Gå till innehåll

Sök

Visar resultat för taggarna 'insulin'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 20 resultat

  1. Jag snubblade över denna intressanta artikel i Läkartidningen som redovisar en baksida med injicerat insulin. Amyloidinlagring. Amyloidplack är en del i alzheimers. Gäller detta även kroppseget insulin? Subkutant injicerat insulin kan ge amyloidinlagring. “De systemiska amyloidoserna utgör en grupp av potentiellt livshotande proteinveckningssjukdomar, som alla leder till progressiv inlagring av specifika protei­ner i fibrillär form, dvs amyloid, i ett flertal organ. … Insulin kan ge amyloidinlagring Det finns ytterligare ett antal proteiner som kan ge upphov till amyloidinlagringar hos människa. Ett sådant protein är insulin. Detta kan vara viktigt för läkare att känna till, eftersom inlagringar av insulinamyloid kan leda till diagnostiska och kanske terapeutiska problem, vilket illustreras nedan.” Artikel i Läkartidningen 8/2020 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2020/02/subkutant-injicerat-insulin-kan-ge-amyloidinlagring/ Diskussion Insulin som amyloidfibrillprotein Redan på 1940-talet visades det att insulin experimentellt lätt kan överföras till fibrillär form genom upprepad upphettning och nedkylning i sur lösning [4]. Sådana fibriller har typiska amyloida egenskaper, såsom affinitet för färgämnet kongorött med åtföljande dubbelbrytning vid polarisationsmikroskopi och karakteristiskt utseende vid elektronmikroskopi. Genom att en sådan fibrillsuspension görs alkalisk kan den övergå i sin ursprungliga form, dvs fritt insulin. Som kuriosum kan nämnas att insulinets fibrillbildande egenskaper har använts som en metod att renframställa hormonet från ett pankreasextrakt. Den första beskrivningen av insulinamyloid, uppkommen hos en patient som behandlats med 5 veckors infusion av insulin, är från 1983 [5]. Här kunde det visas att insulinamyloiden i det fallet hade porcint ursprung. Den första rapporten om amyloidinlagring på platsen för subkutana injektioner av insulin, också detta porcint, är från 1988 [6]. Senare har det visats att andra insulinformer, inklusive humant insulin, kan ge upphov till lokal amyloidbildning på platsen för injektioner [7]. Numera används inte porcint insulin vid framställning, och även humaninsulin (t ex Insulatard, Insuman, Actrapid och Humulin) blir alltmer ovanligt i klinisk rutin, även om det fortfarande förekommer. Vid typ 1-diabetes används som rutin en syntetisk långverkande insulinanalog (t ex insulin glargin och insulin detemir) i kombination med snabbverkande syntetiska insulinanaloger (t ex insulin aspart och insulin lispro). Som ett alternativ till upprepade insulininjektioner kan en insulinpump användas, vilken ger en kontinuerlig infusion av ett snabbverkande insulin som bas och extra bolusdoser vid måltider. Vid behandling av typ 2-diabetes är det fortfarande vanligt med medellångverkande humant NPH-insulin (t ex Insulatard och Insuman) vid initiering av insulinbehandling. Även vid behandling av typ 2-diabetes blir dock långverkande syntetiska insulinanaloger mer och mer dominerande. Hur olika syntetiska insulinanaloger skiljer sig avseende risken för bildande av fibrillära strukturer och amyloid är i dag inte känt. Att exogen insulinbehandling