Sök

Visar resultat för taggarna 'gräsbetat'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 4 resultat

  1. Jordbruk utan djur är inte hållbart! Varför, undrar förstås många miljöengagerade, veganer, vegetarianer och djurvänner? I artikeln ”Vegetarisk norm kan kapa utsläppen” på första sidan i ETC Göteborg tisdagen den 3 april 2018 som följs av ”Bara vegetariskt inom skola, vård och omsorg” argumenterar Annelie Moran för att maten som serveras i skola, vård och omsorg skall vara fri från kött, chark, ägg och mjölkprodukter. Hon stöder sig på Fredrik Högberg, en av författarna av Göteborgs Miljöförvaltnings rapport ”Fossilfritt Göteborg - vad krävs”. Även Cecilia Mayer Labba som forskar på Chalmers kring vegetabiliska livsmedel blir intervjuad av Anneli Moran under rubriken ”Det finns motstånd från vissa delar av jordbruket”. Jag anser att Annelie Morans artiklar och författarna av Miljöförvaltningens rapport missar sitt mål om det verkligen är att motverka en höjning av koldioxidhalten och det därav följande klimathotet med höjda temperaturer som man är ute efter. Här kommer skälen till det. Det viktigaste inom matproduktionen för att hålla nere eller till och med sänka koldioxidutsläppen är att se till att matjorden hålls frisk och levande. Det är en himmelsvid skillnad mellan att producera vegetabilier med konventionellt industrijordbruk och att föda upp nötboskap på enbart gräs. Det första är miljöskadligt på många vis medan det andra är uppbyggande för jorden! Jo, varför är jordbruk utan djur ohållbart? Svaret är både enkelt och komplicerat. Naturen och hela jorden är ett kretslopp och har alltid varit. I naturen ingår både djur och växter. Jorden som vi odlar har skapats under tusentals år och möjliggjort för växter att gro och växa. När sedan djur betar av växterna så bryts de snabbt ner i djurens magar och det som inte djuren behöver kommer ut som gödsel. När växter och djur samspelar med matjorden så fungerar matjorden som en kolsänka och förhindrar en ökande koldioxidhalt i luften och haven. Djurens trampande, betande och gödslande skapar en miljö som gör att växterna växer snabbare än de gör på egen hand. Samspelet gör också att jordlagret blir tjockare till skillnad från hur det skulle blivit med enbart växter. En ko kan bryta ner gräs på några timmar medan gräs som inte betas kan ta 50-100 år på sig att brytas ner i torra områden. Allan Savory förklarar i sitt TED talks ”How to green the world's deserts and reverse climate change” hur detta fungerar. När människor plöjer jorden blir det svårt för mikrolivet i jorden att överleva. Då växt- och svamprötter vänds upp och ner och dör börjar erosionen verka på jordlagret. Både vind, vatten och solljus påverkar jordmånen så att små jordpartiklar förs bort. I olyckliga fall kan det mesta av matjorden försvinna på en mansålder. Detta sker idag kontinuerligt på alla plöjda åkrar på jorden, särskilt i kuperad terräng och på platser med stor nederbörd, starka vindar och mycket solljus. Det skedde även i USA på 30-talet i de platta, torra staterna på prärien där matjordslagren var flera meter tjocka. Jorden blåste bort när man plöjde upp gräset på prärien som tidigare var hem för ca 60 miljoner bufflar. Idag är matjordsdjupet där bara enstaka centimeter till decimeter. I boken ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomery beskriver författaren hur detta har skett historiskt och vad som händer idag. Plöjning är alltså en dålig metod för att skapa ett uthålligt jordbruk med klimatfrämjande egenskaper. Finns det fler problem med dagens jordbruk? Ja, tyvärr. För att få en levande matjord som tar upp mängder av koldioxid ur luften måste mikrolivet i jorden också få leva. Insekter, maskar, bakterier, svampar, alger och annat som finns i matjorden måste få de fina förutsättningar de haft tidigare i historien. · Det behövs frihet från kemiskt gödsel med bara tre komponenter: NPK som betyder kväve, fosfor och kalium på kemispråk. Istället behövs djurgödsel med hundratals komponenter och fibrer. · Det behövs frihet från ogräsgift, svampgift och insektsgift som dödar ovälkomna organismer som odlarna inte vill ha men tyvärr även de goda, uppbyggande organismerna i jorden. Dagens kemijordbruk gör att matjorden blir en steril öken där de odlade växternas rötter har svårt att tränga ner i jorden. Jorden blir hårt packad eftersom daggmaskarna och andra organismer inte förmår gräva gångar. Den ensidiga odlingen av ettåriga grödor lakar ut jorden på mikronäringsämnen så att vi människor får hälften eller mindre av flera viktiga mineraler i de skördade växterna jämfört med 50 år tillbaka. I många länder finns nu en stark rörelse för att bruka jorden på ett sätt som är hållbart och imiterar naturen. Ett exempel är Gabe Brown i USA i TEDxGrandForks ”Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective” berättar om hur han bär sig åt för att odla hållbart och inte minst lönsamt! Även ”Sista skörden” på SVT Play ger perpektiv på nutidens konventionella jordbruk. Den moderna djurhållningen har också problem. I Sverige och många andra länder håller man nötkreatur, grisar och kycklingar inomhus året runt och får på så sätt mer men