Sök

Visar resultat för taggarna 'koldioxid'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 5 resultat

  1. Tack vare forumet fick jag vetskap om tradgardenjorden.se med mycket intressant information om klimatdebatten. Ni vet det säkert redan men det är helt sjukt. Koldioxidproducenter anses vara klimatbovar. Varken korna själva eller hanteringen av dem producerar nämnvärda mängder koldioxid - och tar man dessutom bort den kol som de hjälper till att binda blir resultatet ännu mindre - så för att kunna peka ut kossor som klimatbovar (koldioxidproducenter) har man kommit på nåt man kallar för koldioxidekvivalenter. Man räknar om mängden metangas som kossor producerar (ja ni vet hur) till koldioxid enligt en formel man hittat på och vips så är kossor storproducenter av koldioxid och riktiga klimatbovar. Den yttersta konsekvensen av resonemanget blir alltså att för att minska mängden koldioxid(ekvivalenter) som kor släpper ut måste vi avliva dem. Förmodligen gäller samma för alla andra idisslare / stora metanproducenter. Och hur är det med alla människor som äter gasproducerande kost? Bakterier? Och allt räknande kring klimatfrågan bygger på antaganden, man vet egentligen väldigt väldigt lite. Inte för att jag är förvånad. http://tradgardenjorden.blogspot.se/2017/06/falsk-metanmatematik.html
  2. I Göteborg har Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen lagt fram förslag om att utesluta all slags animalisk mat från skolor, förskolor, äldreboenden och andra kommunala institutioner. Anledningen till detta är att man anser att detta skulle vara bra för miljön och skulle sänka koldioxidutsläppen. I lördags kunde vi dock läsa en artikel av näringsfysiolog Ingrid Larsson och professor Lena Hulthén som båda arbetar på Enheten för Klinisk nutrition på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Artikeln heter ”Miljö och hälsosam mat - ingen enkel ekvation”. I artikeln räknar de upp de brister som vegandiet kan ge. Vegansk mat saknar vitamin B12, vitamin D, hemjärn, jod, omega3 fettsyror, DHA, EPA. Dessutom är innehållet av järn, kalcium, zink, selen begränsat. Det är tydligt att de här propåerna från olika (säkert välmenande) miljöivrare inte är underbyggda med välgrundade fakta!
  3. Jordbruk utan djur är inte hållbart! Varför, undrar förstås många miljöengagerade, veganer, vegetarianer och djurvänner? I artikeln ”Vegetarisk norm kan kapa utsläppen” på första sidan i ETC Göteborg tisdagen den 3 april 2018 som följs av ”Bara vegetariskt inom skola, vård och omsorg” argumenterar Annelie Moran för att maten som serveras i skola, vård och omsorg skall vara fri från kött, chark, ägg och mjölkprodukter. Hon stöder sig på Fredrik Högberg, en av författarna av Göteborgs Miljöförvaltnings rapport ”Fossilfritt Göteborg - vad krävs”. Även Cecilia Mayer Labba som forskar på Chalmers kring vegetabiliska livsmedel blir intervjuad av Anneli Moran under rubriken ”Det finns motstånd från vissa delar av jordbruket”. Jag anser att Annelie Morans artiklar och författarna av Miljöförvaltningens rapport missar sitt mål om det verkligen är att motverka en höjning av koldioxidhalten och det därav följande klimathotet med höjda temperaturer som man är ute efter. Här kommer skälen till det. Det viktigaste inom matproduktionen för att hålla nere eller till och med sänka koldioxidutsläppen är att se till att matjorden hålls frisk och levande. Det är en himmelsvid skillnad mellan att producera vegetabilier med konventionellt industrijordbruk och att föda upp nötboskap på enbart gräs. Det första är miljöskadligt på många vis medan det andra är uppbyggande för jorden! Jo, varför är jordbruk utan djur ohållbart? Svaret är både enkelt och komplicerat. Naturen och hela jorden är ett kretslopp och har alltid varit. I naturen ingår både djur och växter. Jorden som vi odlar har skapats under tusentals år och möjliggjort för växter att gro och växa. När sedan djur betar av växterna så bryts de snabbt ner i djurens magar och det som inte djuren behöver kommer ut som gödsel. När växter och djur samspelar med matjorden så fungerar matjorden som en kolsänka och förhindrar en ökande koldioxidhalt i luften och haven. Djurens trampande, betande och gödslande skapar en miljö som gör att växterna växer snabbare än de gör på egen hand. Samspelet gör också att jordlagret blir tjockare till skillnad från hur det skulle blivit med enbart växter. En ko kan bryta ner gräs på några timmar medan gräs som inte betas kan ta 50-100 år på sig att brytas ner i torra områden. Allan Savory förklarar i sitt TED talks ”How to green the world's deserts and reverse climate change” hur detta fungerar. När människor plöjer jorden blir det svårt för mikrolivet i jorden att överleva. Då växt- och svamprötter vänds upp och ner och dör börjar erosionen verka på jordlagret. Både vind, vatten och solljus påverkar jordmånen så att små jordpartiklar förs bort. I olyckliga fall kan det mesta av matjorden försvinna på en mansålder. Detta sker idag kontinuerligt på alla plöjda åkrar på jorden, särskilt i kuperad terräng och på platser med stor nederbörd, starka vindar och mycket solljus. Det skedde även i USA på 30-talet i de platta, torra staterna på prärien där matjordslagren var flera meter tjocka. Jorden blåste bort när man plöjde upp gräset på prärien som tidigare var hem för ca 60 miljoner bufflar. Idag är matjordsdjupet där bara enstaka centimeter till decimeter. I boken ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomery beskriver författaren hur detta har skett historiskt och vad som händer idag. Plöjning är alltså en dålig metod för att skapa ett uthålligt jordbruk med klimatfrämjande egenskaper. Finns det fler problem med dagens jordbruk? Ja, tyvärr. För att få en levande matjord som tar upp mängder av koldioxid ur luften måste mikrolivet i jorden också få leva. Insekter, maskar, bakterier, svampar, alger och annat som finns i matjorden måste få de fina förutsättningar de haft tidigare i historien. · Det behövs frihet från kemiskt gödsel med bara tre komponenter: NPK som betyder kväve, fosfor och kalium på kemispråk. Istället behövs djurgödsel med hundratals komponenter och fibrer. · Det behövs frihet från ogräsgift, svampgift och insektsgift som dödar ovälkomna organismer som odlarna inte vill ha men tyvärr även de goda, uppbyggande organismerna i jorden. Dagens kemijordbruk gör att matjorden blir en steril öken där de odlade växternas rötter har svårt att tränga ner i jorden. Jorden blir hårt packad eftersom daggmaskarna och andra organismer inte förmår gräva gångar. Den ensidiga odlingen av ettåriga grödor lakar ut jorden på mikronäringsämnen så att vi människor får hälften eller mindre av flera viktiga mineraler i de skördade växterna jämfört med 50 år tillbaka. I många länder finns nu en stark rörelse för att bruka jorden på ett sätt som är hållbart och imiterar naturen. Ett exempel är Gabe Brown i USA i TEDxGrandForks ”Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective” berättar om hur han bär sig åt för att odla hållbart och inte minst lönsamt! Även ”Sista skörden” på SVT Play ger perpektiv på nutidens konventionella jordbruk. Den moderna djurhållningen har också problem. I Sverige och många andra länder håller man nötkreatur, grisar och kycklingar inomhus året runt och får på så sätt mer men också sjukare och sämre kött. Anledningen är att man med kraftfoder tex sojabönor från Brasilien kan få djuren att bli stora och feta på kort tid. De blir 20-30% tyngre än djur som inte matas med kraftfoder. Blir de sjuka kan man ge dem antibiotika eller också ger man dem det hela tiden . . . Så är det en lösning på alla dessa problem att bara äta vegetarisk/vegansk mat och bara servera denna typ av mat i skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter? Nej, det är det inte. · För det första måste all odling skötas utan gifter. Detta så att jorden och växterna med hjälp av mikrolivet kan ta upp stora mängder koldioxid. · Odlingsjorden måste gödslas med djurgödsel om man ska få en bra skörd. Kemigödseln är en problematisk produkt som tillverkas med hjälp av stora mängder fossil olja som inte fungerar bra i jorden utan är som konstgjord andning för grödorna. Fosfor som ingår i NPK-gödseln finns bara ett fåtal platser på jorden och håller på att ta slut. · Fleråriga grödor som ger matjorden en möjlighet att stanna kvar och fungera optimalt kolsänkande kan odlas utan plöjning. · Det kött som vi äter måste komma från nötboskap som bara äter gräs, så kallat gräsbetat kött, och inget annat precis som de har gjort genom historien. I kalla klimat får de förstås äta hö eller ensilage på vintern och gå ute på sommarhalvåret. Kött som produceras på detta sätt har en obetydlig miljöpåverkan och påverkar jordtäcket positivt. · Gris och fågel måste också födas upp på det sätt som är arteget - på det sätt som är naturligt för arten. Att äta skörderester, gärna ute på åkrarna, fungerar mycket bra för dessa djurslag. · I alla länder finns mängder av mark som inte kan odlas men som kan användas som betesmark för boskap. Det ska man naturligtvis göra. I Sverige finns det mer lämplig