Jump to content

Search the Community

Showing results for tags 'insulin'.

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Ämnesområden
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
    • Näringslära
    • Träning
    • Övrigt

Blogs

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen
  • Marita2020
  • ert

Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Joined

  • Start

    End


Group


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

  1. Hej! Jag har en fråga som jag har funderat på ett tag nu, jag hoppas någon här har svar på den. Jag som många andra, har laktosintolerans och får biverkningar av produkter med laktos. Dock så kan jag äta Enzymtabletter som hjälper till med nedbrytningen av laktosen i min kropp, vilket jag ibland får göra när inte andra alternativ finns. Jag har börjat med LCHF igen och undrar om dessa Enzymtabletter för nedbrytning av laktosen är insulinhöjande? den består till mesta del av polyoler, vilket inte ska påverka kroppen energimässigt om jag har förstått det rätt. Enzymtabletterna jag tar heter : Lactrase GO Laktasenzym (den tas innan eller i samband med måltid) antalet tabletter varierar men ligger omkring 1-3 st per måltid. Näringsvärde per: 100 g Energivärde............. 1090 KJ / 260 Kcal Protein...................... 5 g Kolhydrater............... 93 g av vilka polyoler...... 93 g Fett........................... 2g Näringsvärde per tablett (0,5g) Energivärde............. 5,5 KJ / 1,3 Kcal Protein...................... 0,02 g Kolhydrater............... 0,47 g av vilka polyoler...... 0.47 g Fett........................... 0,01 g Eftersom jag äter LCHF så blir det en del feta mejeriprodukter i min kost. Just nu kör jag med laktosfria produkter, har dock läst att dessa ersättande ämnen för laktosen höjer insulinet i kroppen mer än vad laktosen själv gör (tyvärr ingen källa på detta). Jag har letat runt en massa på olika forum men kunde inte hitta svaret på min fråga någonstans. Jag hoppas att någon här har lite kunskap kring ämnet!
  2. En utmärkt föreläsning av Ralf Sundberg. Jag lade till några föreläsningar till av Tore Persson, Jason Fung, Eric Berg och Wes Youngberg. Docent Ralf Sundberg - Insulinresistens, diabetes och metabola syndromet (60 min) Överläkare Tore Persson - Den blöta sanningen 2.0 (79 min) Dr. Jason Fung - How to Reverse Type 2 Diabetes Naturally (35 min) Dr. Jason Fung - The Two Big Lies of Type 2 Diabetes (54 min) Dr. Eric Berg - The Myth about Blood Sugars and Diabetes (20 min) Dr. Wes Youngberg - Goodbye Diabetes (71 min)
  3. Tipsar bara kort om senaste podden för er som är intresserade av att biohacka lite Har själv haft bättre ketos /högre ketonvärden efter att ha varit noga med lite carbs på kvällen. Intressant! http://4health.se/avsnitt-23-hormoner-mattnad-aptit-cyklisk-ketos-somn-och-dygnsrytmeller sök på 4health på itunes
  4. 2014-11-18 Pressmeddelande från Karolinska Institutet En studie som publiceras i tidskriften PNAS visar att unga kapillärblodkärl föryngrar åldrade pankreasöar i bukspottskörteln. Upptäckten utmanar den rådande uppfattningen om orsakerna bakom försämrad blodsockerreglering med åldern, ett tillstånd som ofta utvecklas till diabetes typ 2. Läs vidare Claus Klettermaus tipsade om det på Facebook (Uppkäftiga Diabetiker)
