Sök

Visar resultat för taggarna 'Barn'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 62 resultat

  1. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7283036 Publicerat måndag 19 augusti kl 19.00 Barn med inflammatorisk tarmsjukdom löper högre risk än sina syskon att drabbas av psykisk sjukdom, som beteende- eller ätstörningar. Det enligt en stor svensk studie. Artikeln är uppdaterad med korrekt förkortning Det här är första gången forskare har tittat på psykiska problem hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom.Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan de dessa diagnoser hos vuxna. Framför allt är det nu barn som får sjukdomen innan de fyllt sex år som tycks drabbas värst. I studien, som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics, har forskarna via register följt barn och ungdomar, med inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, som ulcerös kolit eller Chrohns sjukdom, födda 1973-2013. Av dessa mer än 6 000 individer visade det sig att drygt tusen hade drabbats av någon form av psykisk sjukdom. Det var också dubbelt så stor risk bland barn med inflammatorisk tarmsjukdom att ha psykiska problem, jämfört med ett syskon utan IBD. Genom att forskarna jämfört situationen mellan syskon går det också att utesluta att det är socioekonomi, livsstil och genetik som lett fram till de psykiska problemen. Studien tittar på allt från depression, ångestsyndrom, ätstörningar, personlighetsstörningar, ADHD och autismspektrumtillstånd. Den tydligaste skillnaden ser man framför allt när det gäller just beteende- ätstörningar. Men det går inte att slå fast ett orsakssamband eftersom det är en observationsstudie. I en kommentar från andra forskare som inte deltagit i studien så rekommenderas ändå att man direkt bör börjar screena för depression hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom för att på så vis fånga upp de mest sårbara barnen snabbt. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Referens: Agnieszka Butwicka et al, 2019. Childhood-onset inflammatory bowel disease and risk of psychiatric disorders and suicide attempt – a nationwide cohort study with sibling comparisons. JAMA Pediatrics. Doi:10.1001/jamapediatrics.2019.2662
  2. Baby nutrition quick-start guide https://www.thepaleomom.com/wp-content/uploads/2017/04/Baby-Nutrition-Quick-Start-Guide-1.pdf
  3. Ny register- och frågeformulärstudie visar stark association mellan mammans glutenintag och att barnet utvecklar TYP 1 diabetes. Zoe Harcombe publicerar snart sin kommentar. What is already known on this topic In an animal model of type 1 diabetes, a gluten free maternal diet during pregnancy almost completely prevented type 1 diabetes in offspring However, human studies have not shown an association between maternal gluten intake during pregnancy and the risk of type 1 diabetes in offspring What this study adds In a study population of 67 565 pregnancies (63 529 women), the incidence of type 1 diabetes among children in the cohort was 0.37% (n=247) with a mean follow-up period of 15.6 years (standard deviation 1.4) The risk of type 1 diabetes in offspring increased proportionally with maternal gluten intake during pregnancy (adjusted hazard ratio 1.31 (95% confidence interval 1.001 to 1.72) per 10 g/day increase of gluten intake) Mothers with the highest gluten intake versus those with the lowest gluten intake (≥20 v <7 g/day) had double the risk of type 1 diabetes development in their offspring (adjusted hazard ratio 2.00 (95% confidence interval 1.02 to 4.00)) https://www.bmj.com/content/362/bmj.k3547.long https://www.webmd.com/baby/news/20180919/gluten-in-pregnancy-tied-to-babys-type-1-diabetes#1 Begränsningar i studien. Despite the large study size, the statistical power of our study was still modest because of the low number of cases of type 1 diabetes (n=247) in our study population, which was reflected by some associations that were only just below the threshold set for formal significance (α=0.05). In addition, the role of unmeasured or unidentified confounders can never be fully excluded in observational studies. Confirmation of our findings in another comparable but independent dataset is therefore warranted. Dietary assessment methods that rely on the participants’ ability to report their habitual diet are inevitably subject to uncertainties, owing to the inherent difficulty in recalling diet accurately. Although gluten containing foods are easy to identify, and the protein fractions of gluten in wheat, rye, and barley are known, gluten is also intentionally added during production to certain types of flour, bread, and other foods, which we were unable to account for. This unaccountable addition of gluten would lead to a systematic underestimation of intake. Another limitation was that we do not know whether mothers with a low intake of gluten during pregnancy also serve a low gluten diet to their infants. However, in our animal experiments, a gluten free diet fed to mothers during pregnancy was far more effective in preventing diabetes in the offspring than a gluten free diet fed to the offspring.