betesmark än åkermark. När man använder mark som betesmark blir den en mycket större kolsänka än när man låter skog växa på samma mark. Gräs som växer i en sund jord binder många gånger mer kol än skog. Så vad kan vi göra idag för att äta på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat? · Endast efterfråga och köpa ekologiskt odlad mat. · Efterfråga växter från fleråriga grödor tex flerårigt vete. · Endast efterfråga och inköpa gräsbetat nöt- och lammkött, ekologiska mjölkprodukter samt vilt. · Endast efterfråga och köpa in ekologisk fågel, ägg och ekologiskt odlad och vilda fiskar och skaldjur. Ett annat stort problem med att servera mat utan animalier i skolor är att den inte är fullvärdig för barn. Det gäller särskilt de barn som redan har olika problem som ADHD, epilepsi, depressioner, mm. Barn behöver proteiner med alla essentiella aminosyror och en variation av fetter, speciellt omega 3-fetter som inte finns i växtvärlden. Mat utan animalier är inte optimal för vuxna heller men vuxna kan välja själva och kompensera för bristerna. Här är en del av saker man bör eller inte bör äta som barn om man inte äter någon animalisk mat. Jag har hämtat fakta från bloggen Perfekt hälsa ”RAW food SOS – vad du bör tänka på som vegan” 1. Ät inget ”falskt” hårdprocessat kött, sojaprodukter, skräpmat gjord på socker, hårdprocessad säd och olja , etc 2. Ät ingen vegetabilisk olja som innehåller hög omega-6-halt men inta tillskott av DHA (Omega3-fett). 3. Inta kosttillskott av vitamin K2. 4. Komplettera med kosttillskott av vitamin D3. 5. Förbättra upptaget av betakaroten. 6. Förbered de baljväxter, sädesslag eller nötter du äter på ett korrekt sätt med blötläggning, etc. 7. Maximera järnabsorptionen med C-vitaminrika livsmedel. 8. Se till att sköldkörteln är i god form genom att äta jodrika matvaror. 9. Ta tillskott av vitamin B12. 10. Ät fermenterade - mjölksyrade livsmedel. 11. Komplettera med aminosyran taurin. Det är viktigt för barns växande hjärnor. Att kräva att barn ska äta alla dessa tillskott för att hålla sig friska under sin uppväxtperiod är att kräva för mycket. Dessutom blir ju inte jordarna friska när man bara odlar växter utan att tillföra djurgödsel utan endast kemiskt NPK-gödsel. Nej, fram för ett hållbart jordbruk med tillhörande sunda boskapsskötsel! Förutom att vara goda konsumenter och själva använda och fråga efter mat som främjar en god miljö måste vi delta i debatten i alla sammanhang vi kan för att påverka så att utvecklingen går mot en hållbar jord! Eva Dalkvist, grundskollärare Göteborg 2018-04-06 För intresserade: 1. Se Allan Savorys på TED talks, 22 min, på Youtube: How to green the world's deserts and reverse climate change | Allan Savory 2. På SVT play ”Sista skörden”: https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden 3. Bok om matjord historiskt och nu: ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomer 4. Om att bygga hälsosam matgjord. En av flera youtubevideos med samma person: Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective | Gabe Brown | TEDxGrandForks 5. Om säker veganmat: http://www.perfekthalsa.se/raw-food-sos-vad-du-bor-tanka-pa-som-vegan/
  4. Hur reagerar ni här på forumet på de olika onyanserade klimatlarmen som dyker upp medierna? Jag försöker ofta svara när de dyker upp i min stads tidning Göteborgsposten. Det är lite jobb men det känns nödvändigt. Nu senast gällde larmet en rapport om Mat och klimat från Chalmers i GP den 31 mars. Här är en länk: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2326926-chalmersforskare-at-mindre-kott som man kan kopiera. Jag skrev det här svaret efter att ha kikat lite på originalrapporten: Hej! Jag läste om er rapport i Göteborgsposten och reagerade. Nu vet jag inte exakt vad som står i ursprungsrapporten men så som det framstår i artikeln finns det många anledningar till kommentarer. Först: Självklart ska vi helt sluta med eller minska på det kött vi äter från dagens konventionellt och industriellt uppfödda djur. Problemet med detta är att tex nötboskapen inte får äta det de är avsedda för. De ska som alla vet gräs och inget annat. Inte något kraftfoder och bönor odlade på fd djungelmark i Sydamerika eller någon annan stans. När nötboskapen får äta kraftfoder protesterar deras magar och "fiser" ut växthusgaser som metangas. Kraftfoderuppfödda nötdjur blir större och fetare men köttet får också sämre näringsvärde och de blir sjukare. Om djuren får äta det de är avsedda för uppstår inga som helst miljöproblem som metangasutsläpp utom det som vår mänskliga hantering