Sök

Visar resultat för taggarna 'Kolhydrater'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 58 resultat

  1. Hej Hej! Jag har lagt om till LCHF/Atkins för inte så längesedan och har fått reda på att man ska vara väldigt försiktig med korv och köttbullar då de kan innehålla massa kolhydrater och annat gojjs. Min fråga är ifall någon vet ett bra märke på just korv eller köttbullar där kolhydraterna är få och där kötthalten är hög? Tacksam för tips!
  2. Hej alla! Jag läser till livsstilsrådgivare och är nästan klar. Så himla kul! Kursen har följt NNR vilket betyder att om jag ska "få rätt på provet" så ska jag rekommendera alldeles för mycket kolhydrater än vad jag kommer att göra "i verkligheten". Men - nu till saken. Sista uppgiften är att vi ska göra en sockerutställning där vi ska visa produkter med tillsatt socker och belysa det med antal sockerbitar. Så ska sockerutställningen gå till. Det är verkligen intressant och en ögonöppnare för många, men jag undrar hur ni ser på saken? Vad jag far efter är att (om jag inte fått allt om bakfoten) exempelvis 2,5 dl mjölk 3 % innehåller 3 sockerbitar, samma som 100 g höhökaka. En kanelgiffel innehåller 1 sockerbit... Ergo: Om man står där framför kylskåpet och är lite sugen, kan man alltså tänka: "3 gifflar motsvarar ett glas mjölk - vilket ska jag välja?" Inte bra! En giffel består av över 50% kolhydrater. Mjölk innehåller både fett och näring, vilket i alla fall är något bättre än giffel och hönökaka. Jag vet att vi ska vara försiktiga med mjölk, men det är bara för att belysa det problem jag har inför uppgiften... Allt vi lär oss här hos Kostdoktorn och på andra ställen är hur illa det är, på flera sätt, när blodsockret svänger kraftigt. Lätt att överäta. Hur ser ni på saken? Det här med att bara visa på tillsatt socker och inte totala mängden kolhydrater? Finns det inte en risk att människor tror att socker är en sak och kolhydrater en annan?
  3. I the NY Times finns länkade artikel om hur missbrukare flyttar sitt missbruk till kolhydrater när de genomgår rehabilitering, och hur vården försöker hantera detta. “So you end up with the transfer addiction,” she added. “Off the cocaine, onto the cupcakes.” Där finns också två länkade studier om hur kolhydrater påverkar hjärnan på samma sätt som knark. Research has found that food and drugs have similar influence on the brain’s reward center. A 2013 study published in The American Journal of Clinical Nutrition reported that sugar, not fat, stimulates cravings. And a widely cited study from that year found that Oreo cookies activated the nucleus accumbens, the brain’s pleasure or reward center, as much as cocaine and morphine, at least in laboratory rats. http://mobile.nytimes.com/blogs/well/2014/09/15/addiction-recovery-weight-gain-nutrition/?h=oAQEwloD0&s=1&enc=AZNfMUrbeWHXFDatbOIDcuIHzdEXfmpTJ_dYpBmbpDQh9sFDIlhTPaACZFEOxOXN3BE4vNmgriiNb0P-Vw6v-kak&_php=true&_type=blogs&_r=1
  4. Många verkar sakna kunskap hur mycket grönsaker och av vilka grönsaker man kan äta för att komma upp i en viss kolhydrats mängd. Det är många som ställer frågor av typen, vad kan man äta för att hålla sig under X antal gram kolhydrater. Kan erkänna att jag också haft dålig koll på detta, så därför har jag gjort en tabell där jag listar hur stor mängd man kan äta för att komma upp i 20 respektive 50 g kolhydrater. Jag har tagit kolhydratsvärden från livsmedelsverkets sida för grönsaker och för frukt och bär, http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx. Bifogar hela listan, både sorterad efter kolhydrater/100 g samt i bokstavsordning. Här är exempel på grönsaker man kan äta minst 500 g av, och ändå vara under 20 g kolhydrater (de med fet stil kan man äta 1 kg eller mer av) Aubergine Avokado Bambuskott konserv Blomkål Broccoli Flera typer av svamp, t.ex. kantarell och champinjon Fänkål Gröna bönor Gurka Oliver, gröna Rabarber Rädisa Rättika Sallad, olika typer Salladskål Savoykål Sparris Spenat, nässlor, mangold Squash Stjälkselleri Tomat Ovanstående kan man äta över ett kg och man kommer ändå att hålla sig under 50 g kolhydrater. Det man kan se att det finns massor med grönsaker man kan äta stora mängder av, och ändå ha ett lågt kolhydrat intag. kolh_sorterad_bokstav.pdf kolh_sorterad_mangd.pdf
  5. Många har funderingar kring det här med kolhydrater från grönsaker (och rotfrukter) och är rädda för att äta dem. Vill med det här inlägget försöka ta bort lite av den rädslan Sprid gärna vidare så fler får ta del av det. http://www.kostradgivarna.se/2014/08/njut-av-hostens-primorer/
  6. icey

    Snabbkaffe.