  4. Min son, 10 år, har problem med återkommande smärtor i knäna, höftlederna, fotlederna, hälarna. Händer ungefär 1-4 perioder i månaden att han på grund av detta har svårt att gå och/eller sova. Han har ont i magen ungefär 2-5 dagar i månaden. På grund av allt detta får han hoppa över träning ungefär 2-4 ggr per månad. Träningen är 2 ggr per vecka och är mest lek, inte tuff. Detta gör också att han är hemma från skolan ungefär 1-4 dagar per månad. Detta har hållt på i cirka 3-4 år. Vid nåt smärttillfälle visade röntgen något svullen ledkapsel i höften och visd ansamling av ledvätska. Många gånger har en gräddshot med gurkmeja etc mildrat och gjort så han kunnat somna eller gå till skolan. Men hjälper inte alltid. Ovanstående är trots shotsen. Sjukgymnasten anser att han har viss överrörlighet, är väl mjuk i lederna, att det inte är så ovanligt, och att det brukar växa bort. Vi har läkartid för utredning i början av maj och jag vill vara väl förberedd: Vilka utredningar/provtagningar bör jag propsa på? Jag skulle gärna vilja att han går genom test för läckande tarm. Som de flesta äter han mycket mjölmat och en del soja i skolan. Även hemma blir det tyvärr pasta och bröd. Tänker att nåt autoimmunt kanske bryter ner ledvävnader och att det då kan korrelera med övergenomsläpplig tarm. Och det är väl ett ganska enkelt utandningstest som man kan få på vårdcentral? Och det är väl relevant för min son? Att spendera pengar på ImuPro eller annan matöverkänslighetsanalys vore nog bra, men jag är rädd för att det inte skulle få gehör hos omgivningen. Att få honom sluta äta mjölmat är ett mycket svårt projekt tyvärr. Kräver nog att en läkare uttalar sig starkt, vilket inte kommer hända. Eller att han får så stora problem så att han och omgivningen kapitulerar och låter mig kostbehandla. Finns det några alternativa behandlingar värda att prova - kinesisk medicin, ayurveda, homeopati, etc?
  5. Pojke som får äta vegankost tvångsomhändertas - föräldrarna förstår inte allvaret http://www.dagensjuridik.se/2018/03/pojke-som-bara-far-vegankost-tvangsomhandertas-foraldrarna-forstar-inte-allvaret "Den ett och ett halvt år gamla pojken ska tvångs-omhändertas och placeras i jourhem. Det beslutar kammarrätten eftersom pojkens föräldrar bara ger honom vegankost - någonting som har lett till att han inte växer normalt utan har hamnat i ett "svälttillstånd".
  6. Mot sin vilja får barn vegetarisk skolmat flera dagar i veckan. Detta är diskriminering, och kan ha stor negativ inverkan på trivsel och prestation i skolan, och inte minst deras hälsa. Dessutom är vegetariskt inte bättre för miljön, utan i många fall sämre. Man kan ha olika åsikter och det finns olika vetenskap och experter. Men varför ska makthavande vegovurmare tvinga sina åsikter på våra barn? Vi tvingar inte vegovurmarnas barn. Såhär ser det typiskt ut i kommunen där vi bor, för de som INTE valt vegetariskt: Vegetariskt 3 dagar/vecka Fisk 1 dag/vecka Kött 1 dag/vecka Och de som har fläskfri kost får ofta vegetariskt istället, alltså får de vegetariskt 4 dagar och inget kött, vissa veckor. VAR OCH HUR ANMÄLER JAG DENNA DISKRIMINERING? NÅGON EXPERT ELLER INFLYTELSERIK PERSON JAG BÖR/KAN ALLIERA MIG MED I DETTA?