av djuren bidrar med. Djuren äter och släpper ut de gaser de gjort i miljoner år utan att på verka klimatet negativt. Jordmånen blir också tjockare och rikare på grund av djurens tramp och exkrementer. Odling däremot tär på jordlagret. För varje år utan betande djur på en bit jord blir jordlagret tunnare på grund av erosion. När man plogar och harvar så släpps också koldioxid och annat ut i atmosfären. Odling kräver också gödsel för att fungera. Den kan komma från djur eller konstgödsel som tillverkas med hjälp av ändligt fossilbränsle. Naturgödsel är förstås att föredra på grund av sitt rikare och mer välbalanserade näringsinnehåll. Vegankost är inte någon lösning för jordens befolkning som helhet, se stycket ovan. Den innehåller inte alla ämnen vi behöver. Det är också svårt för människor att tillgodogöra sig det protein som finns i bönor, linser och vete mm på grund av de antinutrienter som växterna skyddar sig med. Etiska överväganden som gör att en minoritet väljer vegankost och olika tillskott för att klara hälsan fungerar förstås. Sojabönan verkar ju på ytan intressant som näringsämne men är problematisk när man tittar närmare på den. För det första är nästan all soja idag GMO-soja. Det betyder att man äter upp bekämpningsmedel samtidigt som äter bönan! Det är förstås inte nyttigt. Den är också mer näringsfattig än soja som inte är GMO-påverkad. För det tredje innehåller soja precis som andra baljväxter stora mängder lektin, mm som förhindrar vårt upptag av näring från sojabönan. Som grädde på moset innehåller soja extremt stora mängder växtöstrogen som trots att det är olikt vårt östrogen påverkar våra könshormoner mycket. Det finns forskning på detta om man är intresserad. Bla har småflickor som matats med bröstmjölksersättning i USA fått pubertetsutveckling redan i småbarnsåldern. Alla produkter som är hårt industriellt processade som tex olika sojaprodukter, margarin och socker är överhuvudtaget inte lämpligt som föda. I de flesta länder är också endast en mindre del av marken duglig för odling. Resten är mer lämpad för bete. I vårt land är betet den stora delen. Så vill vi fortsätta att framställa mat i Sverige lär det bli mest animaliska produkter som är möjligt att framställa vilket vår myndighet för beredskap också har konstaterat. En annan spännande "upptäckt" är den som Alan Savory gjort när det gäller mark i torra områden. Han lät många djur "beta" en kort tid på områden utan ett enda grönt strå. Efter ett par år hade högt gräs börjat växa påområdena. Vad hade hänt? Jo, djurens klövar hade bearbetat marken och djuren hade gött den innan de sparsamma regnen hade kommit. Sen hade lite gräs vuxit upp som sedan åts upp igen osv. Man hade en mycket noggrann planering av betet. Genom att på detta sätt få gräs att växa på tidigare sterila marker bidrog dessa köttdjur till att förbättra klimatet genom att binda koldioxid i gräs! Se gärna Alan Savory i "Ted Talks" på Youtube. Det är väl spenderade 22 minuter! Min slutsats blir att: Visst ska vi sluta äta konventionellt uppfött kött men vi ska istället äta helt gräsbetat ekologiskt nötkött istället! Jag tycker också att man måste titta på ekologin när man funderar på framtida matproduktion. Vad kan vi göra för att bibehålla och öka jordens bärkraft speciellt i torra och andra mindre fruktbara områden? Det är viktigt att få ut så många smältbara kalorier som möjligt från varje stycke jord som vi brukar. Där har Alan Savory och Polyface farms i USA något att lära ut. På många marker är animalieproduktion överlägsen växtodling när det gäller att producera smältbara näringsämnen. Polyface farms använder Alan Savorys principer i ett tempererat klimat och använder nötdjur och fågel för att få ut det mesta från sin mark. Tack annars för en artikel som väckte tankar! Hälsningar Jag har skickat liknande artiklar till andra journalister och rapportförfattare och sällan fått något svar men jag tänker att droppen urholkar stenen särskilt om vi är många gräsrötter som försöker göra oss hörda!?! Reaktioner?
  5. Enligt professor Qing-Bin Lu på University of Waterloo är det CFC-gaser som orsakat den globala uppvärmningen och inte koldioxid. Då behöver man kanske man inte längre skylla på kossornas metan-utsläpp? Global warming caused by CFCs, not carbon dioxide, study says Det intressanta är att eftersom CFC-gaser (freoner) inte längre används håller nu den globala medeltemperaturen på att sjunka. Närmar vi oss en istid då? Mera läsning… Response by Qing-Bin Lu to “Qing-Bin Lu revives debunked claims about cosmic rays and CFCs”