Sök

Visar resultat för taggarna 'Hashimoto'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 3 resultat

  1. Hej allihop, Jag sökte runt här på forumet men såg ingenting som handlade om folsyra och hur viktig denna lilla syra är för alla som har problem med sötsug, autoimmunitet och generellt inte äter bröd. Vill bara börja med att säga att jag i egenskap av inte-alls-forskare utan bara vanlig dödlig med en härlig tillsats av autoimmunitet i form av Celiaki och Hashimotos har blivit trött på all form av "vård". Därför har jag börjat lyssna på kroppen och läsa på om autoimmunitet och cellen generellt, för att försöka "figure out" hur man blir av med inflammation. Har vetat om ett bra tag nu, bland annat efter att ha läst Kostdoktorn och här på forumet, att autoimmuna besvär blir färre med glutenfri och kolhydratsfri kost, vilket jag också har upplevt. Även tillskott av d-vitamin, som ska stärka immunförsvaret, har jag också känt en riktigt stor förbättring av att konsumera. Men, inget av detta har betytt att hälsan har varit optimal - och det är så jag vill ha den. För ett par dagar sedan så läste jag på om folsyra och dess otroligt viktiga egenskaper för cellen, celldelning, reparation, immunförsvaret, dess relation till autoimmunitet, och till och med teorier om att det kan vara just folsyrabrist (eller folate som det används som i kroppen) som i själva verket är en viktig faktor till att autoimmunitet aktiveras från första början. Folsyra är det som brukar kallas vitamin b9 och folate (heter det folat på svenska?) är det som kroppen använder för alla cellers funktioner. Folate finns i viss mat men kroppen tar emot det syntetiska preparatet folsyra mycket enklare och bättre. Ni kan läsa på lite basics om folsyra här borta: https://en.wikipedia.org/wiki/Folic_acid Nu till den tragikomiska biten - ingen i vården har någonsin ens antytt att folsyra är centralt för alla som har en autoimmun sjukdom, och även de som inte konsumerar kolhydrater i from av bröd och sånt där annat o-matigt. Folsyra består av bland annat L-glutamat, ni vet som i "L-glutamat som alla autoimmuna och icke-brödätande personer har brist på". INGEN i vården har nämnt detta men med tanke på de (för) många andra personers här på forumet erfarenheter av vården så kan inget längre förvåna mig. Hur som helst, jag har försökt äta LCHF i omgångar nu men alltid misslyckats och gått tillbaka till att äta frukt och godis, för att vet-inte. Det jag vet är att det inte handlat om självkontroll, för det har jag gott om i alla andra avseenden. Insikten och misslyckandena fick mig att börja gräva mer i allt detta och jag åkte till kosttillskottaffären och köpte L-glutamat, för att jag hade läst om vikten av detta. Konsumerade det ett tag men det hjälpte inte alls och jag föll tillbaka i min godissockeridioti. Nu när jag har tagit folsyra i hela fyra dagar så känns hela jag stabilare, NOLL sötsug vilket är helt unikt och vilket är omöjligt för mig att inbilla mig - hade jag kunnat göra det så hade det varit gjort för länge sedan. Varför skriver jag detta? Därför att jag är trött på velande, på autoimmunitet och på den köpta, obildade, pinsamma vården - globalt. Jag skulle vilja be er alla som har problem med att motstå sockersuget att läsa på lite om folsyra och se ifall det kanske är värt att prova. Hade jag själv fått tipset så hade jag tacksamt tagit emot det, men det var något jag själv fick gräva fram (så som många av er andra här på forumet också har gjort med diverse ämnen). Jag hoppas att det här väldigt långa inlägget är till hjälp och önskar er alla en fin fredag
  2. Hej allihop! Jag har läst runt på det här grymma forumet i flera år och inspirerats massor av alla grymma LCHF-are som delar med sig av sin kunskap, utreder begrepp och analyser, och är allmänt hälsosamt kritiska till diverse propaganda. Har sett att jag delar många besvär som fellow LCHFare och tänkte därför starta en egen liten minidagbok här för att kanske hjälpa någon annan, så som många av er har hjälpt mig under åren. Ska försöka hålla mig kort. Är en 26-årig kvinna, normalviktig, äter högfettkost och bor i utlandet sedan 2 år tillbaka. Hälsobakgrund: Har diagnosen Hashimotos sedan 12 år tillbaka (tar 125mg Euthyrox), och "troligtvis celiaki" sedan ca 5 år tillbaka. Trots glutenfri+LCHF-kost har jag varit trött, seg, slö, håravfallig (det är ett ord nu), och allmänt