Sök

Visar resultat för taggarna 'SBU'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 4 resultat

  1. I rapporten Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (rir 2016:9), tar riksrevisionen upp ett antal mycket intressanta problem med våra hälsomyndigheter vad gäller bla jäv och beroendet av läkemedelsindustrin och hanteringen av vetenskapliga rapporter (se citat nedan). http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/24525/RiR_2016_9_LAKEM_ANPASSAD.pdf Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen har insikt i det generella problemet med skevheter i publicerat material men kompenserar inte för dem på ett effektivt sätt Statliga kunskapsunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdens prioriteringar utgår i hög grad från artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det är väl känt att positiva resultat av kliniska läkemedelsprövningar publiceras i större utsträckning än negativa resultat. Det innebär att statliga myndigheters kunskapsunderlag riskerar att påverkas av de skevheter som finns i publicerat material. Myndigheterna är medvetna om dessa skevheter men anser inte att de påverkar deras styrning med kunskap i någon större omfattning. De nyttjar endast delvis de möjligheter som finns att kontrollera för skevheter och kompensera för dem SBU och Socialstyrelsen bör vidta ytterligare åtgärder för att reducera skevheten i de kunskapsunderlag de använder SBU och Socialstyrelsen bör aktivt pröva olika lösningar för att minska skevheten i kunskapsunderlagen. SBU:s kunskapsöversikter ligger till grund för övriga myndigheters styrning med kunskap och SBU bör därför ha en ledande roll i detta arbete. Riksrevisionen bedömer att SBU och Socialstyrelsen kan pröva flera åtgärder för att bredda sina kunskapsunderlag, bland annat begära information från läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag, samt systematiskt söka efter studier i offentliga databaser. Att bredda kunskapsunderlaget kräver dock ett nytt arbetssätt. Ett sätt att påbörja en sådan omorientering kan vara att utbyta erfarenheter med utländska myndigheter och organisationer som kommit längre, såsom myndigheternas motsvarigheter i Storbritannien och Tyskland.
  2. SBU har tittat på ett antal studier om arginin (en sugar acid neutralizer … så att vi kan fortsätta äta socker utan att få karies ) som tillsats till fluortandkräm. Förutom att SBU har kritik mot att Colgate finansierat studierna (vilken kritik känns rimlig) anser SBU att det är etiskt klandervärt att det i flera av studierna ingår en kontrollgrupp med barn som fick använda fluorfri tandkräm. Alla barn oavsett tandkräm fick en gång om dagen borsta under överinseende av sköterska. SBUs uttalande om etik fick mig intresserad eftersom det mig veterligt (men rätta mig gärna) inte finns någon studie som säger att fluorfri tandkräm skadar tänderna, alltså utsattes de fluorfria barnen inte för någon risk. Citat: I flera av studierna ingick en kontrollgrupp med barn som fick en behandling (tandkräm utan fluor) som är sämre än den standardbehandling som man redan vet fungerar (tandkräm med fluor). Att ha med en sådan kontrollgrupp bryter mot de grundläggande forskningsetiska principerna. Det är framför allt oetiskt mot studiedeltagarna, men det innebär också ett etiskt problem att satsa omfattande forskningsresurser på att studera frågeställningar som inte behöver besvaras. Man kan alltså säga att det sker en undanträngning av annan forskning, som kunde svara på vetenskapliga frågeställningar där det ännu råder oklarhet. Slut citat. SBU säger att fluorfri är sämre än standardbehandling (fluor), (de säger inte att det är skadligt) och de säger att det är ”oetiskt att studera frågeställningar som inte behöver besvaras”…. (av nån anledning reser sig nackhåren när jag läser det). Jag tycker uttalandet är anmärkningsvärt för en myndighet med SBUs uppdrag. De ska inte ta något för givet. De ska inte anse något vara för evigt bevisat och klarlagt och besvarat. De ska alltid ha ett öppet sinne. Här