Sök

Visar resultat för taggarna 'fettskrämd'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 2 resultat

  1. Mot bakgrund av den gångna höstens tidningsartiklar om gravida med övervikt, om barn med celiaki och om schizofreni hos barn till mammor med antikroppar mot gluten under graviditeten undrar jag hur länge Livsmedelverket (SLV) ska få fortsätta att ge råd om kost till gravida (och överhuvudtaget). Gravida är oerhört måna om att följa de rekommendationer som de får och det är inte deras fel att de går upp i vikt eller att deras barn påverkas, de får direkt felaktiga och farliga råd från mödravården och SLV. SLV skriver bla på sin hemsida; ”För att barnet i din mage ska växa och utvecklas behöver du mer näring än annars. Därför är det bra att äta varierat. Ät gärna: - 500 g frukt och grönt varje dag, till exempel två portioner grönsaker och tre frukter, - fisk 2–3 gånger i veckan, se fisklistan nedan, - lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag, - lättmargarin på smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning, - kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag, - potatis, bröd, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, i första hand fullkornsalternativ. För att få bra balans mellan olika näringsämnen kan du använda tallriksmodellen när du lägger upp på tallriken. Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker och salt och mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Frukt, grönsaker, kött och fisk får nyckelhålsmärkas. Magra chark- och mejeriprodukter kan också märkas med nyckelhålet, liksom fiberrikt bröd, flingor och pasta.” Invändningar (referenser på slutet): - Tre frukter per dag är åtminstone två för många. Dagens ”förädlade” frukter innehåller alldeles för mycket socker det mesta i form av fruktos. Fruktos är en för kroppen väldigt svårsmält sockerart och den måste tas om hand av levern som omvandlar den till fett som lagras runt organen bla levern. Läs bla Ann Fernholm (Ett sötare blod) och Robert Lustig (Fat chance), om farorna med fruktos. Dessutom innehåller frukt spår av bekämpningsmedel bla hormonstörande kemikalier. - En halv liter fettbefriade mejeriprodukter är en halv liter för mycket. Ingen bör konsumera lätta mejeriprodukter. Nyttan är begränsad och de är insulinotropa dvs de får bukspottkörteln att utsöndra insulin i mycket högre utsträckning än vad som motiveras av kolhydratinnehållet. Att ha höga insulinnivåer är förenat med en rad problem inte minst vad gäller viktkontroll. - Margarin och oljor; bör ingen äta. Margarin görs på oljor och framställs genom vedervärdiga industriprocesser. Oljor från växtriket har utan undantag en relation mellan omega 6 och omega 3 som är obra i det att omega 6 dominerar starkt. Människan behöver omega 6 men har inga problem att få det i sig genom kosten i allmänhet, utan att behöva tänka på det, det svåra i vår tid är att få i oss omega 3 i en omfattning som täcker behovet och balanserar upp mängden omega 6 vi får i oss. ”Kvoten mellan AA (omega-6) och EPA (omega-3) är för de flesta alldeles för hög. Den kan optimeras genom tillskott av fiskfetter och neddragning av fröfetter av typ omega-6.” (Prof Göran Petersson, Chalmers.) Det är också ifrågasatt i vilken utsträckning vi kan ta upp och tillgodogöra oss växtbaserad omega 3. Prof Göran Petersson skriver: ”Undvik omega-3 från fröfetter ... Både gnagare och fröätande fåglar kan till skillnad från människan täcka sitt behov av EPA och DHA [omega 3] via metabolism av ALA från frön. Ändå anges ofta totalmängd omega-3 i livsmedel som om människor vore råttor”. Enligt honom är de bästa fetterna fiskfetter och mjölkfetter, om de senare skriver han: ”Mjölkfett från grädde, smör och ost är väl anpassat till däggdjur och människor med ett lågt innehåll av farligt fleromättat fett. .. Mjölkfett har en utmärkt balans mellan mättat