  5. En 6 år gammal föreläsning men fortfarande aktuell! Tack Matsmurfens LCHF-blogg som lagt upp filmen på YouTube! Filmen är uppdelad i 18 delar och här nedan finns länkar till dem. Text från YouTube Vegetarianismen kom på 70-talet Hjärtsjukdomarna kom under 1900-talet "Förr" dog man i andra sjukdomar än hjärtsjukdomar, diabetes m.m Det är av "fettsnålheten" man blir hungrig Diabeteskostråden Hur vet man att det bor en diabetiker i trappuppgången...? När insulinet kom efter 1920-talet så varnade man för sockret, men inte stärkelsen! Man sa att diabetiker "ska äta fettsnålt och fiberrikt" - men dom blev ju inte friskare! "Nu spelar kosten ingen roll för diabetiker, det är bara mediciner som gäller!" Man införde insulin även för typ2-diabetiker Läkemedelsindustrin trycker på för mer medicin på recept Världens mest lönsamma industri - att sälja blodfettssänkande statiner! Alla som har över 5 i totalkolesterol ska äta statiner - c:a 90% av befolkningen! Del 1 https://www.youtube.com/watch?v=lUUVizF8LDY Del 2 https://www.youtube.com/watch?v=xnYId85hFxQ Del 3 https://www.youtube.com/watch?v=7GrXfeZ622g Del 4 https://www.youtube.com/watch?v=zCcc507sqlY Del 5 https://www.youtube.com/watch?v=L4hyhJLsZoM Del 6 https://www.youtube.com/watch?v=UGbykl6OT7E Del 7 https://www.youtube.com/watch?v=3GvXS5diKLU Del 8 https://www.youtube.com/watch?v=xnT4fKnnFjQ Del 9 https://www.youtube.com/watch?v=IUxodbIydnE Del 10 https://www.youtube.com/watch?v=2itBjjg1yTw Del 11 https://www.youtube.com/watch?v=5nRtlOtUZO0 Del 12 https://www.youtube.com/watch?v=QpsvuUf9jAc Del 13 https://www.youtube.com/watch?v=TbIWGj-tivc Del 14 https://www.youtube.com/watch?v=vQAalr5kyNI Del 15 https://www.youtube.com/watch?v=_XB1obgAzRo Del 16 https://www.youtube.com/watch?v=IDCdEzQHI3o Del 17 https://www.youtube.com/watch?v=nsjfaRhtfzc Del 18 https://www.youtube.com/watch?v=wBIk7UE8yro
  6. Först en kort instruktion av mig eftersom det här är mitt första inlägg. Är ung kille strax under 30 år. Jag har ätit lchf sen 2011. Är intresserad av hur kost och träning påverkar hälsan. Har upptäckt att främst kosten, men även träning, påverkar mitt välbefinnande i stor grad. LCHF rörelsen påstår att insulin är en av de främsta orsakerna till ohälsa och övervikt. Det pratas mycket om att utesluta kolhydrater för att minska kroppens insulinutsöndring/insulinrespons. På senare tid har även proteiners betydelse också diskuterats, främst av dem som mäter ketoner. För att få lite mer kött på benen har jag analyserat proteiners och kolhydraternas roll för insulinresponsen baserat på http://ajcn.nutrition.org/content/66/5/1264.full.pdf. Det är en studie publicerad 1997 av Susane HA Holt, Janete C Brand Miler, och Peter Petocz. Om studien: Studien är gjord på normalviktiga och friska personer. Personerna matas med 240 kcal av olika livsmedel, varpå insulinresponsen mäts. Studien håller enligt mig en dålig kvalité, där det finns beräkningsfel i tabellerna. Jag hoppas och tror att mätdatat (bland annat insulinresponsen) är riktig. Därför har jag baserat mina analyser på indata och mätdatat, och gjort egna beräkningar för att korrigera för deras beräkningsfel när de normaliserar insulinresponsen mot vitt bröd. Jag har även gjort två nya insulinrespons beräkningar. Beräkning 1: En hypotesen inom LCHF rörelsen är att kolhydrater är den primära källan för insulinutsöndring. Jag är därför intresserad av och veta om det här stämmer, eller rättare sagt, om det är proteiner eller kolhydrater som ger mest insulinpåslag. Jag har i mina beräkningar antagit att fett inte har någon påverkan/försumbar påverkan på insulinutsöndringen. Jag har också antagit att insulinresponsen är proportionell med energiintaget. I beräkning 1 har jag räknat ut insulinresponsen för 240 kcal av den fettfria delen av livsmedlet (alltså den mängd av livsmedel som ger 240 kcal från kolhydrater och protein). Insulinresponsen är normaliserad mot 240 kcal vitt bröd, vilket har en insulinrespons på 100. Beräkning 2: Inom LCHF rörelsen sägs det att fett ska vara den primära energikällan. Många förespråkar att man ska få i sig X antal proteiner, sen ska energin komma primärt från fett. I den här beräkningen är till för att visa vilka livsmedel som ger lägst insulinpåslag per proteinmängd. Beräkningen antar att insulinresponsen är proportionell med energiintaget. Insulinresponsen är beräknad för 20 g protein. Insulinresponsen är normaliserad