Jump to content

Search the Community

Showing results for tags 'jordbruk'.

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Ämnesområden
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
    • Näringslära
    • Träning
    • Övrigt

Blogs

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen
  • Marita2020
  • ert

Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Joined

  • Start

    End


Group


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Found 6 results

  1. Jordbruk utan djur är inte hållbart! Varför, undrar förstås många miljöengagerade, veganer, vegetarianer och djurvänner? I artikeln ”Vegetarisk norm kan kapa utsläppen” på första sidan i ETC Göteborg tisdagen den 3 april 2018 som följs av ”Bara vegetariskt inom skola, vård och omsorg” argumenterar Annelie Moran för att maten som serveras i skola, vård och omsorg skall vara fri från kött, chark, ägg och mjölkprodukter. Hon stöder sig på Fredrik Högberg, en av författarna av Göteborgs Miljöförvaltnings rapport ”Fossilfritt Göteborg - vad krävs”. Även Cecilia Mayer Labba som forskar på Chalmers kring vegetabiliska livsmedel blir intervjuad av Anneli Moran under rubriken ”Det finns motstånd från vissa delar av jordbruket”. Jag anser att Annelie Morans artiklar och författarna av Miljöförvaltningens rapport missar sitt mål om det verkligen är att motverka en höjning av koldioxidhalten och det därav följande klimathotet med höjda temperaturer som man är ute efter. Här kommer skälen till det. Det viktigaste inom matproduktionen för att hålla nere eller till och med sänka koldioxidutsläppen är att se till att matjorden hålls frisk och levande. Det är en himmelsvid skillnad mellan att producera vegetabilier med konventionellt industrijordbruk och att föda upp nötboskap på enbart gräs. Det första är miljöskadligt på många vis medan det andra är uppbyggande för jorden! Jo, varför är jordbruk utan djur ohållbart? Svaret är både enkelt och komplicerat. Naturen och hela jorden är ett kretslopp och har alltid varit. I naturen ingår både djur och växter. Jorden som vi odlar har skapats under tusentals år och möjliggjort för växter att gro och växa. När sedan djur betar av växterna så bryts de snabbt ner i djurens magar och det som inte djuren behöver kommer ut som gödsel. När växter och djur samspelar med matjorden så fungerar matjorden som en kolsänka och förhindrar en ökande koldioxidhalt i luften och haven. Djurens trampande, betande och gödslande skapar en miljö som gör att växterna växer snabbare än de gör på egen hand. Samspelet gör också att jordlagret blir tjockare till skillnad från hur det skulle blivit med enbart växter. En ko kan bryta ner gräs på några timmar medan gräs som inte betas kan ta 50-100 år på sig att brytas ner i torra områden. Allan Savory förklarar i sitt TED talks ”How to green the world's deserts and reverse climate change” hur detta fungerar. När människor plöjer jorden blir det svårt för mikrolivet i jorden att överleva. Då växt- och svamprötter vänds upp och ner och dör börjar erosionen verka på jordlagret. Både vind, vatten och solljus påverkar jordmånen så att små jordpartiklar förs bort. I olyckliga fall kan det mesta av matjorden försvinna på en mansålder. Detta sker idag kontinuerligt på alla plöjda åkrar på jorden, särskilt i kuperad terräng och på platser med stor nederbörd, starka vindar och mycket solljus. Det skedde även i USA på 30-talet i de platta, torra staterna på prärien där matjordslagren var flera meter tjocka. Jorden blåste bort när man plöjde upp gräset på prärien som tidigare var hem för ca 60 miljoner bufflar. Idag är matjordsdjupet där bara enstaka centimeter till decimeter. I boken ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomery beskriver författaren hur detta har skett historiskt och vad som händer idag. Plöjning är alltså en dålig metod för att skapa ett uthålligt jordbruk med klimatfrämjande egenskaper. Finns det fler problem med dagens jordbruk? Ja, tyvärr. För att få en levande matjord som tar upp mängder av koldioxid ur luften måste mikrolivet i jorden också få leva. Insekter, maskar, bakterier, svampar, alger och annat som finns i matjorden måste få de fina förutsättningar de haft tidigare i historien. · Det behövs frihet från kemiskt gödsel med bara tre komponenter: NPK som betyder kväve, fosfor