visar de en förutfattad mening. Har SBU samma inställning i andra frågor, tex frågan om kolesterol, mättat fett, kolhydrater? Nåväl, tillbaka till studien, för resultatet är i sig intressant (i den mån den nu går att lita på överhuvudtaget), det blev stor förbättring. Skillnaden mellan de som använde fluorfri och de som använde fluor är väldigt liten (70,7% av fluorfri och 78,9% av fluor fick någon förbättring). Om vi antar att fluorfri i sig inte ger någon förbättring beror förbättringen för över 70% av varje grupp på borstningen (förmodligen den övervakade borstningen). Tänk om man hade tagit bort kolhydraterna som ju ger näring till de bakterier som producerar syra som förstör tänderna och haft övervakad borstning med fluorfri, då kanske förbättringen hade varit så stor att vi på allvar kan diskutera att sluta använda fluor eftersom fluor inte är något vänligt ämne, milt uttryckt. Se tex nu senast. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fluor-misstanks-ge-skoldkortelsjukdom/ Regelbunden noggrann borstning och inga kolhydrater är det riktiga skyddet mot karies. Det kan vara värt med ett sista citat från SBU så att vi kommer ihåg varför karies uppstår. Citat: Kariesskadans utveckling är resultatet av ett komplicerat samspel mellan många faktorer. Tändernas alla ytor är täckta med en tunn biofilm där bakterier fäster och bildar så kallat dentalt plack. Biofilmens bakterier livnär sig i huvudsak på ämnen i saliven, men de kan även utnyttja sockret i vår kost och omvandla det till syra, främst mjölksyra. En ökad bakteriell aktivitet leder till att pH-värdet sjunker, vilket så småningom leder till upplösning av de kalciumfosfatkristaller som bygger upp tandytan. När sockertillgången minskar avtar syraproduktionen, pH-värdet stiger och en viss återhämtning sker. Tandsubstansen återuppbyggs också delvis av det kalcium och det fosfat som finns kvar i vätskan runt tandkristallerna, så kallad remineralisering. Slut citat. Länk till SBU. http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/Kariespreventiv_effekt_av_arginintillsats_till_fluortandkr%c3%a4m.pdf Länk till en av studierna. http://www.jodjournal.com/article/S0300-5712(10)00084-9/fulltext http://www.dn.se/ekonomi/tandkramsjatte-experimenterade-pa-barn/
  3. Jag satt i kväll och läste om många av de artiklar som florerat i media sedan SBU-rapporten släpptes i måndags. Det känns onekligen som att allt detta brus kommer påskynda ett paradigmskifte. Jag roade mig med att lista de punkter jag upplever som viktigast i rapporten eller kommentarer kring den. Håller ni med? Fyll gärna på! De viktiga slutsatserna i SBU-rapporten 2013-09-23 – ”Mat vid fetma” · Lågkolhydratkost ger snabbare viktnedgång än fettsnåla dieter. · Kaffe och alkohol i måttliga mängder minskar risken för diabetes typ 2. · Motion som metod att minska vikt har, om någon, bara marginell effekt. · Det finns ingen bevisad ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid strikt lågkolhydratkost. · Det saknas belägg för att lågkolhydratkost med mycket mättat fett skulle medföra ökad risk för hjärtsjukdomar. · Sjukvården bör i fortsättningen erbjuda även lågkolhydratkost som ett alternativ för patienter med fetma. · Den strikta lågkolhydratkosten leder till förbättrade glukosvärden för personer med fetma och diabetes, och till minskade triglycerider. · ”Vården är närmast skyldig att följa SBU-rapporten, den är att betrakta som ”lag” tills den motbevisas.” (Sagt av Fredrik Nyström, en av rapportförfattarna) · Medelhavskost rik på fett skyddar bättre mot hjärt-kärlsjukdom än lågfettkost.
  4. Jaha, där trillade det ner en artikel där projektgruppens ordförande Nina Rehnqvist nu reserverar sig och säger att utredningen inte alls innebär grönt ljus för LCHF Väntat förstås att man nu måste släta ut budskapet Påtryckningar från något håll måhända? Dock anser hon att det är hög tid att läkarkåren uppdaterar sig om alla alternativ som bör kunna erbjudas patienten http://www.dagensmedicin.se/nyheter/oklart-om-kosten-ska-vara-snal-pa-mattat-fett/