mot 240 kcal vitt bröd, vilket har en insulinrespons på 100. Nedan visar jag mitt Excel-ark för de olika livsmedlen. För varje livsmedel listas energifördelningen, värdena är tagna från studien. Sen listas totala insulinresponsen, normaliserad mot vitt bröd. I nästa kolonn listas beräkning 1, i nästa kolonn listas beräkning 2. Min analys av insulinresponsen av de olika livsmedlen: Vill man äta livsmedel med låg insulinrespons är kött och jordnötter det bäst, följt av fisk, ägg och ost. De livsmedel med högst insulinrespons är vitt bröd, vitt ris och potatis. Min tolkning av beräkning 1 Jag ser att proteinernas roll i insulinresponsen kan vara betydande, protein kan till och med vara mer insulindrivande än kolhydrater, baserat på vilka livsmedel kolhydraterna / proteinerna kommer ifrån. Ser man till den fettfria insulinresponsen så har osten (primärt protein) en insulinrespons på 120, medan apelsinen (primärt kolhydrater) har en insulinrespons på 40, vilket innebär att ostens protein orsaker en insulinrespons som är 3 gånger högre än apelsinens kolhydrater. Ost proteinets insulinrespons kan förklara varför vissa har svårt att gå ner i vikt när de äter mycket ost/mejeriprodukter. Baserat på det här borde det vara bättre att äta apelsin med smör (så att det blir samma fett mängd i de båda alternativen) istället för ost. Min tolkning av beräkning 2 Här ser vi att det är stora variationer hur stor insulinresponsen är när man äter 20 g protein från de olika livsmedlen. Lägst insulinrespons/”20 g protein” har biff och fisk. Jag blev förvånad av att insulinresponsen/ ”20 g protein” är betydligt högre för ost och ägg än för biff och fisk. Ostens protein genererar en insulinrespons som är 6 gånger högre än biffproteinets och ägg 4 gånger högre än biffens. Om man vill minimera sin insulinrespons så ska man fylla sin proteinkvot med biff eller fisk, och sedan fylla på sitt energiintag med fett. Ägg och jordnötter är en relativt bra att fylla sin proteinkvot med, om man vill minimera sin insulinrespons. Notera att om man har svårt att gå ned i vikt med strikt LCHF kan det vara värt att utesluta ägg och ost/mejerier, eftersom det ger en betydligt större insulinrespons är biffproteinet. Allmänna reflektioner: Proteinets roll i insulinresponsen är inte försumbar. Det kan förklara varför vissa måste dra ner på proteinerna för att gå ner i vikt. Mina antaganden i beräkningar angående linjärt relation mellan insulinrespons och energimängd är troligtvis inte helt riktig, men jag hoppas att det är tillräckligt bra för att ge indikationer hur protein/kolhydrater i de olika livsmedlen påverkar insulinresponsen. Indatatat är baserat på friska och normalviktiga personer, undrar vad skillnaden blir för en person med metabola syndromet. Troligtvis får den personen en betydligt större insulinrespons av kolhydraterna. Frågan jag vill ha svar på är om insulinresponsen försämras lika mycket när en person med metabola syndromet äter protein. Här kan jag ställa en fråga till er, vilket påverkar er vikt mest, kolhydrater eller protein? Frågan är ställd till både friska personer och de med metabolt syndrom. Jag är ute efter att få in lite mer fakta i diskussionen kring insulin. Jag vill gärna höra era synpunkter angående de här beräkningarna, samt om ni håller med mig om mina tolkningar. Jag uppmanar till att ni gör egna tolkningar och delar med er
  7. Snubblade över en artikel på ett annat forum om styrketräning mm. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2014 Jan 7. Long-term ketogenic diet causes glucose intolerance and reduced beta and alpha cell mass but no weight loss in mice. http://ajpendo.physiology.org/content/early/2014/01/06/ajpendo.00453.2013 Lågkolhydratkost ger alltså sämre insulinkänslighet hos möss? Extremexperiment kanske, och möss är möss. Men intressant. Alla analyser välkomna!!