och kalium på kemispråk. Istället behövs djurgödsel med hundratals komponenter och fibrer. · Det behövs frihet från ogräsgift, svampgift och insektsgift som dödar ovälkomna organismer som odlarna inte vill ha men tyvärr även de goda, uppbyggande organismerna i jorden. Dagens kemijordbruk gör att matjorden blir en steril öken där de odlade växternas rötter har svårt att tränga ner i jorden. Jorden blir hårt packad eftersom daggmaskarna och andra organismer inte förmår gräva gångar. Den ensidiga odlingen av ettåriga grödor lakar ut jorden på mikronäringsämnen så att vi människor får hälften eller mindre av flera viktiga mineraler i de skördade växterna jämfört med 50 år tillbaka. I många länder finns nu en stark rörelse för att bruka jorden på ett sätt som är hållbart och imiterar naturen. Ett exempel är Gabe Brown i USA i TEDxGrandForks ”Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective” berättar om hur han bär sig åt för att odla hållbart och inte minst lönsamt! Även ”Sista skörden” på SVT Play ger perpektiv på nutidens konventionella jordbruk. Den moderna djurhållningen har också problem. I Sverige och många andra länder håller man nötkreatur, grisar och kycklingar inomhus året runt och får på så sätt mer men också sjukare och sämre kött. Anledningen är att man med kraftfoder tex sojabönor från Brasilien kan få djuren att bli stora och feta på kort tid. De blir 20-30% tyngre än djur som inte matas med kraftfoder. Blir de sjuka kan man ge dem antibiotika eller också ger man dem det hela tiden . . . Så är det en lösning på alla dessa problem att bara äta vegetarisk/vegansk mat och bara servera denna typ av mat i skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter? Nej, det är det inte. · För det första måste all odling skötas utan gifter. Detta så att jorden och växterna med hjälp av mikrolivet kan ta upp stora mängder koldioxid. · Odlingsjorden måste gödslas med djurgödsel om man ska få en bra skörd. Kemigödseln är en problematisk produkt som tillverkas med hjälp av stora mängder fossil olja som inte fungerar bra i jorden utan är som konstgjord andning för grödorna. Fosfor som ingår i NPK-gödseln finns bara ett fåtal platser på jorden och håller på att ta slut. · Fleråriga grödor som ger matjorden en möjlighet att stanna kvar och fungera optimalt kolsänkande kan odlas utan plöjning. · Det kött som vi äter måste komma från nötboskap som bara äter gräs, så kallat gräsbetat kött, och inget annat precis som de har gjort genom historien. I kalla klimat får de förstås äta hö eller ensilage på vintern och gå ute på sommarhalvåret. Kött som produceras på detta sätt har en obetydlig miljöpåverkan och påverkar jordtäcket positivt. · Gris och fågel måste också födas upp på det sätt som är arteget - på det sätt som är naturligt för arten. Att äta skörderester, gärna ute på åkrarna, fungerar mycket bra för dessa djurslag. · I alla länder finns mängder av mark som inte kan odlas men som kan användas som betesmark för boskap. Det ska man naturligtvis göra. I Sverige finns det mer lämplig betesmark än åkermark. När man använder mark som betesmark blir den en mycket större kolsänka än när man låter skog växa på samma mark. Gräs som växer i en sund jord binder många gånger mer kol än skog. Så vad kan vi göra idag för att äta på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat? · Endast efterfråga och köpa ekologiskt odlad mat. · Efterfråga växter från fleråriga grödor tex flerårigt vete. · Endast efterfråga och inköpa gräsbetat nöt- och lammkött, ekologiska mjölkprodukter samt vilt. · Endast efterfråga och köpa in ekologisk fågel, ägg och ekologiskt odlad och vilda fiskar och skaldjur. Ett annat stort problem med att servera mat utan animalier i skolor är att den inte är fullvärdig för barn. Det gäller särskilt de barn som redan har olika problem som ADHD, epilepsi, depressioner, mm. Barn behöver proteiner med alla essentiella aminosyror och en variation av fetter, speciellt omega 3-fetter som inte finns i växtvärlden. Mat utan animalier är inte optimal för vuxna heller men vuxna kan välja själva och kompensera för bristerna. Här är en del av saker man bör eller inte bör äta som barn om man inte äter någon animalisk mat. Jag har hämtat fakta från bloggen Perfekt hälsa ”RAW food SOS – vad du bör tänka på som vegan” 1. Ät inget ”falskt” hårdprocessat kött, sojaprodukter, skräpmat gjord på socker, hårdprocessad säd och olja , etc 2. Ät ingen vegetabilisk olja som innehåller hög omega-6-halt men inta tillskott av DHA (Omega3-fett). 