Sök

Visar resultat för taggarna 'kasein'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 8 resultat

  1. Nyss rapporterade pressen att det nu är klarlagt att mjölk inte ligger bakom diabetes Typ1. I en studie TRIGR har man jämfört mjölkersättningsprodukter. En baserad på "vanligt" komjölkpulver och en baserad på hydrolyserat komjölkpulver. Barnen fick ersättningsprdukterna under en kortare tid (10 veckor) i samband med avvänjningen från modersmjölk och följdes sedan upp under många år därefter. En uppenbar fråga är vilken roll det spelar vad man äter under 10 veckor tidigt i livet. En annan är vad man egentligen kan dra för slutsatser om komjölk baserat på modersmjölksersättningsprodukter baserat på komjölk. Intressantare är dock frågan om den hydrolyserade mjölken verkligen fick bort de proteiner som är misstänkta, eller snarare del av protein, en peptid som benämns BCM7, den är sju aminoryror lång och blir kvar vid partiell nedbrytning av A1 kasein. Hydrolysering lyckades se till att de minsta partiklarna i den hydrolyserade produkten vägde 2000 dalton, dessvärre så väger BCM7 väsentligt mindre endast 788.9 Dalton (och blev alltså kvar i produkter) och i vilket fall är BCM7 resistent mot hydrolysering - det krävs andra don för att bryta isär de aminosyrorna nämligen enzymet dipeptydyl peptidase 4. Alltså: Studien tar inte hänsyn till och sorterar mellan kasein A1 (BCM7 genererande) och A2. Vi kan därför anta att de bägge produkterna innehöll lika mycket av dessa alltså lika mycket BCM7. Om det är som ett antal forskare tror och jobbar på att bevisa (http://www.nature.com/articles/nutd201716) att BCM7 från A1 kasein är ett problem vid diabetes Typ1 så visar denna studien ingenting. Man har jämfört 2 produkter som, vad avser den misstänkta komponenten, är identiska och alltså är det inte konstigt att resultatet blev att det inte syns någon skillnad mellan produkterna. De fanns lika många fall av diabestes Typ1 i båda grupperna. Jämför två lika dåliga saker med varandra och du ser ingen skillnad. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6853763 "Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes har nästan fördubblats sedan 1980-talet. I Sverige har omkring 50 000 vuxna varav 7000 barn typ 1-diabetes, enligt Diabetesförbundet. Drygt 2000 barn med genetisk risk för diabetes från 15 olika länder har studerats under 15 års tid. Hälften av barnen fick vanlig modersmjölkersättning när de var små och fortfarande ammade. Den andra hälften fick ersättning med förändrade komjölksproteiner."
  2. Varför kan man få sådan ångest om man äter t ex socker? Måendet står ju inte i proportion till försyndelsen, om man säger så. Även gluten och till viss del kasein kan ge upphov till bl a ångest. Vad är det som händer i kroppen när man äter socker?
  3. Hej! Jag har märkt att min mage reagerar dåligt på komjölksost men att den klarar getost. Eftersom magen inte reagerar så mycket på andra mjölkprodukter misstänker jag att det är just kaseinet jag reagerar på. Vet att kaseinet i getmjölk nämligen skiljer sig från kaseinet i komjölk, Men nu har jag hittat ostar från kor som bara betar gräs (och får örter och bra grejer på vintern också, alltså helt spannmålsfritt!) och undrar om kaseinet i deras mjölk/ost också är annorluna än det kasein som finns i mjölk från kor som matats med spannmål och kraftfoder? Jag har nämligen för mig att det är just spannmålet/kraftfodret som gjort att kaseinet i mjölk har förändrats genom åren? Till en sort som fler reagerar negativt på.
  4. På facebook såg jag en tråd baserad på en artikel i senaste numret av LCHF-magasinet. Där hävdar Martina Johansson att 500 gram brieost blir 70 gram glukos i kroppen. Någon som vet mer om det här och kan förklara mer på ett enkelt sätt vad det handlar om. Är det något man behöver bry sig om i sin vardag och planera sitt proteinintag och ätande efter? 500 g brie innehåller 85 g protein enligt kostbevakningen, dvs betydligt mer än vad de flesta kvinnor äter per dag. Jag äter sparsamt med mejeri och att äta flera hekto ost bara för att det är gott ingår inte riktigt i min diet, men det kan vara intressant att veta. Skiljer sig t ex kasein från mejeriprodukter från protein från kött?