och enkelomättat fett med en hög andel korta fettsyror. Innehållet av farligt fleromättat fett ät idealiskt lågt. Till detta kommer de speciella biokemiska skyddseffekterna av CLA.” Oljor är också väldigt känsliga för hantering och oxiderar mycket lätt. Oljor som hettas upp bildar mycket lätt transfettsyror. Prof Göra Petersson igen: ” Fleromättade fetter reagerar grovt räknat 100 gånger snabbare än mättade och är i motsvarande grad mer biokemiskt riskabla.” Oljor utsätts för mycket omild behandling när de görs till margarin, stor risk för oxidation. Det finns mycket som pekar på att oxiderad omega 6 är starkt inflammationsdrivande i kroppen. Inflammationsämnen överförs till barnet i magen. Prof Göran Petersson igen: ”Ett enkelt och effektivt sätt att minska intaget av omega-6 är att välja bort farliga fröfetter och motsvarande margariner. Solrosolja och majsolja men även druvkärnolja och tistelolja består till mer än hälften av omega-6. De mest riskabla margarinerna är Milda och Becel med ett högt innehåll av solrosolja. Även flytande margariner baserade på rapsolja kan vara olämpliga.” Smörgåsar; brödet innehåller oftast gluten vilket är ett stort problem, mer om det nedan, och innehåller i övrigt stärkelse (Amylopektin A) som inte är någonting annat än ihopsatta glukossträngar som kroppen lätt klipper isär så att glukosen kommer loss och blir blodsocker. Blodsocker ger insulin-utsöndring och fettinlagring. Högt blodsocker är förenat med väldigt många problem för kroppen, inte minst inflammation, insulinresistens och fetma. På grund av fytinsyran i spannmål kan vi inte tillgodogöra oss några av de näringsämnen som finns i spannmål, de åker rätt igenom. Brödet i smörgåsen är alltså en helt meningslös och direkt farlig (se om gluten nedan) produkt. - Bönor, linser, ärtor och liknande produkter är komplicerade att hantera och för magen att smälta. De bör tex ligga i blöt minst 12 timmar och därefter sköljas noggrant innan man tillagar dem för att få bort så mycket av anti-nutrienterna fytinsyra, lektin och enzym-inhibitorer som möjligt och en del stärkelse. Vad gäller stärkelsen i dessa produkter består den av Amylopektin C som är den mest svårsmälta formen av stärkelse och leder bla till rejäl gasbildning eftersom de osmälta delarna av stärkelsen landar i tjocktarmen där bakterierna festar på dessa och bildar gaser och förhindrar kroppens upptag av energin. Är det inte tillräckligt med ett barn i magen? Limabönor, gröna bönor och gröna ärtor har mindre stärkelse och är lättare att hantera. - Potatis, bröd, ris, pasta, varje dag, särskilt fullkorn. Om vi först tittar på effekten på blodsockret när vi konsumerar dessa produkter så höjder dessa blodsockret mer än till och med socker. Det spelar ingen roll om det är fullkorn eller inte, blodsocker blir det i alla fall och många kolhydrater. Högt blodsocker ger insulinutsöndring, insulin ger fettinlagring, insulin förhindrad fettförbränning, insulin gör hjärnan blind för leptin (som skapar mättnadskänsla), och insulin är ett tillväxthormon. Ingen av dessa effekter kan vara eftersträvansvärd. Värst är ändå att bröd och pasta görs på glutenprodukter som förmodligen är det mest försåtliga gift som människan konsumerar. Att SLV varnar gravida från att äta Östersjöfisk men inte gluten är obegripligt. Listan på hälsoproblem orsakade av glutenprodukter blir längre för varje dag. Problemen drabbar alla, inte bara de som har celiaki eller anlag för celiaki. Nyligen är det rapporterat att antikroppar mot gluten hos mamman går över till barnet i magen, liksom tidigare att infektions- och inflammationsämnen går över. En orsak är gliadin som är en del av gluten. Gliadin samverkar med zonulin i tarmen och gör tarmen läckande varpå tarminnehåll kommer ut i blodet. Detta är troligen även grunden till en rad autoimmuna reaktioner. Gliadin ger också upphov till peptider med