  7. Hej alla! Nu har jag sökt och sökt på forumet men hittar ingen tråd om detta. Som titeln säger så tänkte jag skriva om att äta enligt LCHF och ha en partner som inte gör det. Min man sitter dessutom och äter glass, choklad, kladdkaka m.m. i princip varje kväll. Detta har inte varit ett så stort problem för mig innan men just nu är det skitjobbigt! Jag började min morgon med en bit kladdkaka.... Den har stått i köket i flera dagar och sett sååå god ut. Avslutade även kvällen igår med två bitar Sa till min man att det är skitjobbigt just nu och jag pallar inte stå emot när vi har sånt hemma just nu. För han kommenterade att det inte var bra för mig när jag åt biten. "Det är inte bra för dig, du förstör bara för dig själv." Han tyckte att sockerberoendet är mitt problem som han inte ska behöva bli indragen i, att han måste få äta som han vill. Han ska inte bli tvingad att sluta med godis, kakor, och glass. På ett sätt förstår jag honom men jag blir oxå ledsen och besviken att han inte kan ställa upp för mig. Till saken hör att han oxå är sockerberoende men inte överviktig. Däremot har han Reumatoid artrit i hela kroppen, lindrig IBS, extrema blodsockerdippar och då kan han bli jävligt otrevlig och godartad prostataförstoring. Vilket alltihop beror på en att han ätit mat baserad på vete, socker och stärkelse i hela sitt 51 åriga liv. Han håller t.o.m. med om att det är kosten som ställt till det i hans kropp men eftersom han inte har problem med vikten, vilket jag fått på senare år, så är han inte motiverad att lägga ner socker. När jag tänker efter hade nog inte jag heller försökt göra det om jag inte blivit överviktig. Kanske om jag blivit sjuk. Vad ska jag göra? Just nu orkar jag inte stå emot glass, choklad och kakor när suget sätter in. Hade det inte funnits hemma hade det varit en annan femma. Jag skulle aldrig gå ner till ICA och handla nåt sött utan det är för att det finns mitt under näsan på mig. Processen startar redan innan jag stoppar i mig skiten, räcker att jag ser det så drar det igång. Han blev lite passivt aggressiv oxå och sa "Ok jag ska aldrig mer visa dig nåt sånt, du ska aldrig mer behöva se det!" Vilket jag absolut inte krävde jag sa bara att det var jävligt jobbigt att han bakar kladdkaka och köper hem Ben & Jerry´s just nu. Kan inte tänka mig att han krävt att få dricka alkohol framför mig dagligen om jag varit alkoholist, eller jo om han oxå var det men inte ville lägga av. Problemet som jag ser det, nu när jag skriver, är att vi är två sockertorskar och den ena vill ta tag i det men inte den andra. Före jul sa han att vi skulle börja äta nyttigt, LCHF, hela familjen att han ville det. Vi har pratat en hel del om att hans reumatism och värk beror på skitmat och han har sagt innan att han vill testa köra på LCHF ett par, tre månader och se om han blir bättre. Men nu verkar han glömt. Tänker oxå på min lilla tjej som är 10-år som han alltid erbjuder glass, kakor, popcorn m.m. m.m. trots att jag sagt till honom att inte göra det. Låt henne be om det istället, vilket hon inte gör speciellt ofta. Hon har oxå uttryckt en önskan om att sluta med skitmat. Jag har funderat på liberal LCHF till henne eller möjligen Paleo. Jag känner mig rätt så rådvill och ledsen just nu. Hade det inte varit för min man så hade jag kört stenhårt och även involverat