  8. Första delen av förhoppningsvis flera Svar På Vanliga Frågor av William Davis (Brödberoende). I korthet: Viktminskning kan hindras av för mycket kolhydrater, för lite fett, känslighet för vassle. Räkna kolhydrater. 15gr kolhydrater max per måltid. Mer fett. Stillar hunger, bla. Mejeri med vassle triggar insulin i 1 av 5, försök därför undvika sådana produkter för att se om det ger effekt. http://www.youtube.com/watch?v=TOxUyv9V-GA&feature=youtu.be
  9. Hej alla träningsintresserade! Själv tränar jag knappt inget alls men denna intervjun fick mig nästan att bli sugen igen Kan inte säga att jag förstår hälften av vad som sägs men konceptet med carb backloading och insulin hacking, som många kanske redan känner till? verkar intressant, om en ur ett rent biokemiskt perspektiv. Kanske kan vara av intresse för någon iaf. Intervjuaren Abel James och hans "Fat burning man show" har för övrigt många intressanta intervjuer på hans youtube-kanal (träning, hälsa, paleo, low carb), bland annat en för er som är tränare/PT finns en intervju med David King ("Why Personal Trainers Don't Get Results, and How Many Carbs You Really Need") (Publicerad den 17 jan 2014, ca 55 min, engelska) Han babblar en del i början om annat, hoppa till ca 4:50
  10. Jag är typ 1 diabetiker sedan 15 år tillbaks. Lchfare sedan 2 månader tillbaks. Jag kan redan nu säga att jag alltid kommer äta lchf. En sån enkel livsstilsförändrning men så otroligt stora vinster redan från dag 1. Är ni fler typ 1 diabetiker som kör lchf? Skulle vara intressant att höra era åsikter. Själv är jag helt såld! Det är ett av de bästa beslut jag tagit i mitt liv. Följ gärna min nystartade blogg; http://diabetestypettlchf.blogg.se/ Där kommer jag skriva om min resa med diabetes typ 1 och lchf. Hur man kan behandla sin diabetes den enkla och naturliga vägen. Att sänka sin insulindos med mer än hälften och samtidigt sänka sitt blodsocker och sitt hbA1c. + Alla andra hälsovinster det innebär. Jag kommer även bjuda på härliga lchf recept. .
  11. Hejsan! Jag vill tipsa om en ny grupp på Facebook: Uppkäftiga Diabetiker. Syftet med gruppen är att bilda opinion mot de kostråd sjukvården i dag ger till diabetiker samt sprida information och kunskap om lågkolhydratkost till diabetiker. En viktig del av arbetet med detta är att samla ihop så många berättelser (sk anekdoter) som möjligt för att visa de goda effekterna av att kostbehandla diabetes. https://www.facebook.com/groups/uppkaftigadiabetiker/
  12. Göran Petersson, bitr Professor (alla publikationerna) Här följer flera intressanta filmer och dokument av Göran Petersson. Fetter - viktiga val (video) Videon (under fulltextlänk) lyfter fram fördelar och faror med olika kostfetter. Mättade och enkelomättade fetter är biokemiskt säkra. Fleromättade fröfetter är riskabla via lipidperoxidation. Mjölkfetter och charkfetter framstår som utmärkta basfetter. Videon motsvaras av en rapport (under länk till sammanfattning). Kolhydrater - LCHF och GI (video) Videon (under fulltextlänk) lyfter fram hur socker och stärkelse orsakar insulinresistens som ligger bakom diabetes och fetma. Strikt lågkolhydratkost av typ LCHF hjälper ofta drabbade effektivt. En GI-kost utan snabba kolhydrater förebygger insulinresistens och åtföljande övervikt. Videon motsvaras av en rapport för Cancer- och Allergifonden (under länk till sammanfattning). Antioxidanter i daglig kost (video) Videon (under fulltextlänk) lyfter fram viktiga vardagliga källor till antioxidanter. Med utgångspunkt från illustrationer läggs fokus främst på karotenoider och flavonoider. Antioxidanternas biokemi beskrivs kortfattat. Väl valda kombinationer för optimalt hälsoskydd betonas. Videon kompletterar tidigare rapporter för Cancer- och Allergifonden (under länk till sammanfattning). Fett - Val för Hälsa (PDF) Rapporten ger biokemiskt förankrade enkla råd till konsumenter om val av matfetter för hälsa. Färgerna grönt, gult och rött används i analogi med guider för fisk. Råden är utformade helt oberoende av näringslivet och av forskare och myndigheter som samarbetar med branschen. Ett lågt innehåll av reaktivt fleromättat fett som omega-6 och omega-3 från fröoljor är centralt. Hälsoaspekter på mättat och enkelomättat fett vägs in. Grönt (bra val) får smör, Bregott, fet ost och ägg. Gult (tänk till) får rapsolja, olivolja, palmolja och margarinet