    Jag vill bara höja ett varningens finger för snabbkaffe, om det nu är någon LCHF'are här som brukar det. Av någon anledning innehåller denna variant enormt mycket kolhydrater (40-50%). Det står på vissa näringsdeklarationer och andra inte, så det är lätt att missa. Kaffe innehåller naturligt runt 0,2% kolhydrater, så jag skulle rekommendera er som använder snabbkaffe att byta till kaffebryggare eller kaffepress istället. Man får i sig på tok för mycket kolhydrater annars. Jag gjorde själv samma misstag i början.
  7. Först en kort instruktion av mig eftersom det här är mitt första inlägg. Är ung kille strax under 30 år. Jag har ätit lchf sen 2011. Är intresserad av hur kost och träning påverkar hälsan. Har upptäckt att främst kosten, men även träning, påverkar mitt välbefinnande i stor grad. LCHF rörelsen påstår att insulin är en av de främsta orsakerna till ohälsa och övervikt. Det pratas mycket om att utesluta kolhydrater för att minska kroppens insulinutsöndring/insulinrespons. På senare tid har även proteiners betydelse också diskuterats, främst av dem som mäter ketoner. För att få lite mer kött på benen har jag analyserat proteiners och kolhydraternas roll för insulinresponsen baserat på http://ajcn.nutrition.org/content/66/5/1264.full.pdf. Det är en studie publicerad 1997 av Susane HA Holt, Janete C Brand Miler, och Peter Petocz. Om studien: Studien är gjord på normalviktiga och friska personer. Personerna matas med 240 kcal av olika livsmedel, varpå insulinresponsen mäts. Studien håller enligt mig en dålig kvalité, där det finns beräkningsfel i tabellerna. Jag hoppas och tror att mätdatat (bland annat insulinresponsen) är riktig. Därför har jag baserat mina analyser på indata och mätdatat, och gjort egna beräkningar för att korrigera för deras beräkningsfel när de normaliserar insulinresponsen mot vitt bröd. Jag har även gjort två nya insulinrespons beräkningar. Beräkning 1: En hypotesen inom LCHF rörelsen är att kolhydrater är den primära källan för insulinutsöndring. Jag är därför intresserad av och veta om det här stämmer, eller rättare sagt, om det är proteiner eller kolhydrater som ger mest insulinpåslag. Jag har i mina beräkningar antagit att fett inte har någon påverkan/försumbar påverkan på insulinutsöndringen. Jag har också antagit att insulinresponsen är proportionell med energiintaget. I beräkning 1 har jag räknat ut insulinresponsen för 240 kcal av den fettfria delen av livsmedlet (alltså den mängd av livsmedel som ger 240 kcal från kolhydrater och protein). Insulinresponsen är normaliserad mot 240 kcal vitt bröd, vilket har en insulinrespons på 100. Beräkning 2: Inom LCHF rörelsen sägs det att fett ska vara den primära energikällan. Många förespråkar att man ska få i sig X antal proteiner, sen ska energin komma primärt från fett. I den här beräkningen är till för att visa vilka livsmedel som ger lägst insulinpåslag per proteinmängd. Beräkningen antar att insulinresponsen är proportionell med energiintaget. Insulinresponsen är beräknad för 20 g protein. Insulinresponsen är normaliserad mot 240 kcal vitt bröd, vilket har en insulinrespons på 100. Nedan visar jag mitt Excel-ark för de olika livsmedlen. För varje livsmedel listas energifördelningen, värdena är tagna från studien. Sen listas totala insulinresponsen, normaliserad mot vitt bröd. I nästa kolonn listas beräkning 1, i nästa kolonn listas beräkning 2. Min analys av insulinresponsen av de olika livsmedlen: Vill man äta livsmedel med låg insulinrespons är kött och jordnötter det bäst, följt av fisk, ägg och ost. De livsmedel med högst insulinrespons är vitt bröd, vitt ris och potatis. Min tolkning av beräkning 1 Jag ser att proteinernas roll i insulinresponsen kan vara