dottern. Även hon har blivit sjuk av maten, hon har barnreumatism och problem med magen så hon behöver verkligen lägga om kosten. Eftersom hon är så ung tror jag att hennes kropp skulle reparera sig på nolltid och sen skulle hon förbli frisk och stark. Är så mycket lättare att bibehålla en sund kost om man får det redan som liten tror jag. Tyvärr är det väl all välling och gröt som ställt till det i hennes lilla kropp från början. Hade jag fått barn idag så hade jag gjort heeelt annorlunda med kosten till det barnet! Ville nog mest skriva av mig lite. Är det någon som känner igen sig eller har några råd så skriv gärna
  8. När jag läste innehållet på första receptet blev jag överraskad att det var så lite kolhydrater. Behöver inte typ 1-diabetiker mer kolhydrater än typ 2? MUMS - Matlagningsfilmer
  9. Ann Fernholm berättar på sin blogg: Nu går American Heart Association (AHA) ut med nya rekommendationer: barn ska äta maximalt 25 gram (cirka åtta sockerbitar) tillsatt socker per dag och aldrig dricka mer än 2,5 dl sötad dryck per vecka. Barn under två år ska inte ha något tillsatt socker alls. Barn ska äta max åtta sockerbitar per dag – för hjärtats skull
  10. Ingen har väl missat att England ska införa sockerskatt. I Sverige säger man från regeringens sida, uttalat av folkhälsominister Gabriel Wikström "skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker. " Ann Fernholm har skrivit om detta på sin blogg, läs hela inlägget här http://ettsotareblod.se/mesigt-inlagg-om-sockerskatt-fran-folkhalsoministern/ Vad tycker ni? Själv är jag helt och fullt på Anns sida, alla vet ju att socker är onyttigt och en sockerskatt skulle ge en extra betoning på detta.
  11. Barn med fetma opereras i studie: "Överviktiga barn som är 13–16 år ska genomgå gastric by pass i ett forskningsprojekt. I Öster­götland följs studien med stort intresse av läkare på Vrinnevisjukhuset." "I Göteborg pågår studien Amos 2 där forskare vill få klarhet i om det finns en nytta med att operera ungdomar med fetma i tidiga tonåren. Projektet har väckt debatt i läkarsverige eftersom det ännu inte finns någon forskning på vilka effekter fetmaoperationer har på lång sikt." http://www.mvt.se/nyheter/ostergotland/barn-med-fetma-opereras-i-studie-om4044450.aspx Camilla Näslund: "Ilskan, förtvivlan, sorgen, idiotin! Har de inte läst barnkonventionen???Jag skäms idag över svensk sjukvård!" https://girlinchangeblog.wordpress.com/2016/03/05/jag-vill-hjalpa-och-stotta-foraldrarna-till-barn-som-ar-listade-for-overviktsoperation-nu/
  12. Jag och min man är på väg att ge upp lchf för barnens del. Det faktum att ketos sabbas hela tiden pga att skolan stjälper i ungarna potatisbullar med sylt och liknande varenda dag - och sedan kommer de hem och äter sig mätta på fett, grönsaker och kött/fisk (dvs de vräker i sig - de har ju varit hungriga!) - det gör att vikten går fullständigt åt pipsvängen. Vi har hållit noga på Monique Forslunds kostråd och trots detta, vägen dottern mer än någonsin. Det är självklart inte Forslunds fel utan skolmatens, men kombon funkar uppenbarligen inte. Att ändra skolmaten är ett evighetsprojekt - har hört att det finns de som lyckas övertala skolköket att köpa in Bregott istället för margarin men att det tagit så mkt energi att det knappt var värt besväret. Kan någon ge mig ett vettigt råd?
