Sök

Visar resultat för taggarna 'amning'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 8 resultat

  1. Fråga till Livsmedelsverket Ann Fernholm nämner er i sin artikel: Bebisar och gluten – ännu en studie visar på skadliga effekter Vad tycker ni om hennes synpunkter? Vänliga hälsningar Bengt Nilsson Från: Noreply.Upplysningen@slv.se [mailto:Noreply.Upplysningen@slv.se] Till: Bengt Nilsson Ämne: Svar på din fråga till livsmedelsverket. Diarienummer U-60707 Hej! Livsmedelsverket kommenterar inte bloggar men däremot kommenterar jag gärna den vetenskapliga artikeln som det hänvisas till (Aronsson CA. Effects of gluten intake on risk of Celiaic disease: A case-control study on a Swedish birth cohort. Clinical Gastroenterology and Hepatology 2015). Det är en intressant studie! Forskningen är mycket viktig för att försöka utreda orsakerna till varför vissa utvecklar celiaki. Precis som författarna till artikeln säger i slutet av artikeln behövs det fler studier för att se om sambandet mellan högre glutenintag och ökad risk för celiaki går att se i andra studier och länder. Troligtvis är det många andra faktorer som också påverkar utveckling av celiaki. Följande råd ger Livsmedelsverket om introduktion av gluten: Mat som innehåller gluten Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten. Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. Däremot finns det bara lite gluten i havre. Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan. Om du ger välling i flaska blir det lätt för stora mängder gluten. Efter sex månader kan du långsamt öka mängden. Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. Börja med små, små mängder mat som innehåller gluten och öka mängden mycket långsamt. Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer. Introduktionen ska alltså ske långsamt med små mängder som långsamt ökas. Livsmedelsverket skriver också att gröt och vällingmålen inte bör vara fler än tre/dag. Gröt och välling För barn under ett år är det bra med berikad pulvergröt, eftersom den ger mer vitaminer och mineraler än hemlagad gröt. Bland annat är den rik på järn, som små barn kan ha svårt att få tillräckligt av. Samtidigt kan det vara bra om barnet ibland får hemlagad gröt, för att vänja sig vid smaken. Det är också bra att variera mellan olika sorters köpt gröt och välling, och mellan olika märken. Sammanlagt bör välling- och grötmålen inte bli fler än tre per dag. Barnet behöver också vänja sig vid annan mat och att träna på att tugga mat med grövre konsistens. Du når detta via länken http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/spadbarn/#Mat som innehåller gluten Där kan du också läsa om bakgrunden till spädbarnsråden. Vänliga hälsningar Ylva, Fil Dr Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se
  2. Min resa började väl egentligen redan i somras då jag gjorde en kostomläggning till paleo, fast då var det främst pga hälsoskäl då jag har Chrons i släkten och ville undvika gluten och mjölk. Sedan har jag gått tillbaka till mer LCHF då jag 1) saknade mjölkprodukter för mycket 2) Faktiskt tålde mjölk och 3) Ville ha mer svensk husmanskost än vad jag hittade för tillfället. Dagarna efter nyår blev också en slags nystart för mig eftersom jag den 10 januari gick tillbaka till arbetet efter 2 + 10 månaders mammaledighet. Ett jobb som jag iofs gillar mot alla odds, men som inte är världens mest hälsosammaste, vare sig till tider eller arbetsmiljö. Senaste åren har jag gått upp 20 (!) kg bara av att arbeta där! Mycket oregelbundna tider, svårt att veta om/när du får rast, snaskande på godis etc mellan rasterna och blodsockertoppar som heter duga pga detta. Att vara hemma har hälsomässigt alltså varit det bästa som hänt mig för jag har kunnat ta ett steg tillbaka och få distans till det hela och jag lovade mig att ALDRIG MER! Har ocksp börjat träna igen och iofs skriker kroppen av träningsvärken. Men är samtidigt så lycklig att jag nästan kan gråta av att vara igång igen efter att inte ha tränat regelbundet på säkert 4 - 5 år.... När jag vägde som mest vägde jag 114 kg och det var månad 9 av graviditeten (så viss förlåtelse finns väl där) och min dröm är att nå ner till 70 kg, som jag tror jag aldrig har vägt under mitt vuxna liv! Just nu väger jag 95 kg och jag verkar ha hamnat platå. Meh! Kilona vill bara inte börja droppa igen! Samtidigt som jag inte vill köra för strikt LCHF heller för att jag är rädd att jag sinar pga litet kolhydratintag och amning är väldigt viktigt för mig! Lillan är dock 10 månader så i teorin fungerar det bra då hon äter bra vanlig mat när hon är hemma med pappan och jag jobbar. Trodde vågen hade gått sönder för någon vecka sedan då den visade riktigt skumma siffror och var väl ganska glad för det egentligen. Men det visade sig att den bara blivit felinställt på pounds istället.... Egentligen borde jag slänga ut den eftersom jag inte kan låta bli att väga mig stup i kvarten och jag vet ju hur osäkert och osunt det är. Samtigit så har jag inte riktigt koll på det där med var och hur jag skall mäta mig om jag mäter istället för väger. Eller hur ofta jag bör mäta mig. Just nu är jag mer än lovligt frustrerad då jag tycker att jag gör det mesta rätt, men jag får inga resultat ändå. Jag äter nyttigare än jag någonsin gjort, fastar, tränar. Lik förbannat så går jag inte ner i vikt! Tom upp några hekto! Jag fattar ju jag också att det delvis är pga träningen och omständigheterna, men jag önskar att jag vågade lita på min kropp att den kommer ifatt min hjärna nu när den för en gångs skull är på topp av saker....
  3. Jag har ätit LCHF i ca 3,5 år. Jag är inte superstrikt eftersom jag tar en frukt då och då och jag äter ganska mycket mjölkprodukter. Jag dricker däremot inte mjölk. Jag kan också ha lite rotfrukter som tillbehör ibland (inte potatis, men väl rotselleri och någon morot). Så det är min bakgrund. När jag började med LCHF ammade jag min mellandotter. Efter ca ett halvår på LCHF fick jag små sår lite här och var i hårbotten. Hårbottensåren fanns kvar ett drygt halvår. Jag skrapade naturligtvis, men det kom också nya. Hela den här tiden ammade jag. Dottern var kanske 6 månader när såren uppstod och då hade jag ätit LCHF någon månad. Nu har jag igen en baby och exakt vid samma tidpunkt, när hon var 6 månader och jag ammade (ammar) fick jag igen de här såren i hårbotten. Och fler blir de. Jag hade inte samma problem när jag ammade min äldsta - före LCHF. Vad tror ni om det här? Har LCHF ändrat mina hormoner på något sätt så att jag får det här under amning? Det kan förstås vara helt slumpen också och inte ha något med kosten att göra. Men då min hud så där annars blivit så underbart babylen och aldrig torr skulle jag kunna tänka att kosten påverkar också hårbotten. Håret är också längre rent (och vackert glansigt) mot tidigare. Har ni andra upplevt något motsvarande? Med eller utan amning Och vad tror ni skulle kunna hjälpa mig? Jag börjar bli tokig på detta nu.