också sjukare och sämre kött. Anledningen är att man med kraftfoder tex sojabönor från Brasilien kan få djuren att bli stora och feta på kort tid. De blir 20-30% tyngre än djur som inte matas med kraftfoder. Blir de sjuka kan man ge dem antibiotika eller också ger man dem det hela tiden . . . Så är det en lösning på alla dessa problem att bara äta vegetarisk/vegansk mat och bara servera denna typ av mat i skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter? Nej, det är det inte. · För det första måste all odling skötas utan gifter. Detta så att jorden och växterna med hjälp av mikrolivet kan ta upp stora mängder koldioxid. · Odlingsjorden måste gödslas med djurgödsel om man ska få en bra skörd. Kemigödseln är en problematisk produkt som tillverkas med hjälp av stora mängder fossil olja som inte fungerar bra i jorden utan är som konstgjord andning för grödorna. Fosfor som ingår i NPK-gödseln finns bara ett fåtal platser på jorden och håller på att ta slut. · Fleråriga grödor som ger matjorden en möjlighet att stanna kvar och fungera optimalt kolsänkande kan odlas utan plöjning. · Det kött som vi äter måste komma från nötboskap som bara äter gräs, så kallat gräsbetat kött, och inget annat precis som de har gjort genom historien. I kalla klimat får de förstås äta hö eller ensilage på vintern och gå ute på sommarhalvåret. Kött som produceras på detta sätt har en obetydlig miljöpåverkan och påverkar jordtäcket positivt. · Gris och fågel måste också födas upp på det sätt som är arteget - på det sätt som är naturligt för arten. Att äta skörderester, gärna ute på åkrarna, fungerar mycket bra för dessa djurslag. · I alla länder finns mängder av mark som inte kan odlas men som kan användas som betesmark för boskap. Det ska man naturligtvis göra. I Sverige finns det mer lämplig betesmark än åkermark. När man använder mark som betesmark blir den en mycket större kolsänka än när man låter skog växa på samma mark. Gräs som växer i en sund jord binder många gånger mer kol än skog. Så vad kan vi göra idag för att äta på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat? · Endast efterfråga och köpa ekologiskt odlad mat. · Efterfråga växter från fleråriga grödor tex flerårigt vete. · Endast efterfråga och inköpa gräsbetat nöt- och lammkött, ekologiska mjölkprodukter samt vilt. · Endast efterfråga och köpa in ekologisk fågel, ägg och ekologiskt odlad och vilda fiskar och skaldjur. Ett annat stort problem med att servera mat utan animalier i skolor är att den inte är fullvärdig för barn. Det gäller särskilt de barn som redan har olika problem som ADHD, epilepsi, depressioner, mm. Barn behöver proteiner med alla essentiella aminosyror och en variation av fetter, speciellt omega 3-fetter som inte finns i växtvärlden. Mat utan animalier är inte optimal för vuxna heller men vuxna kan välja själva och kompensera för bristerna. Här är en del av saker man bör eller inte bör äta som barn om man inte äter någon animalisk mat. Jag har hämtat fakta från bloggen Perfekt hälsa ”RAW food SOS – vad du bör tänka på som vegan” 1. Ät inget ”falskt” hårdprocessat kött, sojaprodukter, skräpmat gjord på socker, hårdprocessad säd och olja , etc 2. Ät ingen vegetabilisk olja som innehåller hög omega-6-halt men inta tillskott av DHA (Omega3-fett). 3. Inta kosttillskott av vitamin K2. 4. Komplettera med kosttillskott av vitamin D3. 5. Förbättra upptaget av betakaroten. 6. Förbered de baljväxter, sädesslag eller nötter du äter på ett korrekt sätt med blötläggning, etc. 7. Maximera järnabsorptionen med C-vitaminrika livsmedel. 8. Se till att sköldkörteln är i god form genom att äta jodrika matvaror. 9. Ta tillskott av vitamin B12. 10. Ät fermenterade - mjölksyrade livsmedel. 11. Komplettera med aminosyran taurin. Det är viktigt för barns växande hjärnor. Att kräva att barn ska äta alla dessa tillskott för att hålla sig friska under sin uppväxtperiod är att kräva för mycket. Dessutom blir ju inte jordarna friska när man bara odlar växter utan att tillföra djurgödsel utan endast kemiskt NPK-gödsel. Nej, fram för ett hållbart jordbruk med tillhörande sunda boskapsskötsel! Förutom att vara goda konsumenter och själva använda och fråga efter mat som främjar en god miljö måste vi delta i debatten i alla sammanhang vi kan för att påverka så att utvecklingen går mot en hållbar jord! Eva Dalkvist, grundskollärare Göteborg 2018-04-06 För intresserade: 1. Se Allan Savorys på TED talks, 22 min, på Youtube: How to green the world's deserts and reverse climate change | Allan Savory 2. På SVT play ”Sista skörden”: https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden 3. Bok om matjord historiskt och nu: ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomer 4. Om att bygga hälsosam matgjord. En av flera youtubevideos med samma person: Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective | Gabe Brown | TEDxGrandForks 5. Om säker veganmat: http://www.perfekthalsa.se/raw-food-sos-vad-du-bor-tanka-pa-som-vegan/
  2. Fascinerande och intressant fransk dokumentär om riktigt kött världen runt. Gräsbetat och långsamtväxande. http://steakrevolution.com Svensk uppfödare av wagyu-boskap: http://www.iwagyu.se
  3. tandbrush