  13. Fråga till Livsmedelsverket Ann Fernholm nämner er i sin artikel: Bebisar och gluten – ännu en studie visar på skadliga effekter Vad tycker ni om hennes synpunkter? Vänliga hälsningar Bengt Nilsson Från: Noreply.Upplysningen@slv.se [mailto:Noreply.Upplysningen@slv.se] Till: Bengt Nilsson Ämne: Svar på din fråga till livsmedelsverket. Diarienummer U-60707 Hej! Livsmedelsverket kommenterar inte bloggar men däremot kommenterar jag gärna den vetenskapliga artikeln som det hänvisas till (Aronsson CA. Effects of gluten intake on risk of Celiaic disease: A case-control study on a Swedish birth cohort. Clinical Gastroenterology and Hepatology 2015). Det är en intressant studie! Forskningen är mycket viktig för att försöka utreda orsakerna till varför vissa utvecklar celiaki. Precis som författarna till artikeln säger i slutet av artikeln behövs det fler studier för att se om sambandet mellan högre glutenintag och ökad risk för celiaki går att se i andra studier och länder. Troligtvis är det många andra faktorer som också påverkar utveckling av celiaki. Följande råd ger Livsmedelsverket om introduktion av gluten: Mat som innehåller gluten Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten. Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. Däremot finns det bara lite gluten i havre. Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan. Om du ger välling i flaska blir det lätt för stora mängder gluten. Efter sex månader kan du långsamt öka mängden. Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. Börja med små, små mängder mat som innehåller gluten och öka mängden mycket långsamt. Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer. Introduktionen ska alltså ske långsamt med små mängder som långsamt ökas. Livsmedelsverket skriver också att gröt och vällingmålen inte bör vara fler än tre/dag. Gröt och välling För barn under ett år är det bra med berikad pulvergröt, eftersom den ger mer vitaminer och mineraler än hemlagad gröt. Bland annat är den rik på järn, som små barn kan ha svårt att få tillräckligt av. Samtidigt kan det vara bra om barnet ibland får hemlagad gröt, för att vänja sig vid smaken. Det är också bra att variera mellan olika sorters köpt gröt och välling, och mellan olika märken. Sammanlagt bör välling- och grötmålen inte bli fler än tre per dag. Barnet behöver också vänja sig vid annan mat och att träna på att tugga mat med grövre konsistens. Du når detta via länken http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/spadbarn/#Mat som innehåller gluten Där kan du också läsa om bakgrunden till spädbarnsråden. Vänliga hälsningar Ylva, Fil Dr Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se
  14. Naturlig Mat i Skolan skriver om att det finns arsenik allt ris, men mest i riskakor. Livsmedelsverket: Barn ska inte äta riskakor
  15. Hej! Min dotter på två år kommer behöva sluta hos sin dagmamma efter sommaren och börja på ett dagis i närheten. Dagmamman har haft full förståelse för vår kost och har på ett helt fantastiskt sätt accepterat vårt val utan att sätta käppar i hjulet. På nya dagiset råder inte samma mentalitet utan där krävs sjukintyg. Min dotter är inte sjuk, än. Hon har aldrig ätit gluten och det kommer inte heller hennes nyfödda lillasyster få göra. Både jag och min man har autoimmuna sjukdomar och likaså de flesta i vår släkt. Hur får jag en läkare att skriva intyg på att våra döttrar är i en högriskgrupp och inte bör äta gluten!? Ska jag på allvar behöva vänta på att de får fel på sköldkörteln, såsom alla kvinnor i min släkt, eller kanske vitiligo som sin far? Varför inte en släng diabetes typ 1 som min sköldkörtelsjuka väninnas barn? Jag är förtvivlad! Har någon annan lyckats? Någon som vet till vem man kan vända sig? Det finns så få läkare som ser kopplingen mellan gluten och autoimmunitet så jag famlar ju helt i mörkret och hyperventilerar när jag tänker på det. Mina barn är mitt allt och självklart gör jag därmed allt i min makt för att skydda dem mot potentiellt livsförkortande och livsavgörande sjukdomar.
  16. Hej! Jag har en son med adhd och han äter sedan ett par veckor probiotika, glutenfritt och tillskottet eskimo med omega 3 och omega 6. Jag har fått för mig att omega 6 inte är bra? Jag har sökt och sökt men hittar inte någon bra info om detta. Någon som vet?
