Sök

Visar resultat för taggarna 'illamående'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Kategorier

  • Articles

Kategorier

  • Files

Calendars

  • Community Calendar

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 6 resultat

  1. Min fru mår bra på lchf och har fått många fina effekter. Problemet är att hon har svårt att äta fett. Det verkar inte som kroppen kan hantera fettet på ett bra sätt. Hon blir illamående, får ont i gallblåsan och kan inte äta på långe. Aptiten är dålig. Hon har därför blivit tvungen att reducera fettintaget och då kommer det mer gallstenar (tror hon).
  2. Hej! Bestämde mig för att registrera mig här endast för att dela med mig av min berättelse, jag har kanske missat om någon har haft en liknande historia, men jag har googlat och letat den senaste månaden för att finna svar på varför jag mådde så dåligt utan att hitta något på just kostdoktorn. Jag har ätit strikt LCHF sedan mars 2015, och upplevt endbart positiva hälsoeffekter. Bör noteras att jag inte har någon överviktsproblematik, snarare är jag åt det andra hållet, har alltid varit vad som kan kallas för nästan mager, men inte ohälosamt mager. Min hälsa har som sagt varit god sedan LCHF starten, min anledning till att börja med denna kost var psykologisk, jag har alltid drabbats av allvarlig PMS, som har resulterat i självmordstankar och oförmåga att fungera i vardagen. LCHF har som sagt utraderat det problemet, och jag skulle aldrig gå tillbaka till en kolhydratkost. Däremot så hände det något i september som fick mig att börja tvivla. Jag hade tappat hår sedan i somras, i en rasande takt fällde jag hår som en hund eller katt, nu i oktober har jag kanske tappat 35-40 % av mitt forna hårsvall, som för övrigt alltid varit extremt tjockt och kraftigt. Eftersom nästan alla LCHF bloggar och websidor hävdar att detta är vanligt vid en kostförändring så har jag inte brytt mig särskilt. Vad som fick mig att ifrågasätta om det var kostomställningen var att jag började känna andra märkliga symptom. En extrem trötthet i kombination med en yrsel som fick mig att misstänka att jag skulle kunna svimma. En overklighetskänsla följde på det, och jag kände mig inte närvarande i min kropp. Varje steg var ett äventyr, och tankarna var dimmiga, kunde inte tänka klart helt enkelt. Eftersom jag är student så gav detta mig panikkänslor. Andra symptom var en krampaktighet i halsregionen och tryck över bröstet, även andningsproblem, illamående, synproblem - kunde ibland inte fokusera överhuvudtaget, något som enbart var temporärt - vilket gjorde att jag misstänkte att det inte alls var försämrad syn i överlag, utan något annat som spökade. Tröttheten var nog det värsta, jag orkade ingenting. På helgerna låg jag i sängen hela dagarna, orkade kanske vara uppe i någon timme, men sedan kom tröttheten över mig, tillsammans med en ledvärk i kroppen som försvagade mig ännu mer. Nu blev jag riktigt orolig, och på uppmaning av släkt och vänner sökte jag mig till vården. Jag fick komma redan nästa dag, eftersom andningsproblem tydligen prioriteras. Bör tilläggas att jag vid det här laget hade självdiagnostierat mig med hypotyreos, och var även livrädd för att provsvaren skulle komma att visa ingenting, en historia som jag hört av många andra. Läkaren misstänkte även hypotyreos, och blodprov togs, resultaten var som jag fruktat, allt såg normalt ut! Jag blev både upprörd och lättad.. kände inte någon förhoppning till att behöva ta levaxin för resten av livet, men vad var isåfall felet!? Började läsa på om brister, och hamnade hos Dr Dahlqvist, som hade publicerat en artikel vid namn "Fantastiska magnesium", den artikeln ledde mig mot nästan en omedelbar förbättring. Jag inledde med den rekommenderade dosen magnesium för min vikt, vilket var ungefär 600mg, jag har idag höjt dosen till 725 mg per dag, och jag mår idag som innan jag insjuknade i det märkliga tillståndet. Jag började med magnesium citrat endast för en vecka sedan, och redan nästa dag var det en dramatiskt förändring. Jag kunde gå dagar i en total dimma, utan ork, men nu vaknade jag upp ur dimman, och såg världen igen. Tack