    Cowspiracy

    Jag såg nyss en dokumentär som fick mig att tänka mer på om LCHF faktiskt är bra eller inte. Den visade djuridustrin's effekt på vatten, regnskogen, klimatförrändringar, tex. Du kan se mer på hemsidan. Det som oroar mig är att om detta är korrekt, så kommer Matrevolutionen som pågår just nu att ta kål på planeten. Jag vet att det kommer komma upp saker om gräsbetande djur, filmen har ett klipp (vid 40 minuter eller nåt) om hur det är värre än industrikött. (Jag tänker inte länka filmen för uppenbara anledningar) Och så här skulle det se ut. Som kritik har den lite dåliga poänger, till exempel så försökte den säga att ha djur på tomten för kött inte är hållbart genom att filma en man som slaktar en höna så dramatiskt som de kunde, eller att filmmakaren inte hittade någonting om djurindustrin på en hemsida om plastpåsar. Vad tycker ni? Är kött (och särskilt LCHF), gräsbetat eller inte, för farligt för planeten?
  4. Y62

    Västervik

    Kära vännerrrrrrr! Ämnar spendera några dagar i Västervik till veckan. Känner ni till något bra ställe att köpa bra mat i krokarna? Tänker grillkött, grönsaker och så. Alltså inte restaurang. Tack på förhand!