långsam, med långsam läkning av sår och med allmänt blek, taskig hy och irriterade ögon. Och just det, åkte på en cysta också, på höger äggstock, som opererades bort för ett år sedan. Avser inte att ha några fler sådana sk-tsaker så har på allvar börjat läsa om autoimmunitet för att lösa alla medföljande problem. By the way, Hashimotos är en progressiv sjukdom, vilket ger ytterligare incitament att få stopp på den. Kost: Kött (all form av rent, oprocessat sådant), mycket fett (smör, grisfett, kokosolja), grönsallad, lök, vitlök, surkål, inlagd paprika, ägg, ägg och ägg, mjölk och yoghurt ibland, fisk ibland, kaffe, té (mest grönt té) Kosttillskott (dagligen): D-vitamin, 2000IU Folsyra, 2mg Curcummin: 1 tesked Mål: Att balansera upp TH1 och TH2 och därigenom få inflammationen/erna att gå ner på minimal nivå, den som inte ens kan upptäckas på provsvar. Till min hjälp har jag den här boken: http://thyroidbook.com/why-do-i-still-have-thyroid-symptoms/ och internet och tilltro till min egen kropp och dess reaktioner, den här lilla loggen samt min egna, andra "health diary" Det var nog allt. Har tagit D-vitamin med goda resultat sedan fem år tillbaka, och folsyra i 20 dagar hittills, och curcummin i 14 dagar. D-vitamin för att det överlag stödjer immunförsvaret. Folsyra därför att det ska hjälpa till med cellfunktionen överlag, samt därför att jag har vad min läkare uttrycke "inte riktig anemi, men taskiga blodkroppar helt enkelt". Slutligen, curcummin därför att det enligt författaren till boken ovan innehåller TH2 supportande ämnen, och TH2 är den del av immunförsvaret som jag behöver stärka. Värt att nämna: Det är min kropp och mina beslut, val osv. osv. Jag är inte läkare och rekommenderar absolut ingen att göra något av det som jag gör, förutom att investera i boken ovan om ni har åkt på Hashimotos som jag. Hur det känns hittills: Tänker satsa allt på att få bort den här autoimmuna reaktionen och 20 dagar in i processen (eller 14 om man ska räkna från curcummin-intaget) känns det bra. Följande har hänt: Sedan folsyraintag: Jag har inget sötsug alls från att ha startat med folsyra (jämfört med ren galenskap innan folsyran, helt obeskrivliga sockerattacker), och jag är så mycket stabilare och klarare i huvudet. Sedan intagen av curcummin (jag vet inte vad det heter på svenska, Google translate ville inte hjälpa till): har känt av en reaktion i vad jag tror är njuren (baksida korsrygg, vänster sida) under de första 2 dagarna och därefter har det känts av lite i sköldkörteln då och då, men inte smärta utan mer som att "den bara finns där". Vad det betyder har jag inte den blekaste om, men har antecknat och fortsätter som hittills ett tag framöver. Det var nog allt för idag, ser fram emot att en dag kunna skriva här att jag tog blodprov som visar perfekta värden. Håll en tumme nu, LCHF-fighters.
  3. Hej allihop, Har en "nästan-som-en-dagbokstråd" här på forumet där jag skriver ner galna idéer om hur det går med att få bort autoimmunitet, i mitt fall i alla fall. Har diagnosen Hashimotos sedan över 10 år samt "taskiga blodkroppar" och lite celiaki på det, hela storyn finns här: http://forum.kostdoktorn.se/topic/7641-autoimmuniteten-ska-bort-bort/ Har tagit blodprover (T3, T4 och antikroppar TPO och TG) och har lyckats att få ner mina antikroppsvärden till normal nivå med hjälp av kosten och bättre stresshantering, vilket är fantastiskt! Men nu har vi kvar en annan grej, titta på detta: T3: 1.3 -> 0.9 -> 1.0 (ref.v. 1.3-2.6) T4: 128 ->118 -> 118 (ref.v. 58-161) TG-antikropp: under 20 (ref. v. under 40) Anti-TPO: under 10 ( ref. v. under 35) De första T3- och T4-proverna är från för superlänge sedan, men tog med dem i alla fall för bättre översikt. Okej, så antikropparna ligger exakt där de ska vara, under alla värden för att något ens ska kallas "autoimmunitet". Men, och här är min förvirring, T3 har ju ökat med 0.1. Eftersom det hormonet är potenta grejer så tänkte jag att det är betydelsefullt med den ökningen, men kan ha helt fel här. Vad tror ni? Är det relevant eller brukar T3 variera? Ni på forumet är erfarna och har bra koll på saker, vad tror ni om ökningen av T3? Är det rimligt att festa hejvilt på grund av en 0.1-ökning på 1.5 månad? Håller alla tummar jag har här borta, om att lille sköldkörteln vill bli helt bra nu och jobbar på saken (efter att den långa autoimmuna attacken nu äntligen har lagt av)