Sök

Visar resultat för taggarna 'Livsmedelsverket'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 41 resultat

  1. Läste just att Livsmedelsverket har påbörjat arbetet med att uppdatera de nordiska näringsrekommendationerna. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till! Tyvärr tror jag väl inte på några större förändringar, vad tror ni andra? https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/mat-och-naring/startskott-for-uppdatering-av-naringsrekommendationer?ll=1
  2. Det kanske finns intresse från någon här inne, att skriva ett remissvar på Livsmedelsverkets "Kostråd för personer över 65". Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 24 april 2019. https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/remisser1/remiss-kostrad-for-aldre Nu finns chansen! 😀
  3. Intressant artikel om D-vitamin av Anna Halén. D-vitamin för sista gången https://www.annahallen.se/d-vitamin-for-sista-gangen Livsmedelsverkets pressmeddelande 2018-04-16 Nu blir det lättare att få i sig D-vitamin – fler livsmedel berikas https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nu-blir-det-lattare-att-fa-i-sig-d-vitamin-fler-livsmedel-berikas
  4. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-bara-en-tiondel-av-svenskarna-ater-halsosamt Jag tror att jag tillhör den hälsosamma delen av svenskarna men är inte säker på att Livsmedelsverket håller med...
  5. http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/mat-och-naring/nya-rad-om-bra-matvanor/ Idag presenteras de "nya" kostråden på SLV:s hemsida. Inte mycket nytt, tycker jag, men det är ju trevligt att de inleder med att säga att mer grönt är bra och mindre socker är bra. Det gamla vanliga om fett: "Det totala intaget av fett i kosten påverkar inte risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot kan en ändring av sammansättningen av fettsyror bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Att ersätta en del av de mättade fettsyrorna i kosten med samma andel fleromättade fettsyror kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar."
  6. Kemikalieinspektionen skriver Sedan i januari 2017 finns bisfenol A med på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Kemikalieinspektionen om Bisfenol A Livsmedelsverket skriver De grupper som enligt "worst case"-beräkningar skulle få i sig mest bisfenol A, från både mat och andra källor, kommer upp till 1,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. Det finns alltså en god marginal till det tolerabla dagliga intag (TDI) som Efsa föreslagit - 4 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag. TDI är den mängd av ett ämne man kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan. Livsmedelsverket om Bisfenol A Dr. Tom O'Bryan och Ridgely Goldsborough på YouTube om Bisfenol A (42 min)
  7. Denna undersökning är redan från start dömd att misslyckas.. Se exemel på sida 22: Ost, Fett och korv får extermt låga värden pga fetthalt "The saturated fat score has similar values from 0–2 points and a score of 0 indicates a high consumption of foods rich in saturated fats whereas a score of 1 indicates a medium consumption of foods rich in saturated fats and a score of 2 indicates a low consumption." https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2017/the-nordic-monitoring-system-2011-2014.pdf
  8. Livsmedelsverket gjorde ett intressant utspel idag. Jag får en känsla av att det är nåt nytt, men det är väl nåt jag inte förstår i detta. "Det har inte bevisats att ämnena som frigörs vid framställningen av fänkålsteer är ofarliga för små barn." http://www.expressen.se/halsoliv/amnings-te-saljs--trots-varningen/ Tillverkare ska alltså bevisa att den produkt de säljer inte är farlig. Jag hoppas att de börjar tillämpa samma princip på socker-säljarna, läsk-säljarna, gluten-säljarna, osv osv. Med all forskning som stöder att dessa ämnen är farliga bör dom omedelbart tas bort från hyllorna med tillämpning av den nya bevisbördan. Det går inte att bevisa att de är ofarliga. Och tobak och alkohol ? De verkar vara ute efter hälsokosten nu, det går ett drev.