  17. Jag och min fru äter sedan ett antal år LCHF. Vi ger inte barnen gluteninnehållande produkter hemma, men de två äldsta barnen äter glutenprodukter när de bjuds utanför hemmet (i skola/förskola och hos andra). Vår yngste son fyllde precis två år och har inte börjat förskola. Således har vi haft möjlighet att undvika gluten helt i hans kost. Nu är vi kluvna till hur vi ska göra. Ska vi introducera gluten i hans kost, just för att det ska bli lättare för honom att vara hos andra och även lättare med maten i förskolan? Egentligen vill vi undvika att ha barn med specialkost (inte minst för hans skull), men å andra sidan känns det fel att helt plötsligt ge honom bröd... Han har ammats länge och ammas fortfarande minimalt, så vi funderar därför på om vi ska passa på att introducera gluten nu. Alltså: 1. Ska vi introducera gluten i hans kost? Nu eller senare? 2. I så fall vad ska han få? 3. Efter introduktionen, behöver vi då ge honom gluten kontinuerligt, i så fall hur ofta? Någon annan som har erfarenhet av detta?
  18. Fik och kiosker på skolor? Förekommer det fortfarande fik/kiosker på skolor? Jag vet att det förekommit försäljning av sötsaker på skolor. Förekommer det fortfarande? Vilka möjligheter har skolan att styra upp detta och vad skulle ni vilja se för uppstyrningar? Jag själv skulle vilja se fokus på GI, känslig mage (gluten t ex), hög näringstäthet, minimalt inflammatoriskt påslag och minimalt med gifter. Skolans och vårdens möjligheter att ge råd och lägga sig i? Hur mycket får lärare, skolsköterska, kurator med flera lägga sig i ungdomars kostvanor? I vissa ämnen får man väl propsa för GI-tänk och minska gluten och socker - t ex hemkunskap, idrott, biologi? Kan en skola ge kost- och livsstilsråd till en elev och dennes föräldrar? Jag tänker mig att skolan är en plats där dåliga kostvanor verkligen märks, och då vore det väldigt bra om skolan också har stora möjligheter att agera. Måste kännas hopplöst som lärare att se trötta, ofokuserade, otrevliga, t o m aggressiva och hotfulla elever som konsumerar läsk och snask dagligen, i synnerhet om man inte ges möjlighet att hjälpa eleverna till bättre vanor. Vilka möjligheter finns? Finns det regler och praxis som utgör hinder? Ett hinder är ju såklart livsmedelsverkets rekommendationer, som lämnar alltför stort utrymme för dålig kost. Och ett annat hinder är att det inte verkar finnas andra accepterade riktlinjer att anamma istället. Men jag tror att den som är smart och kunnig kan lappa ihop en smart koststrategi av livsmedelsverkets riktlinjer tillsammans med uppdaterad och ganska accepterad vetenskap, utan att få på tafsen av rektorn. Hur bra pedagoger och beteendeveteskapliga metoder man än praktiserar så tror jag man får kämpa ohemult hårt mot effekterna av dålig kost. Det kan säkerligen knäcka även den bästa läraren eller rektorn. Ps. Ifall det är någon skola som har en kiosk med onyttigheter, då skulle jag vilja se den skolans försvar när den får synpunkter från detta forum!!!
  19. Idag fick min son, 7 år, väldigt ont i bröstet. Han kurade ihop sig och skrek av smärta. Smärtan varade i ungefär en halv minut, och var centrerad ungefär 2-3 cm vänster/över solarplexus. Han sa även att han tyckte det kändes som att hjärtat slog hårda dubbla slag. Han satt still vid tillfället. Läraren ringde och bad mig komma. Han är helt frisk i övrigt, och jag kan inte komma på något onormalt alls med honom. Han säger att han aldrig haft ont i bröstet tidigare. En stund efter smärtan kände han sig pigg och helt normal igen. En sjuksköterska lyssnade med stetoskop på framsidan och sa att allt låter normalt och inget att bekymra sig om. Hon sa också att dubbelslag inte är något farligt utan helt normalt. Kan smärtan i bröstet och dubbelslagen varit något krampliknande relaterat till magnesiumbrist? Är detta verkligen normalt och inget att bekymra sig för? Hur vanligt är det med magnesiumbrist hos barn och vad brukar i så fall orsaka den? Hur behandlar man bäst magnesiumbrist? Jag associerar även (kanske felaktigt?) magnesiumbrist till vissa sömnsvårigheter samt vissa utbrott av lite mer ihållande irritation/ilska. Och för några år sedan hade han falsk krupp ibland, skulle ju också kunna kopplas till krampkänningar av magnesiumbrist tänker jag mig. Och han har vissa defekter i tandemaljen - kan vara kopplat till magnesium som behövs för bra upptag av kalcium? Min pappa och hans bror har haft hjärtinfarkter, vid åldern 40-50 år. Om jag ska be om förebyggande läkarundersökning, är det något jag ska be om specifikt? (Provtagning av magnesium, EKG, mer?)