betydande, protein kan till och med vara mer insulindrivande än kolhydrater, baserat på vilka livsmedel kolhydraterna / proteinerna kommer ifrån. Ser man till den fettfria insulinresponsen så har osten (primärt protein) en insulinrespons på 120, medan apelsinen (primärt kolhydrater) har en insulinrespons på 40, vilket innebär att ostens protein orsaker en insulinrespons som är 3 gånger högre än apelsinens kolhydrater. Ost proteinets insulinrespons kan förklara varför vissa har svårt att gå ner i vikt när de äter mycket ost/mejeriprodukter. Baserat på det här borde det vara bättre att äta apelsin med smör (så att det blir samma fett mängd i de båda alternativen) istället för ost. Min tolkning av beräkning 2 Här ser vi att det är stora variationer hur stor insulinresponsen är när man äter 20 g protein från de olika livsmedlen. Lägst insulinrespons/”20 g protein” har biff och fisk. Jag blev förvånad av att insulinresponsen/ ”20 g protein” är betydligt högre för ost och ägg än för biff och fisk. Ostens protein genererar en insulinrespons som är 6 gånger högre än biffproteinets och ägg 4 gånger högre än biffens. Om man vill minimera sin insulinrespons så ska man fylla sin proteinkvot med biff eller fisk, och sedan fylla på sitt energiintag med fett. Ägg och jordnötter är en relativt bra att fylla sin proteinkvot med, om man vill minimera sin insulinrespons. Notera att om man har svårt att gå ned i vikt med strikt LCHF kan det vara värt att utesluta ägg och ost/mejerier, eftersom det ger en betydligt större insulinrespons är biffproteinet. Allmänna reflektioner: Proteinets roll i insulinresponsen är inte försumbar. Det kan förklara varför vissa måste dra ner på proteinerna för att gå ner i vikt. Mina antaganden i beräkningar angående linjärt relation mellan insulinrespons och energimängd är troligtvis inte helt riktig, men jag hoppas att det är tillräckligt bra för att ge indikationer hur protein/kolhydrater i de olika livsmedlen påverkar insulinresponsen. Indatatat är baserat på friska och normalviktiga personer, undrar vad skillnaden blir för en person med metabola syndromet. Troligtvis får den personen en betydligt större insulinrespons av kolhydraterna. Frågan jag vill ha svar på är om insulinresponsen försämras lika mycket när en person med metabola syndromet äter protein. Här kan jag ställa en fråga till er, vilket påverkar er vikt mest, kolhydrater eller protein? Frågan är ställd till både friska personer och de med metabolt syndrom. Jag är ute efter att få in lite mer fakta i diskussionen kring insulin. Jag vill gärna höra era synpunkter angående de här beräkningarna, samt om ni håller med mig om mina tolkningar. Jag uppmanar till att ni gör egna tolkningar och delar med er
  8. Sidan Kolhydratiker tar upp 3 myter om kolhydrater. Många LCHF:are tycker det är sanningar, vad tycker du? 1. Man blir tjock av kolhydrater 2. Man äter bara kolhydrater när man ska kolhydratladda 3. Kolhydrater är inget annat än socker Myter kring kolhydrater
  9. Myndigheter är roliga. FÖr några månader sedan krävdes nationell samling mot salt. Igår ledde kött till en säker död och idag är det sockret, vad skall man tro. Nåja, nu verkar de i alla fall inte vara helt fel ute. Socker är ju inte nyttigt, det är de allra flesta överens om. Så långt allt väl. Nu gäller det bara att få folk att förstå att alla kolhydrater omvanlas till socker i kroppen. Vissa snabbt (dåligt) och andra långsamt (något mindre dåligt). Om man tex äter 300 kokt potatis en dag (det är väl inte ovanligt) så blir det ca 50 gram socker av dessa polysackarider när de spjälkas av kroppen. Då har man ju liksom redan bränt sitt sockerintag utan att ännu blivit ilurad socker i olika former i mat och snask.
