Sök

Visar resultat för taggarna 'familj'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 4 resultat

  1. Hej alla! Nu har jag sökt och sökt på forumet men hittar ingen tråd om detta. Som titeln säger så tänkte jag skriva om att äta enligt LCHF och ha en partner som inte gör det. Min man sitter dessutom och äter glass, choklad, kladdkaka m.m. i princip varje kväll. Detta har inte varit ett så stort problem för mig innan men just nu är det skitjobbigt! Jag började min morgon med en bit kladdkaka.... Den har stått i köket i flera dagar och sett sååå god ut. Avslutade även kvällen igår med två bitar Sa till min man att det är skitjobbigt just nu och jag pallar inte stå emot när vi har sånt hemma just nu. För han kommenterade att det inte var bra för mig när jag åt biten. "Det är inte bra för dig, du förstör bara för dig själv." Han tyckte att sockerberoendet är mitt problem som han inte ska behöva bli indragen i, att han måste få äta som han vill. Han ska inte bli tvingad att sluta med godis, kakor, och glass. På ett sätt förstår jag honom men jag blir oxå ledsen och besviken att han inte kan ställa upp för mig. Till saken hör att han oxå är sockerberoende men inte överviktig. Däremot har han Reumatoid artrit i hela kroppen, lindrig IBS, extrema blodsockerdippar och då kan han bli jävligt otrevlig och godartad prostataförstoring. Vilket alltihop beror på en att han ätit mat baserad på vete, socker och stärkelse i hela sitt 51 åriga liv. Han håller t.o.m. med om att det är kosten som ställt till det i hans kropp men eftersom han inte har problem med vikten, vilket jag fått på senare år, så är han inte motiverad att lägga ner socker. När jag tänker efter hade nog inte jag heller försökt göra det om jag inte blivit överviktig. Kanske om jag blivit sjuk. Vad ska jag göra? Just nu orkar jag inte stå emot glass, choklad och kakor när suget sätter in. Hade det inte funnits hemma hade det varit en annan femma. Jag skulle aldrig gå ner till ICA och handla nåt sött utan det är för att det finns mitt under näsan på mig. Processen startar redan innan jag stoppar i mig skiten, räcker att jag ser det så drar det igång. Han blev lite passivt aggressiv oxå och sa "Ok jag ska aldrig mer visa dig nåt sånt, du ska aldrig mer behöva se det!" Vilket jag absolut inte krävde jag sa bara att det var jävligt jobbigt att han bakar kladdkaka och köper hem Ben & Jerry´s just nu. Kan inte tänka mig att han krävt att få dricka alkohol framför mig dagligen om jag varit alkoholist, eller jo om han oxå var det men inte ville lägga av. Problemet som jag ser det, nu när jag skriver, är att vi är två sockertorskar och den ena vill ta tag i det men inte den andra. Före jul sa han att vi skulle börja äta nyttigt, LCHF, hela familjen att han ville det. Vi har pratat en hel del om att hans reumatism och värk beror på skitmat och han har sagt innan att han vill testa köra på LCHF ett par, tre månader och se om han blir bättre. Men nu verkar han glömt. Tänker oxå på min lilla tjej som är 10-år som han alltid erbjuder glass, kakor, popcorn m.m. m.m. trots att jag sagt till honom att inte göra det. Låt henne be om det istället, vilket hon inte gör speciellt ofta. Hon har oxå uttryckt en önskan om att sluta med skitmat. Jag har funderat på liberal LCHF till henne eller möjligen Paleo. Jag känner mig rätt så rådvill och ledsen just nu. Hade det inte varit för min man så hade jag kört stenhårt och även involverat dottern. Även hon har blivit sjuk av maten, hon har barnreumatism och problem med magen så hon behöver verkligen lägga om kosten. Eftersom hon är så ung tror jag att hennes kropp skulle reparera sig på nolltid och sen skulle hon förbli frisk och stark. Är så mycket lättare att bibehålla en sund kost om man får det redan som liten tror jag. Tyvärr är det väl all välling och gröt som ställt till det i hennes lilla kropp från början. Hade jag fått barn idag så hade jag gjort heeelt annorlunda med kosten till det barnet! Ville nog mest skriva av mig lite. Är det någon som känner igen sig eller har några råd så skriv gärna
  2. Söker tips på hur man bäst får gehör för kost- och hälsoråd till nära och kära. Det är ofta ett stort kunskapsglapp mellan den som är påläst erfaren och den som inte är det - det blir svårt att framföra råden så att den andra parten verkligen tar till sig och förstår. I synnerhet då sjukvård, populärmedia och skola alltför ofta för fram sånt som går på tvärs det man själv försöker framföra, det blir ett förtroendehinder Jag har försökt flera gånger, men misslyckats de flesta gångerna. Känns väldigt trist när man ser nån när och kär som inte ens testar nåt av det man tipsar om, trots att den är i stort behov. Har du bra tips eller till och med någon positiv egen erfarenhet? Dela gärna med dig här.