vare magnesium! Nu en vecka senare känner jag inga symptom, möjligen en liten ynka yrselkänsla på morgonen, men det går alltid över nu, tidigare blev det bara värre. Varför fick jag en sådan magnesiumbrist? Jag tror att det har att göra med att man kissar mer på en LCHF kost, dessutom ska det vara en dålig idé att ta D vitamin, då den tydligen konkurrerar ut magnesium, om någon av er upplever de symptomen jag nämnt, så se över er magneisum och Dvitamin, jag tar idag ingen d-vitamin (däremot tar jag ZINK). Håravfallet har hållt i sig, och jag tappar fortfarande hår, däremot tycker jag att det har stannat av lite.. men det kanske är önsketänkade. Jag rekommenderar även denna sida: http://www.mymagnesiumdeficiency.info/my-experience-with-magnesium-deficiency/
  3. Är i vecka 8 och har sedan v6 mått illa. Värst på morgonen men även så fort det gått mer än ett par timmar efter jag ätit. Har ätit lchf till och från i många år och sista tiden har jag ätit en rätt liberal lchf/paleo/raw-blandning. Har även hypertyreos. Sen jag började må illa får jag bara i mig rostat bröd, knäckebröd, banan och annan frukt. Fil och lite musli funkar också. Jag är redan supersvullen i kroppen och så trött så jag inte vet var jag ska ta vägen. Mår INTE bra av gluten. Har ett rätt tufft fysiskt jobb och dessutom hästar så behöver vara igång en hel del men som det är nu har jag ingen aning om hur jag ska orka. Mår dessutom psykiskt dåligt av detta. Och jag är övertygad om att kosten har stor del i det. Jag vill inte äta mer bröd! Någon som har tips på BRA mat som kan funka? Frukt har inget emot att äta men blir snabbt hungrig igen av det så är ju inte riktigt optimalt. Frukosten/morgonen är värst. Hjälp!
  4. Jag har ätit LCHF i mer än 6 månader. Och kör även 16:8 metoden. Jag är 155 cm och väger runt 65 kg. Har fått lite problem med både torsk på tungan och fått medicin för det som jag känner mig väldigt uppblåst av. Senare månaderna har jag vaknat mitt i natten och mått jätte illa och haft magsmärtor. Är det någon annan som upplevt detta? Kan detta vara ett tecken på att jag ätit för mycket? För tung mat? jag blir jätte illamående och måste resa mig. Det känns som någon konstig form av halsbränna men ändan inte.
  5. Japp, har en bulle i ugnen (lchf-bulle såklart ) Tänkte skriva lite här och jämföra hur graviditeten är nu jämfört med min första där jag levde på kh och gick upp 20 kg. Än så länge är jag i vecka 9. Har inte gått upp ett gram. Förra graviditeten hade jag redan gått upp 4 kg i vecka 10. Då hade jag även halsbrännan from hell, kräktes blod och fick medicin mot det. Mådde väldigt illa mest hela tiden fram till vecka 20, fick väldigt svullna ben och var hungrig jämt. Nu mår jag bara illa när jag är hungrig, dvs lite på morgonen. Lite finn crisp och te gör susen. Sen kan jag äta lchf resten av dagen. Det blir dock inte så mkt fett, mest för att jag inte orkar äta så mkt åt gången, så det blir protein och grönsaker. Ramlösa citron är ett måste och idag fick jag ett sug på filmjölk? Haha. Som jag aldrig gillat innan (bara med MYCKET socker i) Nu åt jag det rakt upp och ned. Gott Kaffe går inte. Fy fan! Huvet vill ha, magen säger tvärnej. Så har gått från 4-5 koppar om dagen till 0. Inte konstigt att man är trött. Förra graviditeten kunde jag sova dygnet runt av trötthet. Nu räcker det att sova middag med sonen för att hålla igång hela dagen. Magen ser dock ut som den är i vecka 18. Men å andra sidan är man väl redan uttänjd från förra gången, sonen är ju inte ens 2 år än Så ett par mammajeans införskaffades här om dagen
  6. Hej. Jag har en fråga. Äter sedan tre år LCHF, men har sedan nyår stramat åt och äter max 5g kolh/dag. De senaste 14dgr har frukosten bestått av 30g smör mosat m ett ägg samt te m grädde och kokosfett, och lite skinka. Senaste veckan har jag testat periodisk fasta, så frukosten intas vid 12. De senaste dagarna har jag blivit kraftigt illamående när jag ätit frukost. Vad kan det bero på? Funderar på om det blir FÖR mycket fett på en gång? Det gick ju dock bra första veckan. Och efter någon timma så mår jag bra och kan äta som vanligt resten av dagen.