Lätta. Rött får solrosolja, majsolja, linfröolja och margarinet Becel. Omega-3 och Omega-6 (PDF) Rapporten belyser biokemiskt hur kostens innehåll av fleromättade fetter av typ omega-6 och omega-3 behöver förändras. Neddragning av fleromättade fröfetter är central med hänsyn till lipidperoxidation. Grundläggande biokemiska aspekter på lipoproteiner, fosfolipider, eikosanoider och samspel mellan omega-6 och omega-3 beskrivs. De livsviktiga långkedjiga fiskfettsyrorna EPA och DHA kan inte ersättas av omega-3 från fröoljor som linfröolja. Fetter - välj rätt (PDF) Biokemiska grunder för bättre hälsoval av kostfetter beskrivs. Mättat och enkelomättat fett som i mjölkfett och charkfett är en säker energibas. Fleromättade fröfetter är riskabelt reaktiva via lipidperoxidation och kan medverka till flera degenerativa hälsoproblem. Det viktiga men begränsade behovet av de fleromättade fettsyrorna EPA och DHA täcks utmärkt av fisk. Biokemi bakom LCHF och GI (PDF) De biokemiska sambanden mellan kostens kolhydrater och insulinresistens beskrivs. Centralt är att socker och lättspjälkad stärkelse orsakar alltför högt blodsocker. Insulinresistens medför fettinlagring och kan utvecklas till både diabetes och fetma. Rapporten belyser hur lågkolhydratkost typ LCHF och GI-kost motverkar dessa hot mot folkhälsan.
  13. Jag vet att man inte skall bry sig så mycket om vad kvällstidningarna skriver, men jag får inte riktigt ihop det här: http://www.expressen.se/halsa/forskarnas-halsotips-drick-kaffe-till-frukost/ De testade 3 varianter, lågfetts-, lågkolhydrats- och medelhavsmat. Och ger rekommendationen att medelhavskosten var bäst för diabetiker. Citat: "Medelhavskosten, med bara kaffe till frukost och en jättelunch var alltså gynnsamt för diabetikernas blodsocker. De fick ett rejält insulinpåslag efter lunch, som kan förklaras av ett insulinstimulerande hormon (GIP)." Och hur kan ett rejält insulinpåslag vara gynnsamt för en typ 2-diabetiker? Har jag missat något? Eller är det som vanligt journalisterna som inte håller reda på saker och ting?
  14. Kan hyperinsulinemi (ej orsakad av injicerat insulin) leda till hypoglykemi och hunger?
  15. Ann Fernholm skriver: Om ett företag minskar halterna glukos eller sukros (vitt socker) i en produkt med 30 procent, genom att ersätta det med sockerarten fruktos, är det okej att märka produkten som mer hälsosam. Dessutom berättar hon att: Socker ger en fettbildning i levern och Fruktos ger höga blodtryck och gikt. Nytt EU-beslut kommer få fetmaepidemin att skena
  16. MatFrisk Blogg skriver om varför glukagon inte produceras hos en diabetiker (när det skulle behövas): http://blogg.passagen.se/matfrisk/entry/genomsvettig_tr%C3%B6tt_skakig_och_m%C3%A5ste Texten ovan kommenterar det som skrivits på bloggen Sockermannen (en 32-åring som nyligen fått diabetes typ 1) http://sockermannen.wordpress.com
  17. Igår fick jag veta att det finns en app som heter "kolhydratskollen" för barn med diabetes typ 1. Den är gratis och jag laddade ner den för att se vad det handlar om. Man kan spara sina värden på blodsocker och skapa påminnelser om när man ska ta sitt insulin osv, vilket är ju bra. Sen fanns där hur man räknar ut insulinbehovet beroende på mängdne kolhydrater man äter. Man kunde "klicka" på tre alternativ längst ner "godis & Fika", "favoriter" och "känningar". Störst på sidan är den aktuella måltiden beroende på när på dagen man öppnar appen. Nu när jag öppnade den stod det mellanmål över hela skärmen, igår kväll stod det kvällsmat. Jag tycker att det är bra att det finns en förenkling för barn med diabetes för att lättare räkna ut insulinbehovet. Men jag reagerade på den lilla runningen där det står "godis och fika". VARFÖR så tydligt uppmuntra till intag av sött?? I guiden jag läste stod det INGET om att det vore klokt att dra ner på mängden kolhydrater!! Är vi så beroende av att trycka i oss sötsaker att det ska vara fritt fram för alla oavsett hälsotillstånd? Det känns som om man leker med elden om man menar på att minska kolhydraterna är ett bra alternativ. Jag skulle vilja påstå att tankebanor som "man måste unna sig" har gått för långt! Ska man unna sig ska man unna sig ett friskt liv! INte stilla ett tillfälligt begär efter sött!. Ni får tycka att jag har fel, men som nykter "sockerholist" ser jag hur allt fler är beroende utav socker utan att veta om det!