  9. Som säkert flera av er lagt märke till har Kostfonden uppmanat regeringen att höja kraven på vetenskaplighet för offentliga rekommendationer, exempelvis kostråd. Jag tror att det kan vara ett första steg mot att förändra bland annat livsmedelsverkets kostråd om det genomförs, eftersom jag tror helt och fullt att mer rigorösa krav på vetenskaplighet (givet så klart att kriterierna som bedömmer det i sig är vetenskapliga) skulle missgynna de nuvarande rekommendationerna. Att förslaget dessutom fokuserar på vetenskaplighet snarare än ett särskilt sätt att äta ger det nog större chans att tas på allvar, då man om man direkt förespråkar mindre socker eller kolhydrater och/eller högre andel fett/mättat fett nog tyvärr blir avfärdad som en "LCHF-sektist". Jag hoppas att Kostfondens förslag går igenom, och har tagit initiativ till en namninsamling för att försöka samla ihop en folkopinion att backa upp förslaget med. Möjligheten att påverka på detta vis ska nog inte överskattas, men inte heller tror jag det skadar. Skriv under om ni håller med! Klicka på länken ovan eller klipp och klistra in http://www.skrivunder.com/hoj_kraven_pa_offentliga_rekommendationer i er browser.
  10. Fråga till Livsmedelsverket Ann Fernholm nämner er i sin artikel: Bebisar och gluten – ännu en studie visar på skadliga effekter Vad tycker ni om hennes synpunkter? Vänliga hälsningar Bengt Nilsson Från: Noreply.Upplysningen@slv.se [mailto:Noreply.Upplysningen@slv.se] Till: Bengt Nilsson Ämne: Svar på din fråga till livsmedelsverket. Diarienummer U-60707 Hej! Livsmedelsverket kommenterar inte bloggar men däremot kommenterar jag gärna den vetenskapliga artikeln som det hänvisas till (Aronsson CA. Effects of gluten intake on risk of Celiaic disease: A case-control study on a Swedish birth cohort. Clinical Gastroenterology and Hepatology 2015). Det är en intressant studie! Forskningen är mycket viktig för att försöka utreda orsakerna till varför vissa utvecklar celiaki. Precis som författarna till artikeln säger i slutet av artikeln behövs det fler studier för att se om sambandet mellan högre glutenintag och ökad risk för celiaki går att se i andra studier och länder. Troligtvis är det många andra faktorer som också påverkar utveckling av celiaki. Följande råd ger Livsmedelsverket om introduktion av gluten: Mat som innehåller gluten Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten. Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. Däremot finns det bara lite gluten i havre. Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan. Om du ger välling i flaska blir det lätt för stora mängder gluten. Efter sex månader kan du långsamt öka mängden. Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. Börja med små, små mängder mat som innehåller gluten och öka mängden mycket långsamt. Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer. Introduktionen ska alltså ske långsamt med små mängder som långsamt ökas. Livsmedelsverket skriver också att gröt och vällingmålen inte bör vara fler än tre/dag. Gröt och välling För barn under ett år är det bra med berikad pulvergröt, eftersom den ger mer vitaminer och mineraler än hemlagad gröt. Bland annat är den rik på järn, som små barn kan ha svårt att få tillräckligt av. Samtidigt kan det vara bra om barnet ibland får hemlagad gröt, för att vänja sig vid smaken. Det är också bra att variera mellan olika sorters köpt gröt och välling, och mellan olika märken. Sammanlagt bör välling- och grötmålen inte bli fler än tre per dag. Barnet behöver också vänja sig vid annan mat och att träna på att tugga mat med grövre konsistens. Du når detta via länken http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/spadbarn/#Mat som innehåller gluten Där kan du också läsa om bakgrunden till spädbarnsråden. Vänliga hälsningar Ylva, Fil Dr Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se
  11. Mats Lindgren kommenterar på sin blogg kostråden i tidningen Året Runt (nr 19 2015): I senaste numret av Året Runt försöker dietisten Ingrid Larsson förklara olika dieter, matmodeller, hur de ska användas. Ingrid Larsson har stort anseende som dietist och anlitas ofta som föreläsare. 2013 blev hon utsedd till årets dietist. Jag har själv lyssnat på henne några gånger och hennes teori stämmer väl överens med t.ex. Livsmedelsverkets syn på mat liksom sjukvårdens. Problemet är att hennes teorier inte stämmer överens med verkligheten. När hon ska beskriva för vem LCHF-modellen inte passar för så påstår hon följande; ”Personer med övervikt eller fetma som har en insulinbehandlad diabetes, bristande insulinkänslighet, blodfettsrubbningar eller andra metabola rubbningar som kontrolleras av läkare”. Läs vidare här: Dietisten förklarar LCHF?!