narkotisk effekt, sk gliadorphin eller gluteomorphin, som är en opioid dvs ett ämne med liknande effekt som morfin. Dessa tar sig ut i blodet. Det finns mycket som talar för att detta kan vara en orsak bakom mental ohälsa i form av ADHD, schizofreni, depression, mfl. Nästa stora problem med glutenprodukter är lektinet agglutenin (på engelska ofta WGA). Lektiner är ämnen som avser att skydda frön från att förstöras, av svamp, röta, bakterier osv, eller att bli nedsmält om någon äter upp det under den tid det ligger och väntar på att gro. Lektinet i glutenprodukter är ett av de kraftfullaste man har dokumenterat. Ett mycket effektivt naturligt bekämpningsmedel. Det finns en del forskning och mycket tyder på att WGA bla har följande effekter på människan. Underblåser inflammation, skadar immunförsvaret (leder till bla autoimmunitet), skadar nerver, skadar celler, stör genuttryck, stör körtelfunktioner (kan bla imitera insulin – se ovan om insulin), skadar slemhinnan i blodkärlen, stör mag-tarmfunktionen genom att verka frätande på tarmslemhinnan, liknar vissa virus och kan därför orsaka autoimmuna reaktioner. Gliadin ligger bakom bla den autoimmuna tarmsjukdomen celiaki. - Nyckelhål – magert. Vi måste få i oss de essentiella fettsyrorna omega 3 och omega 6, se ovan om detta. Kolesterol är också ytterst viktigt. Prof Göran Petersson skriver: ”Kolesterol: Äggula är exceptionellt rik på livsviktigt kolesterol som kan utgöra 4-5 % av äggulans vikt. Kolesterol är så viktigt för blodfetter och membraner att människan normalt kan kompensera lågt intag med födan genom egen biosyntes.” Kroppen producerar bla vitaminer (tex D) och hormoner med kolesterol. Läkaren Natasha Campbell McBride skriver i avsnittet om mat för gravida (Gut and Psychology Syndrome) att fett är enormt viktigt eftersom det balanserar våra könshormoner, att man ska äta enbart animaliskt fett, kokosfett och kallpressad olivolja, att en gravid ska äta mer fett än vanligt eftersom barnet är i stort behov av detta och att den större delen av fettintaget ska vara animaliskt fett. Referenser: Om ökningen av överviktiga gravida: http://www.dn.se/nyheter/sverige/gravidas-vikt-visar-pa-okad-fetma-i-landet/ Om den katastrofala ökningen av celiaki hos barn: http://www.dn.se/nyheter/sverige/gluten-gor-fler-sjuka/ Om glutenantikroppar hos mamman och schizofreni hos barnet: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=143768&l=sv Om infektionsantikroppar hos mamman och vissa sjukdomar hos barnet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22819777 Om inflammation hos mamman och vissa sjukdomar hos barnet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11782107 Om bekämpningsmedel i frukter: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hormonstorande-bekampningsmedel-i-svenska-livsmedel_8747238.svd Om fettbefriade mejeriprodukter och insulin: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=between+glycemic+and+insulinemic+responses+to+regular+and+fermented+milk Om WGA och celiaki: http://www.greenmedinfo.com/page/opening-pandoras-bread-box-critical-role-wheat-lectin-human-disease http://www.thedailybeast.com/articles/2013/12/10/wheat-threatens-all-humans-new-research-shows.html#url=/articles/2013/12/10/wheat-threatens-all-humans-new-research-shows.html Om opioider: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921 Om zonulin och celiaki och läckande tarm: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18485912 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21248165 Om margariner och oljor och nyckelhål: http://www.sciencedaily.com/releases/2013/11/131111122105.htm http://www.dn.se/ekonomi/svenskar-struntar-i-myndighetens-fettrad/?fb_action_ids=10152400209874148&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582 http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_139728.pdf http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/172848/local_172848.pdf