3. Inta kosttillskott av vitamin K2. 4. Komplettera med kosttillskott av vitamin D3. 5. Förbättra upptaget av betakaroten. 6. Förbered de baljväxter, sädesslag eller nötter du äter på ett korrekt sätt med blötläggning, etc. 7. Maximera järnabsorptionen med C-vitaminrika livsmedel. 8. Se till att sköldkörteln är i god form genom att äta jodrika matvaror. 9. Ta tillskott av vitamin B12. 10. Ät fermenterade - mjölksyrade livsmedel. 11. Komplettera med aminosyran taurin. Det är viktigt för barns växande hjärnor. Att kräva att barn ska äta alla dessa tillskott för att hålla sig friska under sin uppväxtperiod är att kräva för mycket. Dessutom blir ju inte jordarna friska när man bara odlar växter utan att tillföra djurgödsel utan endast kemiskt NPK-gödsel. Nej, fram för ett hållbart jordbruk med tillhörande sunda boskapsskötsel! Förutom att vara goda konsumenter och själva använda och fråga efter mat som främjar en god miljö måste vi delta i debatten i alla sammanhang vi kan för att påverka så att utvecklingen går mot en hållbar jord! Eva Dalkvist, grundskollärare Göteborg 2018-04-06 För intresserade: 1. Se Allan Savorys på TED talks, 22 min, på Youtube: How to green the world's deserts and reverse climate change | Allan Savory 2. På SVT play ”Sista skörden”: https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden 3. Bok om matjord historiskt och nu: ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomer 4. Om att bygga hälsosam matgjord. En av flera youtubevideos med samma person: Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective | Gabe Brown | TEDxGrandForks 5. Om säker veganmat: http://www.perfekthalsa.se/raw-food-sos-vad-du-bor-tanka-pa-som-vegan/
  2. EAT Foundation är en organisation med höga ambitioner. http://www.eatforum.org/eat-initiative/who-is-eat/ De är grundade av Stordalen Foundation, Stockholm Resilience Center och Welcome Trust. De anordnar en årlig konferens i Stockholm och deras vision är att transformera det globala matsystemet så att man 2050 kan ge nio miljarder människor hälsosam mat på ett långsiktigt hållbart sätt. Många föreläsningar finns på URplay https://urplay.se/serie/202411-ur-samtiden-eat-2017 Ännu fler på Youtube. Korta och välproducerade föredrag som är intressanta för de som gillar skärningarna mellan klimat, politik, business, hälsa, jordbruk, globala frågor etc. Jag började med att lyssna på Det verkliga priset på mat https://urplay.se/program/202437-ur-samtiden-eat-2017-det-verkliga-priset-pa-mat
  3. Jag hittade en tom dunk växtgift av känt märke på åkern utanför och skickade en fråga till Jordbruksverket om vilka gifter som används inom det svenska jordbruket och i vilken omfattning. Här är svaret. Kemikalieinspektionen redovisar hur mycket av olika växtskyddsmedel som används årligen. På denna länk kan du hitta den senaste statistiken: http://www.kemi.se/hitta-direkt/publikationer/statistik Lantbrukare behöver inte redovisa hur mycket av olika medel de använder, men de måste föra journal över sin användning. Där ska bland annat ingå vilka områden de bekämpar, vilka medel och vilka doser. Kommunens miljö och hälsoskyddsinspektörer har rätt att begära ut denna information, det har inte privatpersoner. När det gäller analyser av gifter i brunnar mm rekommenderar jag att ta kontakt med ditt kommunala miljökontor. En hel del information om bekämpningsmedel i miljön kan du även hitta här: http://www.slu.se/ckb under rubriken "Miljöövervakning".
  