  12. Hej, Vilket är bäst? Öka fruktos: EU-förordning 432/2012 Intag av livsmedel som innehåller fruktos medför en lägre blodsockerhöjning jämfört med livsmedel som innehåller sackaros eller glukos. Eller minska fruktos: New Study: Cutting Sugar and NOT Calories Improves Kids’ Health in Just 10 Days! Vänliga hälsningar Bengt Hej! Tack för ditt mejl med fråga och tips. Det vi säger om fruktos finns på vår webb och lyder som följer: Har olika sorters socker olika effekt på hälsan? Fruktos framställs ibland som är bättre, ibland som sämre för hälsan än glukos. Glukos och fruktos omsätts på olika sätt i kroppen. I normala mängder verkar inte fruktos vara sämre för hälsan än glukos. Däremot tycks stora mängder fruktos kunna påverka fettinlagringen ibland annat levern, och kan även försämra blodfetterna. "High fructose corn syrup", som är vanligt i drycker i USA, är en blandning av fruktos och glukos, ofta i samma proportioner som sackaros. High fructose corn syrup är alltså varken bättre eller sämre än vanligt socker. Socker Längre än så kan vi inte gå i våra "råd" nu. Vänligen Ingela, rådgivare
  13. Vilket socker menar SLVs expert är det "goda", fruktosen eller glukosen eller nåt annat ? Vad gör den för gott ? Eller menar hon smaken? Vad menar hon? "Åsa Brugård Konde. Det gör att man via juicen får i sig mycket socker, även om det är av den goda sorten." http://www.metro.se/nyheter/expert-den-nyttiga-juicen-ar-inte-lika-halsosam-som-du-tror/EVHohr!1rEhlm4K0FhU/
  14. Naturlig Mat i Skolan skriver om att det finns arsenik allt ris, men mest i riskakor. Livsmedelsverket: Barn ska inte äta riskakor
  15. Livsmedelsverket har ändrat sig om ägg... http://www.lifezone.se/kost/fett/stora-nyheter-om-agg-antligen-livsmedelsverket/ http://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/kommentarer/agg-ar-inte-farligt/
  16. Efter att ha läst följande på Dr Annika Dahlqvists blogg, så frågade jag Livsmedelsverket vad de tycker... Näringsfattig vegomat i skolan? Hej Bengt! Vegetarisk mat kan precis som blandkost bli både bra och dålig. Det beror på vad den består av. På sidorna 21-22 i våra råd till skolorna om mat kan du läsa om vegetarisk kost i skolan: Bra mat i skolan (pdf) Du kan också läsa vår text om vegetarisk mat för barn: Vegetarisk mat till barn Vänliga hälsningar Åsa Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se
  17. Vill gärna göra lite reklam för en blogg som jag nyligen upptäckte. Kanske den redan är välbekant för många av er. För er som behöver stöd och lite ljus i det offentliga kostrådgivningsmörkret ger jag här ändå länken till en mycket LCHF-vänlig professors blogg. Han skräder inte orden, utan har nyligen anklagat SLV för lagbrott i sina kostrekommendationer, och skickat en kopia av texten till jordbruksminister Bucht... Sånt gläder en storkonsument av mättade fetter http://kostkunskap.blogg.se/2015/march/nytt-svar-till-livsmedelsverket.html
  18. Hej, Intressant om hälsa, håller Livsmedelsverket med? Ett fem minuter långt framförande av den brittiske hjärtläkaren Dr. Aseem Malhotra. Hälsa är den verkliga rikedomen /Bengt Från: Noreply.Upplysningen@slv.se Till: Bengt Nilsson (Office IT Partner) Ämne: Svar på din fråga till livsmedelsverket. Diarienummer U-51873 Hej Bengt! Vi håller verkligen med om att övervikt är ett mycket allvarligt hälsoproblem. I övrigt handlar talet huvudsakligen om läkemedel och medicinsk behandling, vilket inte är en fråga för Livsmedelsverket, men vi håller självklart med om att den bör vara evidensbaserad. Hälsningar Åsa Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se
