Search the Community

Jag har gått och tänk på det en längre tid. Är det så att vi nu bevittnar utgallringen av dom som har "fel" gener för att överleva i insulin-glukossamhället? En Darwinistisk rensning, only the strong survive, dvs de som kan hantera förhöjt insulin och blodsocker. Om någon. De som inte kan hantera det och inte begriper att det går att undvika och åtgärdar sin kost dör ut. Samma med vegetabiliska oljor och vegansk kost. Jag tänker också på celiaki och vetesamhället, de med genetiken som ger celiaki skulle dö ut om vi inte förstått problemet och åtgärdat. Hur såg det ut i de tidiga vetekulturerna, fanns det celiaki då ? Försvann celiakigenerna då de drabbade dog av undernäring? Varför har Sverige mest celiaki i världen? För att vi har fler kvar med genetiken tack vare att vete blev stort i kosten väldigt sent jämfört andra mer sydliga länder? Faktiskt under min livstid. Förutsättningarna/miljön har ändrats och vi kommer (kanske) att apassa oss till det nya men till en mycket hög kostnad. Vad som kommer ut i andra änden ??? Eller så använder vi vårt skarpaste organ och tar reda på varför vi håller på att slås ut och gör nåt åt saken. Vore kul att höra era tankar på detta lite filosofiska framspel.