i sig kan ge upphov till »knölar« är allmänt känt, eftersom insulin stimulerar fettbildning och därmed leder till lipohypertrofi. På grund av det bör alla patienter instrueras att variera platsen för injektion av insulin. Däremot är risken för bildandet av insulinamyloid mycket dåligt studerad och ingår nog sällan i den differentialdiagnostiska arsenalen ens på en diabetesmottagning. Tre risker med amyloidinlagringar av injicerat insulin Åtminstone tre tänkbara konsekvenser av förekomst av insulinamyloid bör diskuteras. För det första föreligger helt uppenbart risk för felaktig diagnos av systemisk amyloidos. Risken är naturligtvis ­särdeles stor om man underlåter direkt typbestämning av ­amyloid och endast förlitar sig på kliniska fynd som förekomst av monoklonal gammopati av oklar signifikans (MGUS) (AL-amyloidos) eller reumatoid artrit (AA-amyloidos). Också vid typbestämning kan förekomst av insulinamyloid innebära problem, eftersom det kan ge förhöjd bakgrundsfärgning med risk för »falskt positiva« färgningar, vilket illustreras i fall 2. Den andra konsekvensen är att det injicerade insulinet inte når cirkulationen utan i stället deponeras i fibrillär form i den subkutana vävnaden. Det är inte utrett hur mycket som kan deponeras vid varje injektion, men sannolikt varierar detta från gång till gång och blir mest påtagligt om injektionen sker i redan befintlig amyloidinlagring. Redan existerande amy­loid påskyndar nämligen omvandlingen av insulin till amyloidfibriller. Amyloidinlagringarna kan alltså ge upphov till något som kliniskt kan uppfattas som insulinresistens [8]. Vidare kan det också innebära att blodsockret blir mycket svängande då insulinbehovet kan verka variera från gång till gång baserat på var det injiceras. I en mycket noggrann genomgång av alla publicerade fall av insulinamyloid visades att detta faktiskt kan vara fallet [7]. Ytterligare en risk med insulinamyloid är att fibrillerna, som är polymerer av insulin, inte nödvändigtvis är resistenta mot depolymerisering och därmed skulle kunna frisättas på nytt som lösligt insulin [9]. Teoretiskt skulle alltså det insulin som deponerats i amyloidform i underhudsfettet kunna frigöras och därmed få allvarliga följder. Något sådant fall har oss veterligen dock inte beskrivits, men kunskapen på det området är mycket ofullständig. Det finns också en tredje risk. Förekomst av lokala insulinamyloidinlagringar utesluter inte möjligheten att också systemisk amyloidos föreligger. Om amyloid påvisas i underhudsfett som typbestäms till insulinamyloid, kan det finnas risk att systemisk amyloidos därmed utesluts. Även om annan amyloid kan finnas i den vävnad där insulindepositionerna ligger, kan mängden vara liten och därmed drunkna i de oftast mycket rikliga insulinamyloidinlagringar­na. Om klinisk misstanke om systemisk amyloidos kvarstår bör således nya biopsier tas från vävnad där insulin inte injicerats. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
  2. Hej! Jag har letat efter insulinmätare väldigt länge nu, men jag ger snart upp. Det verkar helt enkelt inte finnas! Är det någon som har diabetes här och har fått sitt insulin mätt någongång? Hur gjordes detta i så fall? Finns det någon lite device som mäter insulin, eller är det bara ELISA array-tester som gäller?