  10. Länkar nedan en Intressant artikel om kolhydratsbehov beroende på vad man har för mål med sin träning (på engelska) av Lyle McDonald... http://www.bodyrecomposition.com/nutrition/how-many-carbohydrates-do-you-need.html Samt en annan artikel på hur man ska tolka sina mått och diverse "viktminskningsvärden". Jag rekommenderar starkt att man läser båda artiklarna innan man eventuellt ställer frågor på hur man ska gå tillväga med sin träning, utvärdera sina metoder och mål och undrar varför vågen står still trots att man gör allt rätt. Denna artikel är också tyvärr på engelska: http://sett.com/dicktalens/understanding-the-scale
  11. Hejsan Tänkte bara höra lite åsikter kring min kost. Har varit inspirerad av raw-food och paleo under senaste året och äter en ganska kolhydrats-liberal kost, då jag tränar en hel del. Är 30 år, 180cm lång och väger 78 kg. Lyfter tungt 3ggr och försöker löpträna 1-2ggr i veckan. Dock svårt under denna årstiden. Har en fäbless för att bokföra vad jag äter under en dag och har här ett exempel på vad jag kan få i mig under en dag, taget från matkalkyl.se. Chlorella 5 Hasselnötter 25 Kokosflingor torkade 52 Linfrön torkade 19 Pumpafrön squashfrön torkade 20 Vassleprotein 30 Ägg ekologiskt stekt 190 Surkål konserv m lag 65 Solrosfrön torkade 27 Sesamfrön torkade 21 Yoghurt naturell fett 3 % 154 Småcitrus clementiner mandariner tangeriner satsumas 70 Kiwi 72 Fikon torkade 36 Köttfärs blandfärs (50% nöt 50% gris) 240 Vitkål 123 Vitlök 8 Lök gul 50 Russin 50 Paprika röd 123 Spenat 50 Champinjoner 45 Broccoli 86 Råris fullkorn långkornigt kokt 240 Smör 20 Kycklinglår drumstick m skinn 200 Morot 50 Tomat 50 Siffrorna betyder vikt i gram och maten är kategorierna från livsmedelverkets databas. Totalt gav detta följande makronutrienter: Protein: 185g Kolhydrater: 187,5g Fett: 213g kcal: 3408 Ganska mycket kolhydrater denna dag, brukar vanligtvis ligga på 100-150g. Är dock inget som skrämmer mig då de kommer från riktig oprocessad mat samt att jag tränar ganska mycket. Grönsakerna är mestadels råa, föredrar dem så, förutom löken och vitkålen som är fräst ihop med köttfärsen. Vasslen tar jag för att öka mitt proteinintag och bygga muskler Gällande mikronutrienter så ligger jag högt i förhållande till RDI på samtliga. Ofta 200-300% av RDI, med högsta på C-vitamin (ca 650%), E-vitamin ca (470%) och B12 (380%). Lägst vad D-vitamin på 112%. Det som oroar mig mest är nog det höga intaget av fosfor, 450% av RDI ca 2,7gram och eventuellt det låga intaget av omega-3, om nu konvertingsnivån till EPA och DHA är så låg som det föreslås. Fiberinnehållet är ca: 57g så magen hålls igång Mitt mål är är först och främst hälsa och muskeltillväxt, inte viktnedgång. Förutom det som står ovan ficka jag även i mig ett par koppar kaffe, nån kopp te, nässelpulver (8g) och EAA (10-15g). Så vad säger ni?
  12. Det har sagts mig att man återhämtar sig bättre på en kolhydratrik kost efter träning. Är det så?
  13. Göran Petersson, bitr Professor (alla publikationerna) Här följer flera intressanta filmer och dokument av Göran Petersson. Fetter - viktiga val (video) Videon (under fulltextlänk) lyfter fram fördelar och faror med olika kostfetter. Mättade och enkelomättade fetter är biokemiskt säkra. Fleromättade fröfetter är riskabla via lipidperoxidation. Mjölkfetter och charkfetter framstår som utmärkta basfetter. Videon motsvaras av en rapport (under länk till sammanfattning). Kolhydrater - LCHF och GI (video) Videon (under fulltextlänk) lyfter fram hur socker och stärkelse orsakar insulinresistens som ligger bakom diabetes och fetma. Strikt lågkolhydratkost av typ LCHF hjälper ofta drabbade effektivt. En GI-kost utan snabba kolhydrater förebygger insulinresistens och åtföljande övervikt. Videon motsvaras av en rapport för Cancer- och Allergifonden (under länk till sammanfattning). Antioxidanter i daglig kost (video) Videon (under fulltextlänk) lyfter fram viktiga vardagliga källor till antioxidanter. Med utgångspunkt från illustrationer läggs fokus främst på karotenoider och flavonoider. Antioxidanternas biokemi beskrivs kortfattat. Väl valda kombinationer för optimalt hälsoskydd betonas. Videon kompletterar tidigare rapporter för Cancer- och Allergifonden (under länk till sammanfattning). Fett - Val för Hälsa (PDF) Rapporten ger biokemiskt förankrade enkla råd till konsumenter om val av matfetter för hälsa. Färgerna grönt, gult och rött används i analogi med guider för fisk. Råden är utformade helt oberoende av näringslivet och av forskare och myndigheter som samarbetar med branschen. Ett lågt innehåll av reaktivt fleromättat fett som omega-6 och omega-3 från fröoljor är centralt. Hälsoaspekter på mättat och enkelomättat fett vägs in. Grönt (bra val) får smör, Bregott, fet ost och ägg. Gult (tänk till) får rapsolja, olivolja, palmolja och margarinet Lätta. Rött får solrosolja, majsolja, linfröolja och margarinet Becel. Omega-3 och Omega-6 (PDF) Rapporten belyser biokemiskt hur kostens innehåll av fleromättade fetter av typ omega-6 och omega-3 behöver förändras. Neddragning av fleromättade fröfetter är central med hänsyn till lipidperoxidation. Grundläggande biokemiska aspekter på lipoproteiner, fosfolipider, eikosanoider och samspel mellan omega-6 och omega-3 beskrivs. De livsviktiga långkedjiga fiskfettsyrorna EPA och DHA kan inte ersättas av omega-3 från fröoljor som linfröolja. Fetter - välj rätt (PDF) Biokemiska grunder för bättre hälsoval av kostfetter beskrivs. Mättat och enkelomättat fett som i mjölkfett och charkfett är en säker energibas. Fleromättade fröfetter är riskabelt reaktiva via lipidperoxidation och kan medverka till flera degenerativa hälsoproblem. Det viktiga men begränsade behovet av de fleromättade fettsyrorna EPA och DHA täcks utmärkt av fisk. Biokemi bakom LCHF och GI (PDF) De biokemiska sambanden mellan kostens kolhydrater och insulinresistens beskrivs. Centralt är att socker och lättspjälkad stärkelse orsakar alltför högt blodsocker. Insulinresistens medför fettinlagring och kan utvecklas till både diabetes och fetma. Rapporten belyser hur lågkolhydratkost typ LCHF och GI-kost motverkar dessa hot mot folkhälsan.