  5. Mjölk med enbart kaseinet A2 beta kasein sprider sig, när kommer den hit? For Gillian Fyvie, a splash of milk on her cereal typically led to stomach ache, bloating and a swollen tongue. Not since making the switch. Fyvie’s symptoms were avoided not with soy, organic or even lactose-free dairy, she says, but a type of cows’ milk from a2 Milk Co. The Sydney-based company is gaining an international following for its products, developed from the premise that the milk most of the industrialized world has consumed for generations is causing everything from digestive discomfort to diabetes. http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-02-29/the-milk-you-ve-never-heard-of-that-s-rocking-the-dairy-world Och om Guernsey kossan (mest A2). http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-02-29/golden-guernsey-cows-shine-again-amid-healthier-milk-claims
  6. Hittade en liten skatt från några år tillbaka, att återanvända vid avsaknad av nyheter: Intervju med professor Charlotte Erlansson-Albertsson vid Lunds universitet i P4 dalarna den 11 oktober 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=5303921# ”Dessutom är, säger hon, bröd och mjölk beroendeframkallande. När man äter dom livsmedlen bildas "opioida peptider", som påverkar vårt belöningscentra i hjärnan och skapar en sorts beroende.” ”Tyvärr kan man inte gå till vårdcentralen och få hjälp med detta. Det blir lite grann att man måste lita till kunskapen som finns inom den vetenskapliga världen för det har ännu inte kommit ut till allmän kännedom. De här barnen ska testa om de kan följa en gluten- och mjölkfri diet. … Kan också vuxna påverkas av detta ? Även vuxna kan påverkas. Det kan komma i vilken ålder som helst. Att vi då också kanske får psykiska symptom men kanske mer åt det depressiva hållet. ”
  7. Jag har bestämt mig för att testa en mejerifri månad. Tanken bakom beslutet är att kasein sägs kunna ge upphov till läckande tarm, som i sin tur kan ge upphov till låggradiga inflammationer och en rad ohälsotillstånd. Laktos tål jag eftersom jag inte får några direkta reaktioner när jag äter mejeriprodukter. En månad känns som en rimlig tid att börja med. Smöret är omsmält till ghee, kokosfett finns i skåpet och jag har plockat fram ett antal recept på mejerifri LCHF. Så långt, allt väl. Men jag mår inte bra. Mitt mejerifria liv gör mig låg och nedstämd. Jag drömmer om kor på nätterna. Är det en fråga om omställningsbesvär, som försvinner med tiden? Hur länge ska jag vänta på att de ska försvinna? Är min hjärnas belöningssystem så beroende av mejeriprodukter är det är omöjligt att sluta? Ska jag avsluta experimentet och börja med mejeriprodukter igen? I bästa fall kan jag få långsiktiga hälsovinster genom att avstå från mejeriprodukter, men är det värt det? De mejeriprodukter jag kan tänka mig att äta, i små mängder, är: Hårdost, typ greve Fetaost och andra ostar från medelhavsområdet, ev grönmögelost Creme fraiche i sås Grädde i sås 10 % yoghurt till tzatziki Smör Med undantag för smör som äts dagligen, så handlar det om enstaka tillfällen eller 2-4 gånger per vecka jag kommer att äta mejeriprodukter
  8. Jag skrev delar av den här texten som ett trådsvar, men eftersom jag tycker ämnet är så intressant så skapar jag en egen tråd om det. Material är hämtat från Martina Johanssons bok Magstarkt. Det finns gott om information om att gluten skapar läckande tarm och ger upphov till låggradiga inflammationer (googla på t ex gluten, läckande tarm). Att mjölk skulle ge upphov till läckande tarm och vara inflammationsdrivande nämns i mer svepande ordalag hps t ex Sanna Ehdin. Martina hävdar att kasein, dvs mjölkprotein, ger upphov till läckande tarm. Tankar kring det? Stämmer hennes teorier? Kan man läka tarmen och äta mejeriprodukter någon gång i framtiden eller handlar det om en livslång intolerans? Hur läker man tarmen och tätar den så den slutar läcka? Under hur lång tid måste man avstå kasein? Jag har en del tecken på låggradig inflammation enligt schemat i hennes bok och hennes tankar kring att kasein orsakar. läckande tarm. Därför funderar jag på om det kan vara relevant att testa mejerifritt en tid. Tyvärr är jag ytterst förtjust i mejerivaror. En del går att rensa bort utan allt för stor uppoffring, men jag har svårt att undvara mejerisåserna. Det ursprungliga trådsvaret, med hänvisningar till Martinas bok: I boken Magstarkt skriver Martina Johansson bla följande: Inflammation i tarmen är särskilt associerat med autoimmuna sjukdomar och allergier, men krassa fakta verkar också peka på att hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och neorologiska tillstånd har sin början i en tarmflora som är ur balans (sid 52) Några av de främsta orsakerna till en läckande tarm beror framför allt en långvarig immunologisk stress, men kan även orsakas av en hög alkoholkonsumtion eller felaktig kosthållning (sid 53) När det gäller mat så är det framför allt icke-nedbrutna proteiner, polypeptider, som skapar problem. Gluten från vete och kasein från mjölkprodukter spelar här en stor roll då de har en förmåga att skapa inflammatoriska reaktioner i kroppen (sid 53) Jag skrev den här texten som ett trådsvar, men eftersom jag tycker ämnet är så intressant så skapar jag en egen tråd om det. Om det nu av olika orsaker uppstår ett läckage i tarmslemhinnan tränger osmält mat igenom, men även parasiter och andra skadliga partiklar som absolut inte hör hemma i blod- och lymfsystemet (sid 53). De främmande ämnena är lika de kroppsegna, immunförsvaret blir förvirrat och attackerar sig själv (sid 55) Enligt Martina Johansson finns det ett test som avslöjar om tarmen läcker. Man dricker en lösning av två sockerarter mannitol och laktulos. Påträffas laktolus i urinen har den läckt ut från tarmen. Det är i dag inget standardtest, men det förekommer att kliniker tillhandahåller det (sid 59) På sidan 146-147 finns ett självskattningstest där man själv kan bedöma graden av inflammation i kroppen genom att poängsätta vissa symptom, t ex huvudvärk, sömnlöshet, påsar under ögonen, håravfall, koncentrationsproblem, depression och diarré. Jag tycker det är intressant att hon pekar ut kasein som en så markant inflammationsdrivande faktor. Gluten, socker och stärkelse nämns betydligt oftare. Att mjölk skulle ge upphov till inflammationer i kroppen nämns i allmänhet i lite mer svepande ordalag.