4. Hur reagerar ni här på forumet på de olika onyanserade klimatlarmen som dyker upp medierna? Jag försöker ofta svara när de dyker upp i min stads tidning Göteborgsposten. Det är lite jobb men det känns nödvändigt. Nu senast gällde larmet en rapport om Mat och klimat från Chalmers i GP den 31 mars. Här är en länk: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2326926-chalmersforskare-at-mindre-kott som man kan kopiera. Jag skrev det här svaret efter att ha kikat lite på originalrapporten: Hej! Jag läste om er rapport i Göteborgsposten och reagerade. Nu vet jag inte exakt vad som står i ursprungsrapporten men så som det framstår i artikeln finns det många anledningar till kommentarer. Först: Självklart ska vi helt sluta med eller minska på det kött vi äter från dagens konventionellt och industriellt uppfödda djur. Problemet med detta är att tex nötboskapen inte får äta det de är avsedda för. De ska som alla vet gräs och inget annat. Inte något kraftfoder och bönor odlade på fd djungelmark i Sydamerika eller någon annan stans. När nötboskapen får äta kraftfoder protesterar deras magar och "fiser" ut växthusgaser som metangas. Kraftfoderuppfödda nötdjur blir större och fetare men köttet får också sämre näringsvärde och de blir sjukare. Om djuren får äta det de är avsedda för uppstår inga som helst miljöproblem som metangasutsläpp utom det som vår mänskliga hantering av djuren bidrar med. Djuren äter och släpper ut de gaser de gjort i miljoner år utan att på verka klimatet negativt. Jordmånen blir också tjockare och rikare på grund av djurens tramp och exkrementer. Odling däremot tär på jordlagret. För varje år utan betande djur på en bit jord blir jordlagret tunnare på grund av erosion. När man plogar och harvar så släpps också koldioxid och annat ut i atmosfären. Odling kräver också gödsel för att fungera. Den kan komma från djur eller konstgödsel som tillverkas med hjälp av ändligt fossilbränsle. Naturgödsel är förstås att föredra på grund av sitt rikare och mer välbalanserade näringsinnehåll. Vegankost är inte någon lösning för jordens befolkning som helhet, se stycket ovan. Den innehåller inte alla ämnen vi behöver. Det är också svårt för människor att tillgodogöra sig det protein som finns i bönor, linser och vete mm på grund av de antinutrienter som växterna skyddar sig med. Etiska överväganden som gör att en minoritet väljer vegankost och olika tillskott för att klara hälsan fungerar förstås. Sojabönan verkar ju på ytan intressant som näringsämne men är problematisk när man tittar närmare på den. För det första är nästan all soja idag GMO-soja. Det betyder att man äter upp bekämpningsmedel samtidigt som äter bönan! Det är förstås inte nyttigt. Den är också mer näringsfattig än soja som inte är GMO-påverkad. För det tredje innehåller soja precis som andra baljväxter stora mängder lektin, mm som förhindrar vårt upptag av näring från sojabönan. Som grädde på moset innehåller soja extremt stora mängder växtöstrogen som trots att det är olikt vårt östrogen påverkar våra könshormoner mycket. Det finns forskning på detta om man är intresserad. Bla har småflickor som matats med bröstmjölksersättning i USA fått pubertetsutveckling redan i småbarnsåldern. Alla produkter som är hårt industriellt processade som tex olika sojaprodukter, margarin och socker är överhuvudtaget inte lämpligt som föda. I de flesta länder är också endast en mindre del av marken duglig för odling. Resten är mer lämpad för bete. I vårt land är betet den stora delen. Så vill vi fortsätta att framställa mat i Sverige lär det bli mest animaliska produkter som är möjligt att framställa vilket vår myndighet för beredskap också har konstaterat. En annan spännande "upptäckt" är den som Alan Savory gjort när det gäller mark i torra områden. Han lät många djur "beta" en kort tid på områden utan ett enda grönt strå. Efter ett par år hade högt gräs börjat växa påområdena. Vad hade hänt? Jo, djurens klövar hade bearbetat marken och djuren hade gött den innan de sparsamma regnen hade kommit. Sen hade lite gräs vuxit upp som sedan åts upp igen osv. Man hade en mycket noggrann planering av betet. Genom att på detta sätt få gräs att växa på tidigare sterila marker bidrog dessa köttdjur till att förbättra klimatet genom att binda koldioxid i gräs! Se gärna Alan Savory i "Ted Talks" på Youtube. Det är väl spenderade 22 minuter! Min slutsats blir att: Visst ska vi sluta äta konventionellt uppfött kött men vi ska istället äta helt gräsbetat ekologiskt nötkött istället! Jag tycker också att man måste titta på ekologin när man funderar på framtida matproduktion. Vad kan vi göra för att bibehålla och öka jordens bärkraft speciellt i torra och andra mindre fruktbara områden? Det är viktigt att få ut så många smältbara kalorier som möjligt från varje stycke jord som vi brukar. Där har Alan Savory och Polyface farms i USA något att lära ut. På många marker är animalieproduktion överlägsen växtodling när det gäller att producera smältbara näringsämnen. Polyface farms använder Alan Savorys principer i ett tempererat klimat och använder nötdjur och fågel för att få ut det mesta från sin mark. Tack annars för en artikel som väckte tankar! Hälsningar Jag har skickat liknande artiklar till andra journalister och rapportförfattare och sällan fått något svar men jag tänker att droppen urholkar stenen särskilt om vi är många gräsrötter som försöker göra oss hörda!?! Reaktioner?