  3. Jag insåg nyligen att vi ofta äter morgonmålet väldigt sent. Och det betyder att åtminstone mina barn de dagarna i praktiken kör periodisk fasta enligt 15/9 eller 14/10. Visst, dom sover gärna 11-12 timmar. Så till stor del beror det på en lång natt också. Men de kan ibland leka upp mot tre timmar på morgonen innan de äter. Själv är jag likadan, men har lite kortare natt. Det är helt enkelt skönt att inte äta genast. Kanske ska jag sluta sträva till att äta morgonmål genast. Vi verkar ju må bäst så här. Åtminstone om vi annars på kvällen ätit energirik mat som inte har för mycket kolhydrater. Det märks på barnen om dom inte ätit min mat på kvällen eller ätit dåligt. Då vill de ha mat nästan genast de vaknar. Och det får de också om de behöver. Kan jag bara börja på med mild form av periodisk fasta lite mera medvetet? Eller borde jag läsa på? Satsa på fet kvällsmat och sen skjuta upp morgonmålet tills vi känner oss hungriga på riktigt? Egentligen gör vi så nu också på morgonen - barnen får mat först när dom säger att nu är dom hungriga. Det kan ju inte vara bra att äta bara för att man "ska" äta. Är det inte mest hälsosamt att hinna bli ordentligt hungrig mellan målen? Äter ni morgonmål? Har ni funderat på periodisk fasta? När jag nu skriver att jag är nyfiken på att testa periodis fasta (typ 16/8) menar jag förstås mest mig själv. Barnen verkar ha sitt på det klara färdigt så där skulle det bara handla om att lite mera medvetet ge dom sådan mat på kvällen som mättar så att dom inte känner sig vrålhungriga genast på morgonen. (Dom är bara 2 dagar i veckan på dagis så därför kan vi leva ganska fritt). Hur mår ni av att förlänga nattfastan en aning?
  4. Hej Jag är 36 år, har fyra barn (10år, 8år, 3år och 6mån) och äter LCHF sedan ett år tillbaka. Hela familjen äter samma kost på hemmaplan och mår väldigt bra av det. Barnen äter det som serveras i skolan, på dagis och på fritids, även om jag ibland ser att de hårresande nog serverar smörgås, juice och varm choklad till frukost på dagis =( Det som jag är lite osäker på är vad jag skall ge min lilla halvårstjej som behöver börja äta riktig mat. Till de äldre barnen har jag tyvärr gett välling, gröt, majskrokar, smörgåsar mm när de var små, eftersom jag fortfarande saknade all kunskap om kost då... Vi har nu beslutat oss för att avstå från alla vällingar och gröter, dessutom vill vi precis som till övriga familjen laga hennes mat helt från grunden. Kan man få lite tips på vad man ska ge, tex till frukost och vid övriga tillfällen då en vällingflaska tidigare varit det självklara valet?