  3. Hej ! Jag är 50 år och typ 2 diabetiker sedan 10 år tillbaks. Har stor övervikt, bukfetma och fettlever... Har sedan 1 månad ätit moderat lchf och har då kunnat helt sluta med insulin dagtid efter att ha injicerat 24-26 E per måltid tidigare vilket ju är otroligt. Blodsockret ligger jämt över dagen runt 5.5 till 5.8. Har däremot haft lite högre fasteblodsocker runt 6.5-6.9 men det har gått ned under dagen. Jag har haft samma värde innan lchf men då med insulinsprutor. Har gått ned 7 kg i vikt och 6 cm i midjemått så det fungerar perfekt så långt. Nu till min undran, efter att ha tagit kvällsinsulin på 20 E (tänkte kanske att fb skulle sänkas lite mer) så STIGER fasteblodsockret till 7.3 och går inte ned med insulininjektion till frukost. Finns det någon som har liknande erfarenhet eller en förklaring till detta? Nu anser jag inte att jag behöver ta insulin med mina nuvarande värden egentligen i och med att sockret går ned under dagen även efter måltider men ville testa hur/om jag reagerar på insulin till natten. Ska ha samtal med min diabetessköterska imorgon och vore tacksam för att bolla lite teorier...Har läst och läst och kollat på videor både om kolesterol (vilket oxå är ett problem för mig) och om diabetes och insulin och läst "Ett sötare blod" men blir inte riktigt klok på vad som händer iallafall tänker på insulinresistensen och vad den gör med mig såklart. har också tänkt på Somogyieffekt om insulinet kanske sänker bls under natten och jag svarar på det? Mvh/ukv
  4. Äter LCHF sedan 2 månader tillbaka. Har gått ner varje vecka utom den senaste. Den senaste veckan har jag varit förkyld och gått upp ungefär 1,5 kg trots att jag äter precis som vanligt. Jag har däremot ätit en del halstabletter och läkerol för att lindra en ond hals. Nu till min fråga. Jag förstår ju att 1,5 kg inte är fett utan troligtvis vatten. Jag har mätt u-ketoner och sett att de har minskat en hel del. Någonstans läste jag att en förkylning påverkar insulinnivån i kroppen. Är det insulinet eller halstabletterna som är boven? Påverkar en förkylning ketos? Så nyfiken på att förstå vad det är min kropp reagerar på.
  5. Söker bra app för att skapa statistik och diagram på olika värden. Tex ketoner, vikt, kolesterol, blodtryck etc.
  6. En ny studie i England, där typ 2:or fick dricka 200 kcal/dag i 17 veckor. Men stämmer detta, fortsätter inte insulinproduktionen på typ 2:or? "Body fat building up around the pancreas causes stress to the beta cells in the organ that controls blood sugar levels. They stop producing enough of the hormone insulin, and that causes blood sugar levels to rise out of control. Dieting loses the fat, and then the pancreas works properly again." http://www.bbc.com/news/health-42154666
  7. På facebook ser man dagligen massor av kommentarer om folk som anser att man bör äta frukt i fri mängd. Ofta utlovas både viktminskning och bra blodsocker. Inte sällan är rådet att äta massor av frukt, ja t o m bara frukt. Och här är ett exempel på en kommentar med lite mer "avancerad" förklaring: "Självklart ska du äta frukt! Det är det mest rena och nyttiga du kan äta! Frukt består av ENKLA sockerarter och gör dig inte tjock som komplexa sockerarter, då den passerar tarmen på bara minuter-någon timme, beroende på vilken frukt du äter. Tänk på att äta ekologisk frukt i största möjliga mån. Tänk även på att inte äta frukt 1 h före eller efter annan föda. Eftersom den passerar tarmkanalen snabbare än annan föda, fermenteras den tillsammans med annan föda om man äter det för nära inpå. Frukten förvandlas då även till KOMPLEXA sockerarter, dvs. det farliga sockret. Och det är DET som gör frukten "farlig". Denna kunskap är inte så många som känner till och pga. okunskap påstår därför vissa att frukt är farligt/att man inte ska äta för mycket ÄT så mycket frukt du vill <3" Ligger någon sanning i detta? Finns det verkligen de som kan frossa i frukt utan att blodsocker eller insulin skjuter i höjden och leder till problem efter en tid? Är det några här som själva frossat frukt och mätt blodsockersvaret och kanske även kollat insulinet? Och kanske följt någon strategi, t ex liknande ovanstående citat? Vore också intressant om någon har jämförbara mätvärden mellan t ex LCHF och fruktfrossa. Jag är mycket skeptisk till fruktfrossa, men öppen för nya övertygelser på solid grund. Ps. Förtydligande: Jag avser hel frukt, inte juice eller processad på nåt sätt.