  14. Får insulinresistenta lägre fettförbränning när de äter kolhydrater än personer som inte har insulinresistens?
  15. Monique (och Kostdoktorn) säger att LCHF passar även till barn: Kan barn äta LCHF? Andra säger att barn behöver kolhydrater (mer än vuxna). 1. Kan ni som läser berätta hur barn (egna eller andras) mår av LCHF? 2. Tycker barnen om LCHF-maten eller äter de hellre ha annan mat? 3. Finns det överviktiga barn som gått ned i vikt av LCHF?
  16. I väldigt många av kommentarerna på de olika blogginläggen kommer standardfrasen från olika personer som i Paulo Robertos anda tror sig veta sanningen: ”Ät mindre och spring mer. Det är det enda som gäller. Punkt.” De första hundra gångerna jag läste detta var det lite charmigt. Sen blev det lite tjatigt. Nu börjar jag bli lite irriterad på det. För sådana kommentarer är ju inget annat än en förolämpning mot alla de människor som kämpat med detta i så många år utan att lyckas. Och som då känt sig som misslyckade, karaktärssvaga, mindre värda idioter när de inte klarat av detta ”enkla”. Det är en örfil på alla de som förstört sin kropps naturliga signaler för lång framtid och/eller utvecklat diverse matstörningar som en följd av deras kämpande. Sannolikt är det så att om vi bara äter det som våra kroppar är genetiskt anpassade för och sen litar på kroppens egna naturliga signaler som talar om för oss när vi skall äta och när vi inte skall äta, ja då borde det hela funka bra av sig självt! För tänk på det så här: Vi är bara djur. Förvisso djur som ”begåvats” med en lite högre intelligens än andra djur. Vilket förmodligen är problemet. Vi tänker för mycket och komplicerar saker som inte skulle behöva vara komplicerade. Vi analyserar allt i detalj, räknar kalorier, kolhydrater, hur många steg vi går varje dag, kissar på stickor och sticker oss i fingrarna för att kolla ketoner och en massa andra mer eller mindre konstiga saker som jag garanterar inga andra djur gör. De äter när de är hungriga och äter inte när de inte är hungriga. Enkelt! Eller har du någon gång hört en lejonhane säga till sin fru: ”Nej, älskling, jag nöjer mig med en halv zebra idag, jag börjar bli lite rund. Sen tar jag nog en jogging-runda runt reservatet ikväll. Vet du var jag lagt min pulsklocka?” Skulle inte tro det. Våra kroppar, precis som djurens, har en gång skapats med de utmärkta funktionerna hunger och mättnadskänslor. Saknar våra kroppar näring, blir vi hungriga. Vi äter och när vi fått i oss lämplig mängd blir vi mätta. Sen förblir vi mätta eller åtminstone o-hungriga tills vår kropp tycker det är dags att fylla på näringsförrådet igen, och då kommer hungern igen. Helt automatiskt! Utan räknande, planerande och mätande! Helt otroligt häftigt, eller hur!? Vad gick då så fel? Varför fungerar inte dessa helt naturliga signaler längre för flertalet av oss? Ja, det är ju the million dollar question, eller hur? Och sannolikt har vi ju nu facit på den frågan. Vi har genom att äta sådant som våra kroppar inte är genetiskt anpassade för fullständigt sabbat våra signal-system. En mycket bra förklaring om hur och varför finner ni här. Vi har alltså sabbat kroppens signaler genom att äta för mycket kolhydrater, som gör att vi måste äta mer än kroppen egentligen behöver för att bli mätta. Så – bara att hålla vikten innebär då att vi måste kämpa mot hunger varje dag, för att då inte tala om när vi måste gå ner i vikt, då måste vi förmodligen kämpa på rejält! Varje dag. Mot vår kropps naturliga signaler. Och när vi då inte lyckas, vad får vi höra? Spring mer! Är mindre! Så enkelt är det ju! Du är ju bara en latmask och en frossare! Fy på dig! Fetknopp! Och även om det inte sägs ut högt så är det vad folk tänker. Och även om de inte tänker det, så är det vad alla de med