  2. Jag är nyfiken på hur andra tänker. Är det svårt att ändra åsikt? Är det prestige i debatter? Är det sakfrågan som intresserar eller är det en mycket personlig sak att diskutera och debattera kost? Jag har då och då (främst på facebook) hamnat i debatt om LCHF. Själv är jag ett lysande exempel på att LCHF fungerar och fungerar bra. Så jag är övertygad om att det är något gott i den här maten som jag äter. Men, vetenskapligt behöver det inte vara lika självklart. Hur säkert är LCHF i längden - är väl den den stora frågan. Och hur stor andel av t.ex. diabetespatienterna blir på riktigt botade (eller nästan botade) från sin diabetes 2 mhj av LHCF. Jag är ödmjuk. Det kan komma fram forskning som får mig att ändra min syn på LCHF som säkert. Men så här långt är jag nöjd med det som den tillgängliga forskningen visar och vad min logik säger. I debatterna slår motparterna oftast med studier. Eller egentligen med att "det finns studier som visat att...", eller andra motsvarande påståenden. En kommentar från en mamma till en liten pojke med diabetes 1 var detta: "mycket fettrik mat höjer också blodsockret, om än långsamt. Reaktionen blir dock den samma som XX beskriver om proteinrik kost - höjer blodsockret långsamt och dessutom vet man inte hur mycket det höjer blodsockret, vilket resulterar i att man kan inte dosera insulin enl. det fett man äter." Jag bestrider inte riktigheten i det som de skriver (även om jag är mycket förvånad att fett kan höja blodsockret, sånt har inte framkommit i de blodsockerkurvor jag sett på olika bloggar), men jag vill visa ungefär hurudana argument som jag fått. Sedan har jag i samma diskussioner i något skede fått kommentaren "Inget i världen kommer att få mig att äta LHCF - lite av allt är min filosofi". De här två olika sätten att argumentera - ofta från samma personer - går inte enligt mig ihop. Antingen tycker man inte om LHCF för att man själv inte vill äta så och säger det rakt ut. Ingen skulle få t.ex. mig att överge kött. Det är för gott. Eller så funderar man på vetenskapen bakom och argumenterar med det. Om man argumenterar med vetenskap borde man väl vara beredd att ändra sina åsikter om man blir överbevisad? Eller hur? Klart man kanske inte ändå vill äta LHCF hur överbevisad man än är. Om någon kom och bevisade för mig att vi mår allra bäst som vegetarianer - inte skulle jag äta vegetariskt ändå. Men jag skulle ha positiv inställning till den kosten. Och inte hacka ner på den som väljer att äta så. Jag menar, man kan inte samtidigt argumentera med vetenskap och sen i samma veva låta förstå att man för all framtid kommer att tycka att det är idioti att äta LHCF bara för att man tycker så. Vad är det som gör att reaktionerna mot LHCF i sådana här debatter blir så - känslomässiga? Är LHCF något förkastligt? Lite som att röka? Eller kan det vara så att en person trott sig äta hälsosamt (och kanske lite sett ner på de som äter mycket fett?) och sen plötsligt är det något helt annat som påstås vara hälsosamt? Jag har helt enkelt lite svårt att förstå det här. LCHF är förstås en ensaks-rörelse. (Precis som anti-vaccin-rörelsen och andra motsvarande saker.) Och då är det kanske lätt att irritera sig på det? Själv är jag engagerad i barnens säkerhet i bilen och det är också något som upprör, konstigt nog. Jag menar, jag kan få höra all världens argument för varför barnen inte behöver åka säkert i bilen. Men sist och slutligen handlar det om känslor. Alla dylika argument kan jag vinna, men det är inte med argument man vinner en debatt som handlar om prestige och känslor. I de debatterna skulle jag önska att det klarare kom fram när man diskuterar känslor och när man diskuterar sak och vetenskap. Alla har ett fritt val - men slå inte med vetenskap om motståndet är känslomässigt! Vilka är era tankar om det här?