  8. Intressant ny studie om artificiella sötningsmedel https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-lightlask-kan-bidra-till-fetma-och-typ-2-diabetes. De visade sig leda till ökad hunger, ökat kaloriintag, mer insulin hos försöksdjur. Inte förvånande.
  9. Sano

    Fasteinsulin

    Jag blev inspirerad av Ted Naimans föreläsning och Andreas intervju med honom. Är det någon mer som blivit det? jag har svårt att hitta något lab som mäter fasteinsulin och skulle gärna vilja ha tips. Vill undvika att tjafsa med läkare då jag inte är sjuk utan bara vill ha ett referensvärde.
  10. Mats Lindgren har skrivit på sin blogg Fet hälsa om en studie som BMJ har publicerat: Omfattande utvärdering av LCHF i British Medical Journal! Det riktigt spännande är meningen: ”This particular combination of favourable modifications to all these risk factors is a benefit unique to LCHF diets. ”Denna speciella kombination av gynnsamma förändringar på alla dessa riskfaktorer är en fördel är unik för LCHF kost.” BMJ: Evidence that supports the prescription of low-carbohydrate high-fat diets: a narrative review
  11. Mike Mutzel "föreläser" om kolesterol, fett, insulin, ... Insulin Resistance Not Cholesterol Causes Heart Disease
  12. Immunförsvaret har bland annat till uppgift att ta hand om celler som det blivit fel på, tex där naturlig celldöd uteblir, som vid cancer. Kan det vara samma typ av "mekanik" som ligger bakom typ 1 diabetes ? På grund av kroniskt höga nivåer av blodsocker jobbar betacellerna i bukspottkörteln övertid med att spruta ut insulin för att ta hand om blodsockret. Immunförsvaret registrerar detta och reagerar. För immunförsvaret ser det ut som att det blivit fel på betacellerna, de tar aldrig ledigt. Eller, kan det vara så att det är när insulinet är kroniskt "för högt" relativt mängden blodsocker som immunförsvaret slår till. Bland annat vassle och sötningsmedel har förmågan att trigga insulinutsöndring utan samband med blodsocker.
  13. I föreläsningen "Framingham och de grumliga vattnen, del 1 - Ivor Cummins" c.a. 15:07 in i tar Ivor Cummins upp hur Dr Joseph R Kraft lät göra insulintest varje timma för att få en så korrekt bild av hur det står till med insulinresponsen. Sedan jag såg föredraget första gången har jag försökt hitta äkta insulintester, men icke lyckats. Tar tacksamt emot förslag eller tips.
  14. Hej! Jag har en arbetskamrat med diabetes typ 2 som behöver hjälp med att lägga om kosten till LCHF. Hon använder blodsockersänkande mediciner och behöver hjälp under övergångsfasen så att inga stora problem uppstår. Finns det läkare eller möjligtvis kostrådgivare som hjälper till med sådant i Göteborg?