problem TROR att alla andra tänker. Och sjukvården säger detsamma. Spring mer! Ät mindre! Och om du inte klarar av detta enkla, så skär vi bort lite av din magsäck så du helt enkelt inte KAN äta så mycket! Så det så! Sen finns det självklart diverse sjukdomar som också kan ställa till det och som kan göra att kroppen inte fungerar som den skall. Och en hel del mediciner som gör samma sak. Men då pratar vi förmodligen om några få promille av alla de som är överviktiga… Så är det inte dags att sluta med detta tjat nu? Dags att inse att det inte bara handlar om lättja och frosseri? Att det inte bara är dålig karaktär? Att alla dessa miljoners miljoner överviktiga i världen faktiskt kämpar i en enorm uppförsbacke så länge de äter för stora mängder kolhydrater? Är det inte dags för våra myndigheter att vaka upp ur sin lågfettsdvala snart och börja ge kostråd som faktiskt skulle kunna göra en rejäl skillnad för folkhälsan och för individernas välmående? Man kan ju bara hoppas… Och förresten – nästa person som kommer med kommentaren ”Spring mer – ät mindre” på något forum någonstans kommer jag att kasta en virtuell paj på. Och sen länka till detta inlägg
  17. Är det möjligt att äta hög andel kalorier från fett under dagen och vara i ketos för att sedan efter ett hårt träningspass äta kolhydrater för att dra nytta av de fördelar ett insulinpåslag efter träning kan ha för muskeluppbyggnad, för att sedan dagen efter göra samma procedur, kommer jag in i ketos följande morgon? Tanken är att det ska vara fördelat kalorimässigt så att vid slutet av dagen så har du ändå fått i dig över 50% av kalorierna från fett. Om det är möjligt så undrar jag också vilka kolhydratskällor ni rekommenderar direkt efter träningen och resten av kvällen?
  18. Är det möjligt att äta hög andel kalorier från fett under dagen och vara i ketos för att sedan efter ett hårt träningspass äta kolhydrater för att dra nytta av de fördelar ett insulinpåslag efter träning kan ha för muskeluppbyggnad, för att sedan dagen efter göra samma procedur, kommer jag in i ketos följande morgon? Tanken är att det ska vara fördelat kalorimässigt så att vid slutet av dagen så har du ändå fått i dig över 50% av kalorierna från fett. Om det är möjligt så undrar jag också vilka kolhydratskällor ni rekommenderar direkt efter träningen och resten av kvällen?
  19. Jag hade ju verkligen sparat mej till ikväll. Jag skulle sköta mej exemplariskt så jag kunde uppvisa ett perfekt blodprov, och därefter skulle jag "fira" ("lagom" förstås,duktig som jag är :-P). Jag gjorde en perfekt LCHF-middag (pulled porc som jag ska utveckla nån annan gång, bara toppenrecept), och delade en flaska vin med maken. Vi till och med tog en liten bloody mary när vi rockade loss på vardagsrumsmattan till youtubefavoriten. Sen gick vi och lade oss, sansade medelåldringar som vi är :-) Men efter några timmar vaknade jag till och kom ihåg de där brödskivorna som jag sparat i frysen sen våra hantverkare var här.. Det brödet som verkligen var en av mina "nyttiga" favoriter förr i världen. Jag smorde på rejält med smör för att minimera koliseffekten, men var tvungen efter halva mackan att använda örtsalt för att det skulle smaka gott. Tydligen hade jag "autopiloten" på för jag hann göra i ordning ännu en macka, denna gång med gott pålägg, innan jag kom på vad jag höll på med. Jag behöver ju ingen macka! Mina favvismackor behöver ju gott pålägg för att vara goda... Då kan jag ju lika gärna skippa brödet ju! Jag skriver ner det här nu bara för att jag ev ska komma ihåg det nästa gång jag kör ett "planerat" avsteg. Jag TROR jag har koll, men det är fortfarande bara en massa hjärnspöken. I morgon kommer jag att må som jag förtjänar :-) Jag får rävmage nu för tiden om jag äter bröd.
