Sök

Visar resultat för taggarna 'media'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Kategorier

  • Articles

Kategorier

  • Files

Calendars

  • Community Calendar

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 12 resultat

  1. Dietisten Sara Ask menar att vår strävan att undvika socker kan gå för långt och att måttfull användning inte bör stigmatiseras. Personligen tar jag inte ställning till innehållet men eftersom det har bäring på LCHF tänkte jag att artikeln kan vara av intresse här. https://www.svd.se/dietist-att-avsta-socker-mer-osunt-an-att-ata-lite – För vissa som har svårt att äta en lagom mängd sött är kanske lösningen att helt avstå, det har jag respekt för, säger Sara Ask. Den som mår bra av och har lätt för att avstå socker ska förstås också fortsätta med det, menar Sara Ask. Vad är då ett ”rimligt sockerintag” per dag? – I siffror är den mängden max tio procent av energibehovet, enligt de nordiska näringsrekommendationerna. För en normalviktig medelaktiv kvinna innebär det 50 gram socker och för en man 75 gram. Exempel på sockerinnehåll Vaniljyoghurt 2 dl, 10–12 g (naturell 0 g) Flingor, typ havrekuddar 1 dl, 2,5 g En skiva sötat matbröd med smör, 3 g Mellansushi, tio bitar, 7 g Chokladboll/punschrulle/mazarin 17 g Bulle, 5 g 33 cl läsk, 35 g Två kex, typ Digestivekex med ost, 5 g En påse gelégodis (100 g), 50 g Hur kan det vara bättre med lite socker än inget? – Det verkar inte finnas några givna hälsovinster med att helt utesluta socker. Och det är ju så mycket glädje i att fika och äta gott ihop. Den sociala aspekten är viktig. Problemet är om det blir för mycket – vi föds med en förkärlek för det söta eftersom det är energirikt. I en stor svensk studie med 50 000 deltagare visade det sig att de som åt en sockermängd på tio procent av dagsintaget av kalorier, alltså i linje med rekommendationernas maxgräns, löpte lägst risk att dö i förtid. De som åt mindre hade en högre mortalitet. Stenåldershjärnan signalerar blixtsnabbt att sött är bland det bästa den vet. Söta bär och frukt har genom mänsklighetens historia hjälpt oss hitta mat som inte var giftig. Det har bidragit till vår överlevnad, gett oss kraft att orka jaga vidare och föröka oss. – Eftersom många tycker att sött är gott och att det är en stor del av vårt sätt att fira och fika behöver vi tala om sötsaker på ett nytt sätt i stället för den skuld och skam som ofta kommer fram, menar Sara Ask. ”Barn behöver hjälp med att göra bra val, men att ladda sötsaker med skuld och skam är inte en framkomlig väg”, säger Sara Ask. Foto: Lisa Arfwidson Sara Ask är särskilt mån om att barn inte ska växa upp med förbud mot olika slags mat. De ska slippa anamma skuldtänkandet, menar hon. Att vi delar upp i sunt och osunt, ”clean eating” och ”junk food”, är förödande. – Man gör mat negativt laddad i onödan. Det är nog mitt viktigaste budskap: ladda inte maten som bra eller dålig. Agera sunt i stället för att prata, prata, prata. Livet är sällan svartvitt och det gäller inte minst mat. En amerikansk forskare konstaterade att femåriga flickor från en restriktiv matmiljö (enligt vad föräldrarna angivit) åt mer när de fick välja som de ville. Många av dem tyckte också att det skulle vara jobbigt om föräldrarna fick veta det. Samma forskare lät lågstadiebarn fylla sin lunchtallrik med vad de ville av både nyttiga och onyttiga matvaror. Andra gången de valde sin egen lunch fick de höra att deras mammor skulle få veta vad de hade valt. Andelen sockerrika saker sjönk då drastiskt. Sara Ask menar att barn behöver hjälp att lära sig hitta ett bra förhållande till mat, att blanda ”nyttigt, gott och lagom”, men känslor av skuld och skam är sällan en bra väg till balans. Som tidigare nämnts förstärker skuldkänslorna njutningen och sannolikt det svårstoppbara sötsuget och kanske även överätandet. – En mycket restriktiv hållning till socker riskerar att öka fixeringen vid sötsaker, men självklart är det viktigt att hitta en struktur som är förutsägbar för barnen, som lördagsgodis till exempel. Att begränsning ändå behövs visar den senaste undersökningen från Livsmedelsverket av hur 4-, 8- och 11 åriga äter. Den visade att nästan en fjärdedel av den energi de fick i sig kom från godis, glass, snacks och bakverk. Här finns tre uppenbara risker: övervikt, karies och för att de får i sig för lite näring. Barnfetma är ett reellt problem, söta drycker som läsk anses vara en av de stora bovarna i dramat. ”Det finns inga magiska fettbildande kolhydrater i socker. Problemet är i så fall att det är så gott. Med lite salt till det söta kan det vara ännu mer oemotståndligt. Kombinationen av fett, sött, salt och stärkelse kallas ”the bliss point”. Foto: Lisa Arfwidson Men skyll inte sockerberget på barnen. Svensken äter i snitt 60 procent mer choklad- och konfektyrvaror sedan 1980-talet. Barn som inte själva kan köpa godis hittar troligen en hel del där hemma ändå. Hur kan vi hjälpa våra sötsugna stenåldershjärnor att hitta lagom sockernivå? – Hälsa varken skapas eller förstörs av ett enskilt näringsämne. Det gäller att lyfta blicken och se helheten – inte att lusläsa ingrediensförteckningar för att hitta så kallade dolda fällor. Det är inte sockret i tacokryddan, sillinläggningen eller buljongtärningen som är problemet utan stora mängder godis, läsk och annan sockersötad dryck. Sara Ask Yrke: Legitimerad dietist. Aktuell: ”Boken bli vän med sockret – att överleva i sötsaksdjungeln med en stenåldershjärna” (Mondial). Har tidigare skrivit ”Mera vego”, ”Ännu mera vego” (båda Ordfront) och ”Matlust – för barn 0–6 år” (Prisma, med Mia Coull). Maria Carling