  4. Min LCHF-baby är nu 6 månader gammal. När hon var 5 månader började jag testa med babystyrt ätande, BLW, på svenska även kallat fingermat. Nu ska inte tankarna gå till majsbågar -vi är på ett LCHF-forum. BLW handlar dessutom om att babyn alltid äter på egen hand (under övervakning) och det ska vara sådan mat som babyn kan mosa med sina urstarka gommar. Jag har förstått att BLW är svårare för flaskmatade barn. En ammad baby kan redan dom rätta käkrörelserna. Jag upplever att BLW är ett människovärdigt sätt för babyn att äta. Inget pureas. Babyn äter med resten av familjen som en fullvärdig medlem. Och som avslutning av måltiden brukar vi gå på pottan och göra stora behovet där. Också det tycker jag hör till dom mänskliga rättigheterna. Ingen ska behöva bajsa i en blöja. Vad äter vi då? Idag blev det en halv avokado och en äggula till morgonmål. Igår till nattmat åt babyn en halv kiwi och en halv avokado. Annat som fungerar bra är fisk. Häromdagen lagade jag röding och babyn åt rätt mycket av den. Kokt broccoli och kokt blomkål går också bra. Jordgubbar har hon också smakat på, liksom banan. Kokosolja äter hon ungefär en tesked om dagen från en babysked som hon själv hanterar. Jag försöker undvika starkelserik mat men ger en del frukt. Mest äter hon ändå avokado och fisk. Jag har till och med gett tonfisk en het dag när salt inte var till skada. Det blir ändå totalt sett så lite salt. Hon tycker om att dricka vatten ur ett litet glas efter maten. Men viktigaste vätske- och näringskällan är bröstmjölk. Jag ammade de äldre barnen ca 18 månader och siktar nu liksom då på 2 år. Men där är det också babyn som styr. Jag är så glad att få chanse att ge detta åt min lilla dotter! Finns här fler med nybörjarätare?
  5. Jag äter idag strikt LCHF och helammar min bebis sen han föddes för exakt fyra månader sedan. Jag mår bättre (då jag inte åt LCHF under hela graviditeten) nu men har en övervikt som sitter som "berget". Trots att jag befinner mig i ketos går jag inte ned i vikt alls (förutom kilona som fösvann direkt efter förlossningen/graviditeten). Jag som tidigare fått uppleva den fantastiska viktnedgången innan min graviditet med strikt LCHF.. Varför händer ingenting? Någon med erfarenhet av amning och LCHF? Tacksam för svar! /S
  6. Innan jag blev gravid gick jag på LCHF och trivdes bra med det. Under min graviditet fick jag dock avsmak för allt vad fett hette och blev illamående så fort jag kände lukten av fet mat, så jag fick återgå till "normalkost". Nu när bebisen är född vill jag gärna börja med LCHF igen. När jag pratade med BVC-sköterskan om träning och kost så sade hon dock att kvinnor som äter för lite medan de ammar har problem med att bebisen slutar amma eftersom mjölken smakar illa, och att detta skulle bero på ketonerna som frigörs. Detta skulle vara ett känt problem för kvinnor som fastar (som t ex muslimer under Ramadan). Ketoner som frigörs är ju precis vad som händer när man börjar på LCHF, så därför har jag blivit lite tveksam till att ställa om kosten nu. Är det någon som vet om det ligger någon sanning i detta påstående? Har någon av er erfarenhet av att börja med LCHF under amning? Jag vill tillägga att jag är normalviktig och inte har något behov av att gå ner i vikt, men att jag vill äta LCHF för att hålla sötsuget i schack.
  7. Är det någon (gärna kostdoktorn själv) som har något bra svar på hur mycket proteiner man behöver när man helammar? Vi har bröllop om två månader, och även om jag inte har några som helst planer på att banta, skulle jag gärna äta lite striktare innan dess, men vågar inte riktigt begränsa proteinet med tanke på amningen. (Begränsar jag inte proteinet så klarar jag inte av att äta strikt.) Dessutom har jag tänkt träna lite extra också nu innan bröllopet, så jag antar att proteinbehovet kan öka lite av det? För tillfället räknar jag inte alls på hur mycket proteiner jag äter, men jag är 162 cm och 65 kg, och misstänker jag äter rejält över vad som "rekommenderas", om jag förstått rätt borde jag, när jag inte ammar, hålla mig till ca 65 g om dagen. Blir nog säkert en bra bit över hundra gram.
  8. Vad är argumenten för/emot LCHF under amning? Finns det några risker i teorin även om det finns dåligt med studier? Någon som vet? Skulle vilja rekommendera LCHF till en blivande mamma men jag känner inte att jag har tillräckligt med kött på benen. Speciellt när man får följdfrågor om det inte riskerar barnets utveckling. Gissar att om hon frågar en dietist eller sin barnmorska kommer de att avråda. Finns det några bra studier jag kan referera till? Eller några vettiga argument? Är en liberalare variant att föredra?