  20. Hjälp! Långt inlägg, om ni orkar, läs =) Jag tränar mycket och äter lchf och trivs bra med det. Mår kanon! Tidigare (ca 4 månader)har jag legat runt 20-60 g kolhydrater per dag kanske i form av grönsaker och kanske någon gång i undantagsfall någon "rawbite" i samband med träning eller så. Nu har jag sedan ett par veckor stramat åt ordentligt och ligger varje dag under 20g (vissa dagar kanske 5 andra 15, andra 20 men typ så)då jag vill gå ner ca 5 kg och tighta till kroppen. Jag gillar att äta, och hatar att vara hungrig och därför tror jag att det är bra för mig att komma i ketos och verkligen ställa in kroppen på fettförbränning . Klart jag kan äta lite mindre och gå ner i vikt och åstadkomma samma sak, men det klarar inte min hjärna. Jag måste bli mätt helt enkelt. Kan nämna att jag har PCOS och är känslig för insulinhöjningar, och därför inte vill äta kolhydrater "i onödan" även om jag framöver nog kommer lägga till ganska mkt grönsaker igen när jag inte längre vill gå ner (I FETT givetvis). Min fundering är... Min styrka går kanon, tycker att jag ökar och får resultat - bättre nu än innan! Yey! Om det har med bra träning eller med kosten att göra låter jag vara osagt. Spinning går bra, ingen direkt skillnad. Det jag märker är att löpningen går OTROLIGT segt. Oavsett om jag springer långa distansrundor 5-8 km eller snabbare intervaller är kroppen och benen sega och det handlar inte om att tvinga mig själv för att jag är lat utan jag är verkligen på en hög intensitetsnivå! Om kroppen helt anpassar sig till fettdrift så finns det ju ett par alternativ (antar att den inte är helt anpassad då jag legat lite högre på kolhydraterna innan), 1. att detta kommer att gå över, att kroppen snart kommer att kännas "som vanligt" igen då jag är anpassad. och att även de snabba intervallerna kommer att gå bättre?! 2. Att jag är en av dem som behöver lite mer kolhydrater för att prestera, det som Jonas Bergqvist beskriver på sin sida. 3. Att jag kommer anpassa mig att orka träna, orka tuffa på, men att jag aldrig kommer att bli snabbare?! Ni som tränar, eller som läst mycket om det... Vad tror ni om det här med ketos och träning. Jag gillar att experimentera och jag tänker inte leva såhär strikt hela mitt liv men jag VILL verkligen känna mig fit någon gång och denna gång är NU... haha tränar väldigt mycket och skulle så gärna vilja att det syns rejält på kroppen med, och därför vill jag nu gå ner dessa 5 kg (+- ngt kg), men samtidigt även framöver prestera i min träning. Jag skiter i just nu om jag springer milen på 60 min eller 50, men det vore ju kul att inte alltid vara långsammast när jag är den som tränar flera gånger i veckan... (och då hårt. jag är PT så jag vet att jag tar i!).
  21. http://www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/Public-consultation11/ Comments on the draft proposal for the fifth batch of the Nordic Nutrition Recommendations 2012 are invited Större spann för E% av kolhydrater och fett. Samma gräns för SFA och socker, med mera. Så dags att skriva in och få era åsikter hörda angående vetenskapen bakom kostråden. Läs på och Go nuts!
  22. Läs det här om ni orkar. Det kom ett frustrerat stööön ur min strupe, när jag läste det. www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Fragor-och-svar-om-LCHF/ Länken går till Livsmedelsverkets hemsida. Man yttrar sig här med tonen hos den som alltid vet bäst. Det framgår av texten att man visserligen uppfattat vad LCHF handlar om, men man vågar inte släppa greppet om de 30 år gamla kostrekommendationerna och förorda de nya rönen om fettkonsumtion, för tänk om det blir fel... Men kan det bli mer fel än så här: "Det man vet är att LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer. LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker. en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt." Man påstår alltså, att "man vet" att LCHF-kosten höjer de farliga blodfetterna och ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdom! När det i själva verket är så, att det vi vet nu är detta: allt det som LIvsmedelsverket efterlyser här ovan är sådant som rekommenderats i 30 år (tala om långtidstest och fullskaleförsök...) och som är orsaken till ökad förekomst av fetma, cancer, diabetes 2, höga kolesterolvärden, högt blodtryck m m. Jag undrar om man inte bett professor Maj-Lis Hellénius formulera texten på LV:s hemsida. Det låter oroväckande bekant alltihop...