  5. Hej! Det pratas ju om att vi måste minska på köttätandet av ekologiska, djurrättsliga och klimatmässiga skäl mm. Det märks bland annat i skolan där jag arbetar. Där får vi får vegetarisk mat en gång i veckan. I torsdags fick vi sojagratäng till lunch. Det upprör mig att eleverna tvingas äta soja på grund av dess dåliga inverkan på människokroppen (antinutrienter och stora mängder östrogen). Dessutom produceras större delen av världens soja på före detta regnskogsmark i Amazonas. Någon vecka före detta skrev jag en artikel om detta i en tidning: ”FRIA TIDNINGEN” på grund av att en av journalisterna hade skrivit en artikel om att vi måste sluta äta kött. Här kommer den. Den är nedkortad och utan referenser. Dock var det inte jag som valde rubrik! : Köttätande inte enbart av ondo Med gräsuppfödda djur har köttätande många fördelar för människan och miljön, skriver Eva Dalkvist i en kommentar till Klas Lundströms inledare i Fria Tidningen 2/1. Jag läste Klas Lundströms inledare om kött med intresse. Jag har själv varit både vegetarian och vegan en stor del av mitt liv. Orsaken till det var både att jag ville gynna jordens hälsa och min egen. Men så småningom har jag lärt mig saker som komplicerar frågan en smula. Till att börja med är det väldigt svårt att vara vegan och må bra. Det är inte bara B12 som saknas i dieten utan många andra näringsämnen som bara finns i animalier. Proteinkällor som bönor och linser är problematiska. De är ju frön som en planta har skapat för att fortplanta sej. De skyddar sej från att bli uppätna genom att bygga in ämnen i fröerna som gör det svårt för djur som äter fröna att ta upp näringsämnena. En av dessa ämnesgrupper kallas lektiner.Värstingbönan är sojabönan som även har andra problemämnen som växtöstrogen samt GMOgifter och odling på regnskogsmark (men det är en annan historia). Det är också svårt att få i sej tillräckligt med omega-3 eftersom vi människor nästan inte alls kan ta upp växtomega-3 från tex linfrön. Vegetarianer som väljer att äta en del animalier som mjölkprodukter och ägg undviker de flesta av dessa problem speciellt om dessa produkter är producerade av gräsbetande djur. Gräsbetande djur har en helt annan profil på sina fetter än djur som står inne året runt och göds med kraftfoder. Men det verkligt revolutionerande för mig var när jag har förstod betydelsen av betande djur i världen. Deras betydelse är central i naturen. Betande djur bygger upp jordlagret medan jordbruk av alla slag eroderar bort matjordslagret långsamt men obevekligt. På vissa ställen har dock erosionen gått ganska fort. I tex USA har matjordslagret på sina håll minskat från 4 meter till ett par decimeter på drygt hundra år! En man som heter Allan Savory har gjort en föreläsning på TEDtalks på 22 minuter som finns på Youtube. Där förklarar han hur man kan få gräs att växa igen i torra områden där inget gräs växer. Därmed vinner man inte bara fördelar för den lokala ekologin utan man binder också kol i gräset och andra växter som tas från den nu överflödiga koldioxiden i luften. När växterna suger upp kol ur luften vänder man utvecklingen mot ett varmare klimat. En tredje sak som också har en viss betydelse är hur man föder upp gräsätande boskap. Så länge man låter dem enbart äta det de ska äta, det vill säga gräs, händer ingenting med klimatet. Korna äter sitt gräs, omsätter det i sin kropp, växer, släpper ut slaggprodukter som blir gödsel, etc. Detta ekosystem fungerar som det har fungerat i miljoner år. Dessutom är det kött som kommer från gräsbetande djur mycket friskare och nyttigare för oss än det industriellt uppfödda. Men så fort man börjar ge till exmpel kor kraftfoder och bönor (för att de ska bli stora och feta) börjar de fisa. Detta på grund av att deras magar (precis som vi människor) inte är gjorda för att äta bönor. En fjärde sak är att jorden behöver en stor mängd djur för att ekosystemen ska fungera. Vi människor behöver dem på många sätt men också för gödseln de tillför. Vi måste trots allt fortsätta odla en hel del saker och gödseln kan inte tillverkas med dyr olja som idag. Konstgödsel spär på klimatproblemen och är dyr och ensidig för matjorden. Den innehåller bara en bråkdel av det som matjorden behöver för att byggas upp till skillnad från till exempel kogödsel. Med gräsuppfödda djur blir och deras produkter blir alltså många saker bättre för oss: 1. Vi människor mår bra av viss andel animaliska produkter. 