  20. Hej! Min fru är lågstadielärare och undrar om någon känner till bra material om att äta hälsosamt och undvika socker för barn. Det kan vara film, böcker eller liknande. Och har ni andra tips på hur man på ett bra och varsamt sätt informerar barn om nyttig mat och att äta (och dricka) mindre socker. mvh Benny
  21. Hej! Jag har en fundering som andra mammor, pappor och andra kunniga kanske kan hjälpa mig med. Jag ska nu börja introducera mer mat till min bebis på 5½ månad. Denna lilla får nu två-3 tsk gröt till kvällen och i havregrynsgröten lägger tillverkarna i vetemjöl. Varför vet jag inte men så är det på de märken jag hittat, Förutom ett och den är då för barn med allergi av gluten och lactos. Det jag undrar är om det verkligen är så bra att ge så "mycket" gröt med gluten till mitt barn? Om till synes friska bebisar kan äta den glutenfria gröten? Vad kan vi annars ge till kvällen som kvällsmat istället för gröt och välling?
  22. Hej! Tänkte ställa en fråga här eftersom det verkar som om många har erfarenhet av vilka olika slags prover man kan begära av doktorn vid olika sjukdomstillstånd eller misstänkta sådana. Vår dotter som är 10 år har varit sjuk och småförkyld ganska ofta i drygt ett år. Mer och mer på sista tiden. Hon tränar simning 3 gånger i veckan (när hon är frisk) och jag börjar även fundera på om det verkligen bara är förkylningar som spökar hela tiden, eller om hon är känslig mot klor. I maj förra året gick hon upp en grupp i simningen, vilket innebar lite längre och lite hårdare träningar. Hon klagade lite på nysningar i samband med simningen redan då, men inte jättemycket. Lite kli i ögonen hade hon också, så vi började fundera på pollenallergi och köpte lite ögondroppar och tabletter, men det blev inte så farligt med kliandet, så hon behövde inte så mycket medicinering sen. Under hösten har nysningar, torr hals och hosta tilltagit, speciellt efter ett simpass. Ibland går det över fortare och ibland tar det några dagar. Man vet inte riktigt vad man ska tro, ibland känns det som en allergisk reaktion, ibland känns det som om hon är förkyld "på riktigt". Vilket det nu än är (allergi, astma, förkylning eller både och) så skulle jag vilja ha tips på vad man kan begära för tester/prover när man kontaktar en doktor, för sådant har jag väldigt lite erfarenhet av. Angående kost behöver jag inte så mycket tips. Kosten har hela familjen ändrat sen i somras, men det tar tid för barn att anpassa sig och man får skynda långsamt. Hon har väl kanske känsliga slemhinnor, skadad tarm, rubbat immunförsvar, inflammationer i kroppen.... osv.. Det tar ju tid för en kropp att läka, så kostomläggningen har inte hunnit hjälpa för henne riktigt. Tyvärr var det tidigare mycket bröd, pasta och ketchup.... usch... Min man och jag äter LCHF, ganska strikt. Barnen (har tre pojkar också) äter Paleo/LCHF + potatis och ris. Alla är smala/normala och tränar mycket. De får även sedan i slutet av sommaren kosttillskott av hög kvalitet: Probiotika, algtillskott, D-vitamin och Omega-3. Ska också försöka sluta med mjölkprodukter till dottern, för att se om det kan hjälpa till. Grabbarna har också dragits med en hel del förkylningar, men för deras del känns det som det blir bättre och bättre. Mildare förkylningar och allt mer sällan. På fredagar får de än så länge en burk läsk och lördagsgodis/chips på lördagar. Man får som sagt skynda långsamt, men vi har en deal att om man skippar läsken och dricker vatten får man en tia i, om man skippar lördagsgodiset får man en tjuga. Dottern har nappat flest gånger på detta, så det är ju bra, men det är sjuttsingen så svårt när brorsorna mumsar och frestar... Oj, vad detta blev långt! Men det kanske är bra att veta så mycket som möjligt för att kunna svara... Det jag behöver hjälp med är alltså vilka tester/prover som finns som man kan begära att få göra om man lider av många återkommande förkylningar och kanske även astma/allergi. Ska kontakta en privat öron-näsa-hals-läkare som jag fått tips om. Vårdcentralen har man ju lärt sig att skippa: "ta lite alvedon och hostmedicin och knapra frukt, så blir allt bra och immunförsvaret på topp..." Jo, men visst... Tack på förhand!