  18. Ann Fernholm har skrivit om Patrik Rorsmans forskning som har kommit fram till att frisättningen av glukagon inte fungerar som det ska hos diabetiker. Wallenberg Scholars: Förklaring till diabetikers svängiga blodsocker Ann Fernholms blogg: http://ettsotareblod.se/forklaring-till-diabetikers-svangiga-blodsocker/
  19. Är det möjligt att äta hög andel kalorier från fett under dagen och vara i ketos för att sedan efter ett hårt träningspass äta kolhydrater för att dra nytta av de fördelar ett insulinpåslag efter träning kan ha för muskeluppbyggnad, för att sedan dagen efter göra samma procedur, kommer jag in i ketos följande morgon? Tanken är att det ska vara fördelat kalorimässigt så att vid slutet av dagen så har du ändå fått i dig över 50% av kalorierna från fett. Om det är möjligt så undrar jag också vilka kolhydratskällor ni rekommenderar direkt efter träningen och resten av kvällen?
  20. Är det möjligt att äta hög andel kalorier från fett under dagen och vara i ketos för att sedan efter ett hårt träningspass äta kolhydrater för att dra nytta av de fördelar ett insulinpåslag efter träning kan ha för muskeluppbyggnad, för att sedan dagen efter göra samma procedur, kommer jag in i ketos följande morgon? Tanken är att det ska vara fördelat kalorimässigt så att vid slutet av dagen så har du ändå fått i dig över 50% av kalorierna från fett. Om det är möjligt så undrar jag också vilka kolhydratskällor ni rekommenderar direkt efter träningen och resten av kvällen?
  21. Kroppen har ju olika slags fett, under huden, brunt fett, bukfett och kanska fler också med olika egenskaper. Jag vill veta mer om dessa, vilka mekanismer som bygger upp och bryter ner dessa. Vilka hormoner är inblandade i de olika fallen? Varför är bukfettet mycket svårare att bli av med än underhudsfettet (egen erfarenhet)? Önskar att de som vet mer om detta tipsar om länkar mm.
  22. Vi pratade i en annan tråd om insulinspray som används som medicin vid Alzheimers. Scientific American har en artikel om precis det. Tycker inte den bakomliggande "teorin" förklaras bra men intressant ändå. "Fight against Alzheimer’s Disease Despite barriers of blood, brain and bureaucracy, intranasal insulin may emerge as a promising treatment for pathological memory loss" http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=sniffing-out-new-strategies-in-the-fight-against-alzheimers-disease&WT.mc_id=SA_Facebook
  23. Hej! Hoppas någon kan hjälpa mig att förstå det här! Jag har länge försökt få svar på mitt mående, vad det beror på och framförallt vad jag kan göra åt det! Jag äter sk "vanlig" husmanskost för tillfället men ska snart övergå till att äta LCHF och hoppas det hjälper mig. Jag har två barn, en pojk på drygt 2,5år och en flicka på 9mån. Jag ammar fortfarande delvis och pga flickans komjölks- och äggallergi äter jag specialkost (havreprodukter). Både när jag ammade mitt första barn (ej allergisk) och nu har jag STORA problem med mitt mående en stund efter mat. Jag dippar, oftast 2-2,5 timmar efter en måltid ("vanlig kost" ex spagetti köttfärssås, potatis och dillkött, klyftpotatis och kött, lax och potatis etc, alltid med sallad till). Jag kallar det att bli "hungrig i huvudet" inte "hungrig i magen". Sådär kul när jag vill gå ner de sista graviditetskilona att behöva äta även om jag inte är hungrig. Det är dock mitt mående som är värst. Jag blir ledsen, nedstämd, deprimerad, sur, kort stubin, hjärnan är på semester. Om det går för långt kan det tom bli så att jag vet att jag behöver mat men kan inte äta. Jobbigt för mig och för hela familjen. Har testat ämnesomsättning etc som var ok, testat blodsocker som var något lågt. Jag tänkte försöka med LCHF efter jag slutat amma eftersom jag tycker det är svårt nu pga dotterns komjölks- och äggallergi. Jag har svårt att få i mig tillräckligt för att bli mätt med de produkter jag nu får äta. Den stora fråga är, vad händer i min kropp? Varför? Jag har sökt svar på detta på vårdcentralen, hos diabetikermottagningen, en dietist osv men inte lyckas få svar. När måendet och humöret svänger känner jag mig som Dr Jekyll and Mr Hyde och det är hemskt! Tror ni LCHF kommer hjälpa mig? Jag är mycket tacksam för svar!