  2. Medelhavsdieten rankades som #1 i en viktning av flera kriterier för hur bra respektive diet är. 35 olika dieter rankades. Gissa rankingen på Keto? https://health.usnews.com/wellness/food/slideshows/best-diets-overall God fortsättning hälsar Tomas, LCHF-ätare sen september 2019
  3. Studio ett på radions P1 har idag ett inslag om en ny medicin som minskar aptiten. Den ska tillsammans med diet hjälpa överviktiga att gå ner i vikt. Radions vinkling är att det är orättvist att patienterna måste betala denna medicin själva, medan fetmaoperationerna är gratis. Att det finns andra metoder för att gå ner i vikt, utom operationer och medicininjektioner, nämns inte. Länk till Studio ett: https://sverigesradio.se/avsnitt/1304501 Inslaget börjar efter 21 minuter.
  4. Sveriges Television "testar" olika kost. Är detta genombrottet för LCHF i mainstreammedia? https://www.dietdoctor.com/se/ny-serie-pa-svt-basta-dieterna https://www.svt.se/basta-dieten
  5. Svensk Webbtelevision är ett medborgarfinansierat initiativ för att skapa medborgarjournalistik. http://swebbtv.se/ https://www.youtube.com/channel/UCD2d9CSkWXxnj3fBhEj3Pyw
  6. I P3 idag hade man ett inslag om LCHFare och varför vi är så hätska i kostdebatter, för det är vi tydligen Som tur var hade de tagit dit My Klasson / LCHFingenjören som förklarade på ett lungt och sakligt sätt sin syn på saken. Även Anna Hallén var med via länk men på grund av ljudkvalitén lät Anna lite hetsig på rösten vilket förtog lite av det hon sa. Vill ni lyssna på inslaget kan ni gå in via My´s blogg som jag länkar till, Inslaget är 1 min 16 sekunder in i sändningen. http://lchfingenjoren.se/
  7. Dagens Diabetes publicerade nyligen två artiklar: den ena sprider rena felaktigheter om typ 1 diabetes och LCHF, i den andra hävdas att de typ 1:or som äter enligt LCHF är "läsokunniga" när det gäller hälsa. Smarta Diabetiker har gått igenom de referenser som det hänvisas till i artiklarna och kommit fram till lite andra slutsatser. Resultatet finns att läsa här: http://www.smartadiabetiker.com/wp/nyheter/diabetiker-riskerar-kraftigt-forbattrat-halsotillstand-med-lchf/
  8. Skrev detta till tidningen City. Man blir ju lite trött på snacket om att LCHF innebär mer kött och protein... "Ref: 15 jan 2015, http://www.city.se/nyheter/han-har-fullt-fokus-pa-kottet/ "Emil Freij Gustafsson äter främst enligt LCHF-metoden, det vill säga få kolhydrater. Istället blir det mycket sallad och - framförallt - rejält med kött." Hej, Vill bara påpeka att LCHF inte innebär att man ökar köttkonsumtionen. Man minskar på kolhydraterna och ökar intaget av fett. Missuppfattningen att LCHF innebär ökat intag av kött har lett till onödigt motstånd mot LCHF. Det går t o m att äta vegetarisk eller vegansk LCHF. LCHF svartmålas orättvist som miljöfientlig. Många människor som skulle kunna må bättre av LCHF skräms av felaktig information. Så jag ber er vara uppmärksamma på detta, så att missuppfattningarna inte fördjupas och sprids ytterligare. Bästa hälsningar"
  9. Tipsar om ett intressant program om e-nummer som finns på SVT play http://www.svtplay.se/e-nummer (Del 1 går att se i tre dagar till.)
  10. Just nu sänds en repris på den omtalade "Svält dig gammal"-reportagen om fasta! Har för mig den diskuterades här också, men hittar inte tråden (mod: sammanfoga gärna)
  11. Jag var i Berlin förra veckan och som nybliven löpare spanade jag in hyllan med löpartidningarna. Förutom att det fanns säkert 10 olika, hittade jag en tidning som innehöll en artikel om low carb där rubriken lät positiv! Självklart köpte jag den. Artikeln går ut på att man ska träna på low carb för att förbättra fettförbränningen och sedan trappa upp kolhydraterna inför en viktig tävling (man ska börja tre dagar innan). Dock anser experterna att kolhydratuppladdning kan behövas vid lopp längre än 10 km. Har nu även hittat den på nätet, så den som kan tyska kan läsa artikeln här: http://www.laufen.de/articles/11069 Nån som kan? Var själv ganska förvånad över den förhållandevis positiva artikeln, upplever inte att low carb är ett stort ämne i tyskland i övrigt.
  12. Tipsar om följande krönika av Emanuel Sidea i Veckans Affärer, där Ann Fernholm citeras! Rubrik: Skippa sockret och sänk vårdkostnaderna http://www.va.se/kronika/skippa-sockret-och-sank-vardkostnaderna-501509