  23. Överläkaren Karin Malmgren tycker att LCHF är en chansning när det gäller barn och ungdomar med typ 1-diabetes (kommentar #1259) http://www.diabit.se/forum/allt-annat/1216-typ-1-diabetiker-berattar-hos-kostdoktorn
  24. Hej, jag är ganska nybliven lchfare. Min man har hoppat på tåget och det verkar funka fint för oss. Vi har en dotter på 3,5 år som går på dagis och äter allt utom middag/kvällsmat där. Hon är glutenintolerant och får ersättningsmat. Nu är ju hela familjen glutenfri och det är ju bra! Men min fundering är nu hur ni skulle hantera kosten hemma i detta läget? Vi har introducerat mer grönsaker och fett och därmed mindre andel kolhydrater även om det blir ris och potatis ibland. Jag försöker fasa ut pastan ur hemmet helt. Men maten på dagis är så sockerstinn och jag vet inte om det är läge att ta en David och Goliat fajt om det. Jag är lite orolig för hennes vikt. Hon har ända sedan födseln legat i överkant utan att vara överviktig. Med alla de kolhydrater hon äter på dagis och den större mängden fett hemma så kanske det blir jättedumt?! Nu vill jag bara understryka att hon äter inte såser så det handlar om mer smör på det glutenfria brödet och fetare mejeriprodukter.
  25. Jag är 66, äter lågkolhydratkost, tappar kilon och blir allmänt friskare i många avseenden. Jag hoppas på många självständiga och friska år ännu. Lågkolhydratkost har blivit min livsstil och jag gör ogärna undantag från min kosthållning även om undantagen finns t.ex. då man är bortbjuden och inte har mage säga nej tack till det som bjuds. Men jag tänker på om jag, då det är dags, blir omhändertagen i hemvården eller annan form av äldreomsorg. Kanske har jag blivit gaggig och inte riktigt kan be om den mat jag är van vid. Känns ju inte bra att liksom tvingas in i den allmänt omvittnade usla kost många äldre erbjuds. Situationen är ju överförbar till andra livets områden också: på sjukhusen går det väl inte att få lågkolhydratkost vad jag förstår? I varje fall inte då jag för några år sedan var inlagd någon vecka på sjukhus. Barnomsorgen, skolor och förskolor? Finns det möjlighet för kostalternativ om barnen/föräldrarna så önskar. Alltså: kan man ha egna önskemål om kost när man är (utsatt för) i offentlig omsorg? Om nej, sorgligt! Jag saknar faktiskt någon form av fast organisation som skulle driva den här frågan lobbyistiskt/politiskt. Det enda jag sett hittills var nu inför valet en politiker med material för stöttning av sin personvalskampanj vilken hade lågkolhydratkost som en fråga att driva. Han är från Mölndal och parti spelar ingen roll, vill inte att ni ska tro jag driver kampanj för något särskilt parti.