  19. Bläddrade runt på mitt landstings hemsida och hittar följande: "Fettskolan - en utbildningsdag med fett i fokus Kunskapen om sambandet mellan mat och hälsa ökar. Trots det ökar förvirringen kring vad som är den bästa maten för hälsan. Det finns många förespråkare för olika dieter och kostråden som ges är motstridiga. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas, med fokus på våra levnadsvanor. En femtedel av Sveriges befolkning har idag ohälsosamma matvanor, vilket i sin tur kan öka risk för olika sjukdomar. Att förbättra matvanorna kan därför ge många hälsovinster. Denna utbildning riktar sig till all vårdpersonal som möter patienter med ohälsosamma matvanor som har önskemål om stöd till kostförändring." Ser till en början intressant ut, men så kollar jag programmet med föreläsarna (se länk nedan) och inser att jag redan vet ungefär vad dagens totala otvetydiga budskap kommer vara. Lejonparten av föreläsarna är nämligen från Livsstilmottagningen på Karolinska sjukhuset, med Mai-Lis Hellénius i spetsen (övriga består av nån från Livsmedelsverket och en kock). http://www.nll.se/publika/lg/utv/Folkh%C3%A4lsocentrum/Konferenser_utbildningar/2015/2015-06%2005%20Inbjudan_fettskolan.pdf
  20. Jag skickade ett brev till Livsmedelsverket om den sockerdebatt som Ann Fernholm startade för en tid sedan i Aftonbladet. Hej, Vem har rätt? Öppna ögonen för faran med socker Man måste se helheten – inte bara sockret Socker är värre än andra kalorier Vänliga hälsningar Bengt Nilsson Från: Noreply.Upplysningen@slv.se Till: Bengt Nilsson Ämne: Svar på din fråga till livsmedelsverket. Diarienummer U-50307 Hej! Tack för ditt mejl om sockerdebatten. Som så ofta är inte svaret svart eller vitt. Dessutom blandas i debatten vedertagen fakta med teorier och personliga åsikter och slutsatser. Livsmedelsverkets hållning framgår bl.a. av de nya kostråden. På sidan 6 i rapport 5, 2015 "Råd om bra matvanor" står bl.a.: Fetma är kopplat till en rad hälsorisker. Att undvika att bli överviktig och bibehålla normal kroppsvikt är det första råd som lyfts fram i rapporten "Diet and Cancer report" från World Cancer Research Fund (WCRF) [5]. Rapporten sammanfattar forskningen om sambanden mellan mat och cancer samt ger råd om hur man kan minska cancerrisken. Där ges även råd om att begränsa konsumtionen av energitäta livsmedel, det vill säga livsmedel som innehåller mycket socker och fett och lite fibrer. I samband med NNR 2012 togs fram gjordes en systematisk litteraturöversikt med fokus på långsiktig viktstabilitet. Översikten visar att fördelningen mellan protein, fett och kolhydrater inte tycks spela någon större roll för att förebygga viktuppgång. Däremot finns vetenskapliga belägg för att fiberrik kost, det vill säga grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär, fullkornsprodukter, nötter och frön, och eventuellt även mjölkprodukter, har samband med minskad risk för viktökning. Raffinerade spannmålsprodukter, sockerrik kost och sockerrika drycker, rött kött och processat kött har istället samband med högre viktökning i långtidsstudier. Koster som baseras på naturligt fiberrika vegetabiliska livsmedel har lägre energitäthet än koster som innehåller mycket animaliska livsmedel och livsmedel som innehåller mycket fett och socker [6]. Här hittar du rapporten m.m.: Grönare mat för hälsan och miljön – nu lanseras nya kostråd På vår webb finns information om socker. Där står bl.a.: Har olika sorters socker olika effekt på hälsan? Fruktos framställs ibland som är bättre, ibland som sämre för hälsan än glukos. Glukos och fruktos omsätts på olika sätt i kroppen. I normala mängder verkar inte fruktos vara sämre för hälsan än glukos. Däremot tycks stora mängder fruktos kunna påverka fettinlagringen ibland annat levern, och kan även försämra blodfetterna. "High fructose corn syrup", som är vanligt i drycker i USA, är en blandning av fruktos och glukos, ofta i samma proportioner som sackaros. High fructose corn syrup är alltså varken bättre eller sämre än vanligt socker. Här är en direktlänk till sidan: Socker Vänligen Ingela H, rådgivare Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se