  23. Hej! Det är så, för att göra en lång historia kort, att jag inte känner någon mättnadskänsla sedan några år tillbaka. Bakomliggande orsaker tror jag kan vara att jag tränat hårt och ätit mycket i långa perioder för att 2-3 månader per år "deffat" för att få bort fettet och fram med musklerna. Detta har säkerligen slitit på kroppen och dess mättnadssignaler. Men det är bara vad jag tror. Jag äter lchf pga min IBS sedan 2 år tillbaka. Det kvittar dock om jag äter lchf eller ej. Jag blir inte mätt ändå. Jag kan om jag vill äta hur mycket som helst. 10 000 kalorier/dag är inga problem. Alltså även om det är kolhydrater eller fett som tillbehör till proteinet. Det här med att säga"oj, nu får jag inte ner en bit till" samtidigt som man skjuter bort tallriken finns inte i min värld. Jag har provat i ett halvår nu med det klassiska: Äta långsammare, minska på portionerna och att inte äta för fort. Men utan resultat. Jag har inte känt mig mätt sedan 26 augusti förra året. Då åt jag en Grandiosa Pan Pizza på 660 gram, 1 burk lohmanders bearnaise-sås, 1 tallrik pasta med 25 köttbullar, en banan och en jumbo-sallad med 1 paket bacon och lök. Detta avslutades med 3 kladdkakebitar med 2.5 dl grädde och en magnum mandel glass. Lägg därtill 2 andra mål tidigare under dagen, (som var i normal storlek Lchf-style). Ovan åt jag i ett experiment, för att se var min mättnadskänsla låg. Därav det tydliga innehållet i vad jag åt, då jag skrev ner det. Ska tillägga att jag inte är överviktig. 181 cm lång, 75 kg. Jag har 3 frågor således: Finns det någon som känner igen sig? Finns det någon som vet om det går att göra något åt? Finns det någon som har ett bra svar på varför jag har det så här? Det är tröttsamt. Jag vill också bli mätt! Tacksam för hjälp! /C
  24. Hej! Hjälper ni mig lite? Jag har haft diabetes i 17 år, och har för det mesta haft väldigt höga och/eller svängiga värden att visa upp på diabetesmottagningen. Min mamma har ätit LCHF i flera år redan, så jag har ganska ofta ätit mat med mycket lite eller inga kolhydrater, men det här har inte mitt diabetesteam inte alls tyckt om, förstås! Inte heller de i min diabetesförening är till någon nytta när många av dem anser att vi diabetiker behöver kolhydraterna för att må bra. Jag i min tur tror inte riktigt att det är så, inte att vi behöver alla kolhydrater som finns i bröd, pasta, potatis och sånt. Jag har redan nu mängder med frågor, och med tiden kommer jag säkert på många fler. Det är så att jag fick mitt första barn för 2,5 månad sedan, och under graviditeten har jag haft väldigt bra blodsocker, men då har jag också varit väldigt strikt med att räkna varje liten kolhydrat och ta insulin för dem, och jag åt ganska långt enligt tallriksmodellen. Då mådde jag bra! Men nu efter förlossningen har jag halkat tillbaka till många högre värden och orken som inte riktigt hänger med (jag hade en burnout för 3 år sedan, och jag är fortfarande svag efter det). När jag testade på LCHF efter att ha hört på kostdoktorns föreläsning här i min hemstad orkade jag en vecka. Blodsockret var jämnare än någonsin, men tyvärr på en lite för hög nivå. Jag hade svårt att komma under 10 mmol/l, och att bara ta mera bolus (måltidsinsulin) hjälpte inte. Nu ska jag till min diabetessköterska på torsdag, men om jag förklarar det här problemet för henne är jag inte riktigt säker på att jag kommer få någon hjälp alls. Är det någon typ 1 diabetiker som gått över till strikt LCHF? Behöver basalen (basinsulinet) justeras så att man får mera insulin? Tar du insulin till måltiderna? Osv? Jag själv är inte helt strikt med kolhydrater på det sättet att jag äter grönsaker, bär, frukt och bröd med lågt GI. Påverkar det här förbränningen negativt? Hur "lös" kan man vara i sina principer innan det inte längre är en fördel att äta LCHF?
  25. Asta_B

    Lchf och Träning

    Hej . Jag tränar relativt hårt 4 dagar i veckan. Kör afro en dag,skivstång/intervall 2 dagar och Crossfit samt pilates. Det funkar oftast kanon med LCHF kosten men den sista tiden har jag börjat känna mig så energilös och tom dagen efter ett träningspass. Framför allt hela förmiddagen. Börjar känna att krafterna återvänder någon gång efter lunch. Jag tycker själv att jag äter mycket och bra mat och har svårt att komma på vad jag kan äta mera utav för att få ork hela dagarna. Tips någon? Har Ulcerös Colit så jag mår väldigt bra av att äta relativt strikt LCHF. Äter dock mycket grönsaker i form av avocado,sallader ,gurka osv.