Search the Community

SBU har tittat på ett antal studier om arginin (en sugar acid neutralizer … så att vi kan fortsätta äta socker utan att få karies ) som tillsats till fluortandkräm. Förutom att SBU har kritik mot att Colgate finansierat studierna (vilken kritik känns rimlig) anser SBU att det är etiskt klandervärt att det i flera av studierna ingår en kontrollgrupp med barn som fick använda fluorfri tandkräm. Alla barn oavsett tandkräm fick en gång om dagen borsta under överinseende av sköterska. SBUs uttalande om etik fick mig intresserad eftersom det mig veterligt (men rätta mig gärna) inte finns någon studie som säger att fluorfri tandkräm skadar tänderna, alltså utsattes de fluorfria barnen inte för någon risk. Citat: I flera av studierna ingick en kontrollgrupp med barn som fick en behandling (tandkräm utan fluor) som är sämre än den standardbehandling som man redan vet fungerar (tandkräm med fluor). Att ha med en sådan kontrollgrupp bryter mot de grundläggande forskningsetiska principerna. Det är framför allt oetiskt mot studiedeltagarna, men det innebär också ett etiskt problem att satsa omfattande forskningsresurser på att studera frågeställningar som inte behöver besvaras. Man kan alltså säga att det sker en undanträngning av annan forskning, som kunde svara på vetenskapliga frågeställningar där det ännu råder oklarhet. Slut citat. SBU säger att fluorfri är sämre än standardbehandling (fluor), (de säger inte att det är skadligt) och de säger att det är ”oetiskt att studera frågeställningar som inte behöver besvaras”…. (av nån anledning reser sig nackhåren när jag läser det). Jag tycker uttalandet är anmärkningsvärt för en myndighet med SBUs uppdrag. De ska inte ta något för givet. De ska inte anse något vara för evigt bevisat och klarlagt och besvarat. De ska alltid ha ett öppet sinne. Här visar de en förutfattad mening. Har SBU samma inställning i andra frågor, tex frågan om kolesterol, mättat fett, kolhydrater? Nåväl, tillbaka till studien, för resultatet är i sig intressant (i den mån den nu går att lita på överhuvudtaget), det blev stor förbättring. Skillnaden mellan de som använde fluorfri och de som använde fluor är väldigt liten (70,7% av fluorfri och 78,9% av fluor fick någon förbättring). Om vi antar att fluorfri i sig inte ger någon förbättring beror förbättringen för över 70% av varje grupp på borstningen (förmodligen den övervakade borstningen). Tänk om man hade tagit bort kolhydraterna som ju ger näring till de bakterier som producerar syra som förstör tänderna och haft övervakad borstning med fluorfri, då kanske förbättringen hade varit så stor att vi på allvar kan diskutera att sluta använda fluor eftersom fluor inte är något vänligt ämne, milt uttryckt. Se tex nu senast. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fluor-misstanks-ge-skoldkortelsjukdom/ Regelbunden noggrann borstning och inga kolhydrater är det riktiga skyddet mot karies. Det kan vara värt med ett sista citat från SBU så att vi kommer ihåg varför karies uppstår. Citat: Kariesskadans utveckling är resultatet av ett komplicerat samspel mellan många faktorer. Tändernas alla ytor är täckta med en tunn biofilm där bakterier fäster och bildar så kallat dentalt plack. Biofilmens bakterier livnär sig i huvudsak på ämnen i saliven, men de kan även utnyttja sockret i vår kost och omvandla det till syra, främst mjölksyra. En ökad bakteriell aktivitet leder till att pH-värdet sjunker, vilket så småningom leder till upplösning av de kalciumfosfatkristaller som bygger upp tandytan. När sockertillgången minskar avtar syraproduktionen, pH-värdet stiger och en viss återhämtning sker. Tandsubstansen återuppbyggs också delvis av det kalcium och det fosfat som finns kvar i vätskan runt tandkristallerna, så kallad remineralisering. Slut citat. Länk till SBU. http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/3/Kariespreventiv_effekt_av_arginintillsats_till_fluortandkr%c3%a4m.pdf Länk till en av studierna. http://www.jodjournal.com/article/S0300-5712(10)00084-9/fulltext http://www.dn.se/ekonomi/tandkramsjatte-experimenterade-pa-barn/