2. Matjorden blir tjockare av att användas av gräsätare. 3. Kolet i växterna omsätts snabbare och mer koldioxid tas upp ur luften till fördel för klimatet. 4. Vi får gödsel som vi kan använda till att odla de växter vi behöver istället för att använda fossilt kol för att tillverka konstgödning. Det behövs en omfattande reformering av den ruskiga djurhållning som ständigt avslöjas av engagerade grupper. Djuren måste hållas på värdigt och etiskt sätt, och få leva på ett sätt som i stort sett liknar det vilda livet. Men i Sverige och många andra länder är en stor andel av marken inte lämplig för odling utan bara för boskapsskötsel. Speciellt i länder med torra klimat där man försökt odla, ibland med konstbevattning, har det efter en kortare eller längre tid gjort att matjorden blåst och/eller spolats bort. Således har detta problem med köttätande ingen enkel lösning. All typ av mänsklig aktivitet har sina dilemman tyvärr! Eva Dalkvist Klas Lundström svarar i ett kommande nummer. Och i nästa nummer svarade Klas Lundström så här: Köttätande inte desto mindre ett stort problem Att sluta äta kött är inte hela lösningen, men ett viktigt steg på vägen, skriver Klas Lundström i ett svar till Eva Dalkvists debattartikel i FT3/2014. REPLIK Eva Dalkvist har många poänger. Särskilt visar hon på frågans omfattning. Den är inte svart eller vit. Men i takt med att planeten mister sin lyster i överkonsumtionens spår är det hög tid att sätta fingret på människans största laster. En av dessa är utan tvivel köttkonsumtionen. Och en som människan genom sitt personliga agerande och i kollektiv form besitter förmåga att förändra. Men att tro att planeten – eller för den delen människan – skulle uppnå bästa möjliga levnadsform genom att sluta äta kött är inte heller hela lösningen, men kan definitivt vara ett steg på vägen. DEBATTEN om genmodifierade grödor som ickeköttätare använder i sin kost är viktig, och sätter fingret på den matindustri som håller världen i ett järngrepp. Men att fortsättningsvis uppvisa köttkonsumtion som en nödvändighet av fysiska skäl är definitivt inte det intressanta, särskilt med tanke på att många ickeköttätare uppvisar bättre värden i kroppen än personer som äter kött. Här i ”köttlandet” Uruguay har jag träffat en österrikisk kvinna som undvikit kött och fisk i över 20 år, och som vid en nyligen genomförd läkarkontroll hänförde sin läkare med sina positiva och friska värden. Alltså har Eva Dalkvist delvis rätt i att det även handlar om att välja grödor som är ekologiskt hållbara, men främst handlar det om en syn på våra grannar här i världen, såväl människor som djur. Har inte alla rätt att leva så länge som de önskar? KLAS LUNDSTRÖM Vad tycker ni om svaret? Jag tycker inte att det svarade på mina synpunkter. Men det viktiga i debatten tycker jag är att den förs från så många okunniga debattörer. De får nu gehör för köttfritt som kanske har sina poänger i dagens samhälle med de system för köttproduktion som vi har. Men då behöver man ersätta köttet med något som är bättre och inte sämre. Jag tycker att alla som kan och orkar behöver skriva och göra sig hörda på olika sätt både om artegen föda för våra barn och gamla och för ett jordbruk i Sverige och världen som gynnar människor, ekologin och det levande! Jag vet att många redan gör det men vi behöver bli fler!
  6. Tänkte passa på att tipsa som Ekorundan som börjar imorgon i skåne och pågår till söndag: http://ekorundan.se/ Är som konstrundan men istället för att titta på konst går man och tittar på kossor, grisar och hur man odlar mm, och allt är ekologiskt. Många av gårdarna har gårdsbutik så är ett perfekt tillfälle att åka runt och titta och köpa på sig ekologisk mat direkt från bonden.
×
×
  • Create New...