  15. En släkting i Marocko har inte råd med teststickorna. Senast han kollade blodsockret var 3 månader sedan. Han har varit diagnosticerad med typ 2 i några år. Insulinet tror jag dock man får gratis i Marocko mot att man gör en hälsokoll var tredje månad. Den inkluderar diverse prover, även långtidsblodsocker, och kostar typ 300 kr. (Vilket är rätt mycket bara det för nån som har 2500 kr i månadslön. Grovt omräknat skulle det motsvara typ 3000 kr för en hälsokoll i Sverige.) Han fick en blodsockermätare av en släkting igår men jag tror inte han kommer använda den då han knappast kommer ha råd med stickorna som kostar 9 kr/st (tänk 90 kr/st för en svensk). Jag får intrycket att han åldras fort och han har fått en rätt rejäl mage såsom andra släktingar kring honom. De äter mycket frukt och bröd, och dricker sött té samt juice. Utan att mäta själv ofta är det svårt för honom att dra slutsatser om vilken mat och vilka vanor (t ex fasta, fysisk aktivitet) som är bra och mindre bra för hans blodsocker. Han kan då inte heller följa upp de tips jag ger honom. Jag spånar på följande: - hitta billiga teststickor till honom, nån som har nåt tips? - bör han följa nån tabell för GI, GL eller nåt annan enkel metod? Jag har gett honom kostdoktorns pdf med introduktion till LCHF på arabiska. Har också visat Tommy Runessons blodsockerjämförelse mellan cola och juice. Blir inte riktigt klok på de Marockanska generella kostråden för diabetiker. Vissa säger att läkaren uppmanar folk att äta som vanligt, insulinet löser resten. Kanske är det för att man prioriterar att insulinet ska vara "lättinställt" då många inte har råd att mäta blodsockret? Nån enstaka har kommit till en läkare som säger att man ska vara restriktiv med mat som höjer blodsockret - men då måste man ju mäta och anpassa insulinet... Jag antar att liberal LCHF är att rekommendera även till de diabetiker som bara kan kolla blodsockret var tredje månad, eller?? Vidare verkar fruktos ha gott anseende för diabetiker i Marocko. Frukt är mycket billigt och verkar också vara en viktig inkomstkälla... Får intrycket att många får i sig mycket fruktos här, i kombo med mycket andra kolhydrater - då riskerar man väl förfettad lever? Jag ser många putande magar på i övrigt rätt slanka personer. Är det förfettning kring bl a levern, ser det typiskt ut så?
  16. Verkligen bra podcast med Dr. Datis Kharrazian, som bl a liksom andra funktionsmedicinare (fast han är skolmedicinare också) poängterar livstilsförändringar vid autoimmun sjukdom. http://www.phoenixhelix.com/2015/06/19/episode-21-autoimmune-qa-with-dr-datis-kharrazian/ Ps. har börjat gurgla nu Ds
  17. Har varit diskussioner om bl.a. blodtryck , så tipsar om Ralf Sundberg som gör en enastående insats i podcasten och berättar ärligt (och modigt) om allt från kolesterol och blodtryck till övervikt och diabetes Går att lyssna på i alla podcastappar (sök 4Health med Anna Sparre) eller här http://4health.se/79-doc-ralf-sundberg-kolesterol-blodtryck-kostrad-och-forskningsfusk
  18. Vi i Smarta Diabetiker förlorade en kär medlem förra veckan i sviterna efter en njurtransplantation. Vi är förtvivlade över det, samt det faktum att ingenting verkar hända inom diabetesvården. Det är de gamla kolhydratstinna kostråden som fortfarande dominerar. Vi vill nu sprida detta öppna brev i ett försök att väcka debatt om kostråden till diabetiker. Dela därför gärna inlägget! Smarta Diabetiker via Bitte Kempe Björkman http://www.smartadiabetiker.com/wp/okategoriserade/oppet-brev-till-alla-som-arbetar-med-diabetespatienter/
  19. Docent Göran Sjöberg har läst DIABETES EPIDEMIC & YOU av Joseph R. Kraft. Saxat ur Görans text: "Min tro på blodsockermätningar har slagits i spillror..." "Diabetesskador kan dock, enligt Kraft, ha uppstått långt innan man kan mäta upp dem i ett glukosbelastningstest. Vi talar då om skador som uppstår på de ytliga cellerna, de s.k. epitelcellerna, som finns i alla våra ådror." "Allt handlar om insulin och de skador som höga nivåer ger upphov till på just epitelcellerna och det är detta som Kraft studerade i detalj vid glukosbelastning." Läs hela här: Blodsocker (Annika Dahlqvists blogg) Det finns många intressanta kommentarer att läsa... Joseph R. Kraft har en hemsida för boken: www.diabetes-epidemic.com Krafts hemsida har även några filmer: Video
×
×
  • Skapa nytt...