  24. Hej, Jag har frågor om PCOS: Det sägs att om man har PCOS så har man också en förhöjd nivå av insulin. Är detta konstant eller endast vid intag av kolhydratrik kost? D.v.s. kan en person med PCOS ha förhöjd nivå av insulin även på t ex strikt LCHF? Så undrar jag om risken för diabetes ökar om man har PCOS.
  25. En gratis faktabok är resultatet av Anna skrivande på sin blogg under början av 2013. Listan innehåller några fler blogginlägg än de som hör till Back to basic då de var intressanta. Jag har skrivit några korta kommentar vid vissa blogginlägg. 2013-01-05 Äntligen! 2013-01-08 Back to basic! 2013-01-09 Hur kan en cell vara intressant? 2013-01-10 Kan vi översätta kunskapen från en cell till en hel människa? 2013-01-11 Vad får cellen att fungera? 2013-01-12 Homeostasen! 2013-01-14 Hormoner 2013-01-16 Nervceller 2013-01-18 Parasympatiska och sympatiska nervsystemet 2013-01-22 Vitamin D 2013-01-25 Autonoma nervsystemet! 2013-01-26 Vi fortsätter med det autonoma nervsystemet! 2013-01-28 Våra fem sinnen 2013-01-29 Smärta 2013-01-31 Mer om smärta 2013-02-02 Kan hormoner vara något? 2013-02-05 Mer om hormoner 2013-02-06 Chefen! 2013-02-08 Chefen del 2 2013-02-09 Sköldkörteln 2013-02-09 Äntligen! 2013-02-10 Hjälp jag går upp i vikt igen!!! Repris på gammalt inlägg 2013-02-11 Binjurar 2013-02-12 Binjurar del 2 2013-02-13 Binjurar och stress 2013-02-14 Kalcium 2013-02-15 Dags att börja titta på maten i kroppen 2013-02-16 Näringsämnena i vår kropp 2013-02-18 Från tugga till toa 2013-02-19 Från tugga till toa del 2 2013-02-20 Hunger och mättnad 2013-02-21 Sagan om LCHF 2013-02-21 Hunger och mättnad del 2 2013-02-23 Sagan om ”sanningen” 2013-02-24 Kroppens mixer 2013-02-25 Våra 4 magar 2013-02-26 2 liter sur magsaft 2013-02-28 Hepar och andra livsnödvändiga tingestar 2013-03-02 Hur lång är en tunntarm? 2013-03-03 Hydrolys när polymerer blir monomerer 2013-03-04 ”Blind i armen”? 2013-03-05 Mat, kalorier, energibalans och energiomsättning 2013-03-11 Lagra och spara eller förbränna? 2013-03-12 Förbränning! 2013-03-17 Vad styr hur näringsämnena omsätts? 2013-03-19 Varför ser alla namn likadana ut? 2013-03-20 Blodsockerkontrollerande hormon del 2 2013-03-21 Kortisol 2013-03-21 Snart! Boken LCHF för varaktig viktminskning 2013-04-02 Hur spännande kan nu njurarna vara? 2013-04-03 Syra-basbalansen 2013-04-05 Vad är en buffert? 2013-04-11 Näringslära 2013-04-12 Vad är vi uppbyggda av? 2013-04-16 Snabbrepetition av cellen 2013-05-16 Livsmedelsverket Synpunkter om Livsmedelsverkets fakta om LCHF 2013-05-30 Anna Hallén pressar SLV Mer synpunkter om Livsmedelsverkets fakta om LCHF (på www.lchf.se) Läs även: Anna Hallén 2012 - Med flera framgångshistorier - Talande bevis
×
×
  • Create New...