Sök

Visar resultat för taggarna 'diabetes2'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 2 resultat

  1. Fina nyheter - nu börjar man förbereda Kostfondens nordiska, oberoende studie om Diabetes2 och kostens stora betydelse för tillfrisknande. https://www.kostfonden.se/viktigt-mote-nordisk-studie-av-kost-vid-typ-2-diabetes-tar-form/???
  2. (Från en lillasyster till en sjuk storebror) Hej på er! Tänkte att jag skulle berätta lite om den ”resa” jag har gjort det sista året. Lite känner ni till men långt ifrån allt. Förhoppningsvis kan jag vara en inspirationskälla! Skickar även med en fantastisk bok (slutsåld överallt på marknaden men jag lyckades köpa den secondhand). Den är otroligt bra, lättbegriplig, lättläst och rolig... det tar bara ett par timmar att läsa den. Hoppas den faller er i smaken! År 2017 har varit ett så otroligt positivt år för mej... jag har lärt mej så mycket och upplevt helt fantastiska saker... vill så gärna dela med mej av min upplevelse. Jag är verkligen ett levande bevis på att mirakel kan ske!!! Men för att ta det från början: Som ni vet, så för drygt 3 år sen insjuknade jag i en besynnerlig autoimmun sjukdom (utslag o klåda), som sakta men säkert, blev värre och värre, för att till slut, bli totalt outhärdlig. När den var som värst funderade jag allvarligt på att begå självmord. Läkare, specialister, professorer, patologer m.fl. stod handfallna och visste inte vad de hade att göra med. Diverse mediciner och krämer skrevs ut men absolut ingenting hjälpte. Diverse prover och biopsier togs och diverse behandlingar gjordes men läkarna kunde inte hitta någon förklaring. Det var som att leva i en mardröm dygnet runt, men värst var ovissheten... skulle jag nånsin vakna upp ur denna hemska dröm? Efter 9 månaders lidande, hittade min läkare, till slut, en antibiotika som, efter ett antal veckors användning började verka på mina utslag o på min klåda. Äntligen kunde jag pusta ut lite grann. I ett halvår fick jag, sen, äta denna antibiotika i kombination med höga doser av kortison. Därefter blev jag friskförklarad och kunde börja jobba igen. Jag trodde ju, självklart, att allting var frid och fröjd, och jag såg ljust på tillvaron. Men ack så fel jag hade. Efter endast 3-4 veckor började jag få små små ”känningar” men trodde först att det bara var ”efterdyningar”.. att kroppen inte riktigt fattat att den var frisk. Så jag tog det med ro och var, till en början, inte alls orolig. Men allt eftersom månaderna gick dök det upp fler och fler kliande utslag, och när det hade gått ca 7-8 månader eskalerade det totalt och jag blev, dessvärre, tvungen att uppsöka läkare igen. Nu, så här i efterhand, inser jag att jag aldrig blev frisk!!! Endast mina symtom hade blivit behandlade men den underliggande orsaken till mina utslag fanns kvar.... min autoimmuna sjukdom fanns kvar... frågan var bara vad mitt immunförsvar inte gillade??? Så, för drygt 1 år sen (en månad innan Jul) började jag äta antibiotika igen. Mindre kul att börja knapra piller igen när man inte ens visste mot vad??? Dessutom, vetskapen om att antibiotikan bara botade mina symtom men inte min sjukdom vara oxå väldigt deprimerande. I denna stund mådde jag inte bra... tanken på att behöva äta medicin resten av livet kändes inte kul... Dessutom mådde jag inte bra helt generellt... jag vägde mer än nånsin, hade bullrig mage, dålig sömn, ständig nästäppa, ständig halsbränna, ständig huvudvärk, kände mej alltid trött och sliten och utan energi... listan kan göras lång... Det var då jag bestämde mej... som nyårslöfte lovade jag mej själv att jag skulle ta tag i mitt liv.. börja träna, leva mer hälsosamt och gå ner i vikt (så som jag gjort så många ggr tidigare med s.k. jojobantning då man ”svälter sej”). Det faktum att jag skulle äta medicin livet ut kunde jag inte göra nånting åt, men jag skulle, minsann, göra mitt absolut bästa för att kroppen, trots det, skulle bli så frisk och hälsosam som möjligt. Där börjar min resa och då visste jag inte vad det skulle innebära för mitt framtida liv och vad denna resa skulle bära med sej... Ett par månader in i mitt ”nya liv” (som jag, såklart, trodde var väldigt hälsosamt), började jag, av en slump, lyssna på Jonas Colting (mångfaldig världsmästare