, och jag ska då ligga mellan 19-25.
  8. Hej! Jag är ny här men jag har kikat in lite då och då, jag hoppas även att jag har satt mitt inlägg rätt. Jag börjar med bakgrunden. Jag vägde som mest ca 160 kg, på min operationsdag vägde jag ca 150 kg, detta var 080430. Jag gick ner 50 kilo ganska snabbt, men har stått stilla i många år. Hittade alldeles nyligen LCHF. Jag har många tankar och funderingar Jag ställer inga direkta frågor, utan förväntar mig mer allmänt tillbaka, småtips som ni kan och liknande. Jag började med LCHF i september, men när jul och ledighet kom så har jag vacklat lite, gick ner bra, så det känns skönt Efter ledigheterna så har jag nu, äntligen, tagit tag i det på riktigt. Jag började alltså på nytt för två veckor sedan, strikt och ordentligt. Gått ner 4 kg (Totalt 11 kg sedan jag började). Mellan ledigheterna och nu åt jag LCHF på vardagarna och fuskade varje helg. Vardagarna fungerar klockrent, men när helgen kommer är det jobbigt, som för många andra. Det jag har lagt märke till är att jag dels känner mig väldigt isolerad hemma, jag har iofs aldrig varit mycket för att gå ut, utan är lite som thuren Ferdinand som är hemma i tryggheten med katter och serier (i mitt fall då . Jag har dock inga problem med att vara ute, tycker det är skönt att komma ut på promenader och liknande, känns bara bättre hemma helt enkelt. Jag är lättirriterad, sur och grinig, nu vill jag absolut inte ut för jag ser och känner lockelser hela tiden, och när jag vet att jag inte får det blir jag nästan förbannad, vet inte riktigt vart det beteendet kommer ifrån. Det kan vara ganska påfrestande att känna så här, och med en pojkvän som gärna vill gå ut, och som jag säger gör jag det gärna. Men då kommer monstret fram i mig, det finns saker att äta, hela tiden, av ren vana helt enkelt.. Jag har berättat detta och han säger att han förstår, men ändå så ska han "tvinga" ut mig, när han vet hur jag känner. Nu börjar det gå så pass långt att jag faktiskt vill göra slut, slippa gå ut, slippa bli frestad. Det är så mycket enklare att låta mig få gå ner 30 kilo i min ensamhet och så blir jag nöjd sedan. När jag har nått mitt mål så känner jag mig inte lika begränsad längre, utan kan unna mig nötter eller liknande. Jag vill troligtvis fortsätta med LCHF efter mitt mål är avklarat, min migrän har försvunnit, inga sockerfall, min psoriasis är nästan borta, och jag har slutat dricka alkohol! Ett tag var jag på väg att gå för långt, vilket är väldigt lätt att göra som opererad, man ersätter mat med alkohol :/ Inget av detta som jag vill ha tillbaka, hälsovinsterna är för stora! Som GBP-opererad så måste vi även äta oftare och mindre. Hur fungerar det då att enbart äta när man är hungrig? Periodisk fasta? Får jag välja så äter jag enligt 16-8, lunch och middag, för jag håller mig så mätt på det. Men det skulle innebära än mindre näring till kroppen som faktiskt behövs, och ett egentligt kaloriintag på max 800 per dag. Jag vet att jag inte ska räkna kalorier, men gör det nu för att visa vilket underskott jag hade hamnat på. Jag var inne på kostbevakningen.se och såg att fettet ligger väldigt lågt, medan jag ligger på ca 60-70 gram protein, och håller mig mätt på det, i princip 0 kolhydrater, och detta är på vardagarna. Helgerna har jag lite mer mejeri och grönsaker. Jag tycker jag äter massvis med fett, ca 30-40 g smör på en liten köttbit, olika såser, majonäs, aioli och så vidare, men jag kommer inte upp i fettet ändå. Nu mår jag mest alltid illa när jag ska äta med, det är inte så att jag äter för snabbt, två koka ägg och majonäs (frukost) kan ta mig en timme att äta, jag klarar inte av att äta för tidigt utan äter på jobbet, så därför tar det lång tid. Till råga på allt lider jag av psykisk ohälsa med, och det gör det väldigt svårt att hålla sig på rätt spår, dels för att jag vill tröstäta och dels för att jag vill ha öl, som lindrar för stunden. Eftersom att detta är mitt första inlägg så lägger jag samtidigt in en bild på vad jag vill bli av med, mitt främsta mål med LCHF. Bilden är tagen 20 april i år, för ca en månad sedan alltså. Jag tror att jag avrundar där, jag känner mig själv förvirrad av min egna text. Tack för mig! Hälsningar Angelica