  21. I Västerås har man förbjudet försäljning av starkare D-vitamin. Jag fråga Livsmedelsverket vem som har rätt (Diarienummer U-50159): Hej, Vem har rätt? SVT Umeå 150121 om Västerås stad märkliga säljstopp av D-vitamin https://www.youtube.com/watch?v=l1lTj4kcygs Hej! Tack för ditt mejl om D-vitamin. SLV rekommenderar ett intag av D-vitamin på 10 mikrogram per vuxen och dag. Det övre tolerabla intaget (UL) är 100 mikrogram enligt EFSA. Jag vet inte hur mycket D-vitamin de förbjuda preparaten innehöll, men förmodar att det låg över 10 mikrogram. Överdosering innebär hälsorisker. Mer om detta finns att läsa på vår webb om D-vitaminer och i de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012. Det återstår väl att se vad en eventuell juridisk prövning kommer fram till. Vänligen Ingela H, rådgivare Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00
  22. De som tycker att kosttillskott behandlas styvmoderligt av Livsmedelsverket kan skriva på denna namninsamling: http://vitaminupproret.se/
  23. Evenemanget går av stapeln onsdag den 26 november kl 13-16 i Stockholm. Kan vara spel för gallerierna förståss eller så är det så att myndigheten verkligen vill ha dialog. http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Oppen-hearing-om-forslag-till-nya-kostrad/
  24. Professor Yngve Gustafsson varnar igen för våra seniorers allt sämre hälsa på grund av undermålig föda - näringsbrist. Kan det vara så att maten som serveras våra seniorer följer de officiella kostråden och är laddade med kolhydrater och för lite och för dåligt fett och minimalt med mineraler, aminosyror och andra viktiga byggstenar. Dessutom illa behandlat efter tillagning. Och hur står det till med barnen i skolorna är det nästa. Detta om något borde vara valfrågor - inte huruvida barn ska ha betyg i uppförande. Klart de inte kan sitta still om de får dålig mat full med glukos och inget mättande fett och protein. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19400846.ab Citat: "Undernäring kan vara svår att upptäcka. Man kan vara överviktig och samtidigt undernärd." "Men det handlar inte enbart om tidslängden på nattfastan utan också om hur mycket de äldre äter, vad de äter och hur näringsrik maten är som serveras."
  25. Fråga till Livsmedelsverket När man ser bilden syns ingen sky/sås till potatisen och läser man texten under nämns inget om fett i form av sky till potatisen eller olja i salladen. Man får uppfattningen att det räcker med det fett som finns i kycklingbiten och vägrar man äta skinnet på på kycklingen blir det mycket fettsnålt. Är tallriksmodellen så fettsnål som bilden och texten förmedlar? Är det en nollvision angående fettmängden som ni vill propagera för? http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Tallriksmodellen/ Svaret Hej Bengt Värst vad du är frågvis :-), men om man inte frågar så kan man ju inte få svar... Här ett svar till dig: Vi håller på att jobbar med att förändra och förbättra tallriksmodellen främst utifrån olika energibehov. Den är ju en schematisk bild, en metod för att förstå förhållandet mellan olika huvud komponenter i måltiden. Särskilt viktigt verkar detta vara när det gäller mat med ris och pasta där stärkelse komponenten har tendens att fylla hela tallriken. Så klart ska det finnas sås till kycklingen och dressing till grönsakerna, i förhållande till storleken på köttet/grönsakerna. Därför ska ju modellen kompletteras med kostråd, även dessa arbetas med. Men ännu så länge gäller följande kostråd som är kopplade till fett * Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan. * Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Eller ännu hellre kopplas till denna broschyr http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/livsmedelsverket_nnr_2012_presentationsbroschyr_webb.pdf Hoppas att detta svar har hjälpt dig! Hälsningar Inger Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se