i Thriathlon o Ironman och flitig föreläsare om hälsa o kost). Han inspirerade mej väldigt mycket och inspirerade mej även till att börja läsa diverse böcker som handlade om vad våra kroppar är designade för att äta. Successivt, ju mer jag förkovrade mej i ämnet och ju fler böcker jag läste av olika forskare, läkare och professorer, insåg jag ett och annat... och det var ett uppvaknande utan dess like!!! Vi människor har blivit ”indoktrinerade”, sen 80-talet, till att vara rädda för fet mat, och framförallt då mättat fett (hänvisar till ”Ett sötare blod” och ”Matrevolutionen”) och därmed har vår konsumtion av vår alternativa energikälla, kolhydrater, ökat dramatiskt!!! Hand i hand har de ”metabola sjukdomarna” ökat dramatiskt i hela världen och de innefattar inte bara fetma, diabetes2, hjärt-kärlsjukdomar, demens, högt blodtryck, reumatisk värk, Adhd, epilepsi, canser m.fl. m.fl. utan även AUTOIMMUNA SJUKDOMAR!!! Efter detta uppvaknande, la jag om min kost omedelbart och började äta en mer naturlig och sund mat och undvek processade och raffinerade produkter... dessutom drog jag ner på kolhydrats-intaget och ersatte det istället med mycket mättat fett. Istället för juice började jag dricka vatten, och istället för öl och likör (vid festtillfällen) började jag dricka rött vin, snaps o whisky. Bäst av allt var att jag kunde äta mej vrålmätt varje dag och ändå rasa i vikt. Långt senare blev jag varse att denna kost som jag hade anammat var, motsvarande, en Lchf-kost. Efter ännu ett par månader, då jag förkovrat mej ännu mer och läst, ytterligare, ett antal böcker, insåg jag att medicin livet ut kanske inte, trots allt, skulle vara nödvändigt. Det var som en ”skänk från ovan” för plötsligt insåg jag hur det hela hängde ihop och varför jag hade utvecklat denna autoimmuna sjukdom... fel kost i många många år!!! Och det som, till slut, fick bägaren att rinna över var när jag gick genom en väldigt stressig period på jobb. Jag hade, successivt, skapat ett totalt kaos i kroppen med inflammation som följd... en störd tarmflora med läckande tarm som resultat. (läs mer ”jonasbergqvist.se”) Så, efter den insikten och med 3 månaders ”lchf-ätande” i bagaget, tog jag ett djärvt beslut... jag slutade med alla mina mediciner!!! Insåg ju att detta var världens tillfälle för att se om man verkligen kan bota en sjukdom ”bara” genom att ändra på sin kost!!! Nu nästan ett år senare, mår jag bättre än nånsin. Sjukdomen kom aldrig tillbaka och jag har gått ner 16kg i vikt. Dessutom är alla problem med mage, huvudvärk, sömn och nästäppa ett minne blott! Jag mår så oerhört bra och har så mycket energi varje dag! Mina blodfetter är perfekta (högt HDL o ett bra LDL (inga farliga små LDL)) och mitt blodsocker är stabilt. Dessutom har jag fått bättre blodcirkulation, bättre tandkött, bättre fokus, mjukare o finare hy, mina regelbundna herpesutslag har uteblivit.... jag har t.o.m. fått en bättre sångröst.. ha ha... listan kan göras lång. Och varför skriver jag nu detta brev till er, kan man undra? Jag vill ju såklart, att du oxå Ulf, ska få möjlighet att göra denna resa! Även om diabetes2 och autoimmun sjukdom är två skilda ting så bottnar båda dessa sjukdomar i samma sak... fel leverne och, framförallt, fel kost under en längre tid som bl.a lett till en störd tarmflora. Din varningsklocka var att du utvecklade diabetes2 medans min varningsklocka blev att jag utvecklade en autoimmun sjukdom!!! (Martins o Hans-Peters varningsklockor är, än så länge, att de har högt blodtryck) Det här är ingen ”hokus pokus-lära” och absolut inget ”trams”.... utan det handlar, rätt och slätt, om att man ska äta den mat som ens kropp är designad för, en ren och naturlig mat som frigör RÄTT HORMONER i kroppen... sådan mat som vi människor har ätit i över 100.000 år!!! Om du fortsätter att lyssna på dietisterna så kommer du bara att bli successivt sämre! De flesta dietisterna är utbildade i den gamla läran och tror fortfarande att mättat fett leder till hjärt-o kärlsjukdomar (pga högt kolesterol). Enkelt förklarat: det finns två energikällor för våra kroppar... kolhydrater och fett! Men eftersom dietisterna tror att fett är farligt så förespråkar de en hel del kolhydrater (för att du måste ju äta nånting!!!!!). Kolhydrater (druvsocker), oavsett om de är snabba eller långsamma, är rena rama giftet för en person som har diabetes2!!! Och öl (flytande bröd) är absolut katastrof! Om ni förkovrar er i ämnet och läser ”Matrevolutionen” och ”Ett sötare blod” (som ni fick i julas) så kommer ni att inse ett och annat... ni kommer att häpna!!! LÄS DEM!!! Den enda vägen att gå, för att kunna bli medicinfri och frisk är att ändra på kosten!!! Att äta mediciner som bara behandlar dina symtom (sänker blodsockret tillfälligt) men som inte botar din sjukdom (insulinresistens) leder bara, på sikt, till mer mediciner och fler komplikationer!!! Det viktigaste måste väl ändå vara att försöka reversera din insulinresistens!!!... och det gör man genom att äta rätt mat!!! Det finns massvis av fantastiska historier att läsa på nätet (bl.a ”kostdoktorn.se”) då folk blivit friska från sin diabetes2 genom att ändra på sin kost. Nu är det, helt och hållet, ditt beslut.... vill du prova? Du har ju, faktiskt, ingenting att förlora på det.... däremot har du otroligt mycket att vinna på det!!!!... kanske blir du frisk!!! Om du tar steget eller åtminstone ger det 2 veckor, kan jag tipsa om massvis av mat o dryck... Föreställ dej en varm sommarkväll: du slår dej ner på altanen... på tallriken framför dej ligger en stor härlig nygrillad köttbit och en härlig salladmix dränkt i olivolja (virgin). Bredvid står en rykande, underbart doftande, gratäng bestående av broccoli, blomkål, vispgrädde (40%) o smält riven ost. En underbar bea-sås till det och njutningen är total!!! Såklart blir det rödvin till maten! En stund senare kommer Marie ut med desserten... färska hallon, nyvispad grädde och riven choklad (70% el. högre).. mmm! Lite senare: ett glas whisky med lite ost och ölkorv... kan det bli bättre? På kvällen går du och lägger dej, mätt och belåten och somnar in behagligt med ett stabilt blodsocker…  Tänkvärt: 1): Kolhydrater är en stärkelse som omvandlas till druvsocker i kroppen!!! När man har diabetes2 så är man sockersjuk!!!!.... m.a.o. tåler man inte socker! Verkar det inte då, rent ut sagt, idiotiskt att ordinera kolhydrater (oavsett om de är snabba eller långsamma) när det är just det som höjer blodsockret och gör en sjuk???? Det är ungefär som att uppmuntra en nötallergiker att äta nötter och sen ta medicin efteråt!!!! 2): Många tror/påstår att människans hjärna behöver kolhydrater som bränsle, vilket inte är sant. För det första behöver inte hjärnan kolhydrater utan glukos. För det andra: om vi äter fett och proteiner men inga kolhydrater, kan levern lätt omvandla den födan till glukos, dessutom kan levern använda kroppens fettceller till att frigöra energi s.k. ketoner... som är det absolut bästa bränsle din hjärna kan få!!!! Lek med tanken: om våra förfäder, skulle behöva kolhydrater varje dag, för att deras hjärna skulle fungera... ja, då borde ju hela människosläktet ha dött ut för länge sen... det blir ju svårt att jaga föda och skaffa bo när man är hjärndöd! Om allt detta och mycket till finns att läsa på ”jonasbergqvist.se” 3): Om man, titt som tätt, har för hög insulinproduktion kan det bli väldigt svårt att gå ner i vikt (även om man tränar flitigt 3-4ggr i veckan). Anledningen till det är att högt insulin blockerar fettförbränning. Insulin-hormonet gör att musklerna och dess depåer börjar använda socker som energikälla. När dina muskler och depåer sen är fulla kommer kroppen att omvandla överskottet av socker till fett. Dessutom gör insulin att din kropp ställer in sej på att lagra fett. Om man, trots för högt insulin, lyckas gå ner i vikt, så gör man det pga en ”svältkost”. Denna metod, är långsiktigt, dömd till att misslyckas!!! Dels går din kropp ner på ”sparlåga” så att det blir ännu svårare att ”förbränna” Och dels förbränner du mer muskelmassa än fett… detta p.g.a. att fel hormoner är igång. Dessutom kommer dina ”hunger-hormoner” att bli ännu mer kraftfulla så till slut orkar man inte mer, man kapitulerar... och så går man upp i vikt igen (s.k. jojobantning). För att kunna gå ner i vikt måste man äta sej mätt varje dag i kombination med att rätt hormoner frigörs i kroppen! Detta är en anledning till att ”lågfettdieter” fungerar sämre som bantningsmetod. Kram Mia ❤️ Min kostresa.pdf