Gå till innehåll

Sök

Visar resultat för taggarna 'ätstörningar'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • Ämnesområden
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
    • Näringslära
    • Träning
    • Övrigt

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen
  • Marita2020
  • ert

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 4 resultat

  1. Hej, Jag har ätit lchf i ca 8-10 år, innan dess GI. Jag älskar maten, mår toppen, ingen acne, ingen IBS mm. Men jag trillar hela tiden tillbaka i sockerträsket. Ibland ofta ibland sällan. Ibland gör ett litet avsteg att jag hetsäter och äter skit i en vecka. Ibland klarar jag avsteg utan problem. Vet inte vad detta beror på, kan inte sluta med detta. Avstegen är oftast i sociala sammanhang, ibland för att jag är sugen, vill äta något gott dåd och då. Ibland är jag inte sugen alls och äter endast av pliktkänsla, inte vill tacka nej. Har funderat mycket om det är så att jag straffar mig
  2. Hej! Jag inser när jag läser runt här att jag äter på tok för mycket. Alla här verkar klara sig på nästan ingenting, eller i alla fall tre mål om dagen. Jag dricker massor av kaffe med grädde och äter 120g nötter och ost med smör som mellanmål!! Min tanke har varit att jag inte ska räkna kalorier utan bara försöka äta LCHF saker och undvika icke LCHF-mat. Visserligen har jag just börjat, men jag vill inte bli tjock som en smock, trots att jag mår bättre på LCHF. Har blivit bättre från min IBS (tidigare var jag ständigt förstoppad och blev uppkörd och gasig i magen) och sover något
  3. Efter många samtal med vänner, grannar och kollegor har jag förstått att det måste vara hemskt att vara i barnafödande ålder idag. När mina föräldrar var där var det cp och neurosedyn. När vi var där hade vi hört talas om att vissa hade svårt att bli gravida men det var ovanligt, fostervattenprov för att screena mongolism var nog det stora samtalsämnet. Graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning hade vi aldrig hört talas om, förrän en vän drabbades av det senare, preklamsi, och vi höll på att mista henne. Det är först nu många år senare, barnen har flyttat ut, som vi förstår vad som hände
  4. Än så länge är jag en ung kvinna, närmar mig medelåldern med stormsteg helt beroende på hur man räknar på att den lär börja. Iallfall... jag är en av de som har lidit av en ätstörning, jag är inte ensam och mörkertalet är stort - särskilt bland de som inte är underviktiga där det inte "syns" därmed lika med inte lika allvarligt enligt den stora massan. Ett stort fel som gör att många inte söker hjälp eller vågar bryta mönster. Min poäng... Jag är oerhört tacksamt över att den här kosthållningen har lyfts fram. Jag är en av dem som har varit oerhört anti och motsträvig. Jag ä
×
×
  • Skapa nytt...