Sök

Visar resultat för taggarna 'resistent stärkelse'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 11 resultat

  1. SR rapporterar om forskning kring smörsyra mot IBS. Jag tänker att det är dags att läkarna skriver ut recept på resistent stärkelse så att tarmbakterierna kan producera den smörsyra som behövs, men IBS patienter kanske saknar rätt bakterier och då kunde man börja med att skriva recept på bakterier (eller transplantera). http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6818951 Forskarna ska pröva att exponera tarmen för smörsyra och se om det hjälper mot de besvär som patienter med IBS har. Smörsyra är ett ämne som har en antiinflammatorisk effekt och som patienter med IBS har mindre av i tarmen jämfört med andra. Tidigare forskning har gjorts men då med tester på cellnivå i provrör eller på djur. Nu ska man i stället studera vävnadsbitar från tarmen och blodprov från en och samma person, både innan och efter att tarmen exponerats för smörsyra. Det kommer studeras på både personer med och utan IBS.
  2. Här har vi en mycket intressant metaanalys "Systematic review and meta-analysis of different dietary approaches to the management of type 2 diabetes": https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23364002 En metaanalys har det högsta bevisvärdet, eftersom man samlar alla RCT studier som finns och går igenom alla. Så vad blev då resultatet? RESULTS: A total of 20 RCTs were included (n = 3073 included in final analyses across 3460 randomly assigned individuals). The low-carbohydrate, low-GI, Mediterranean, and high-protein diets all led to a greater improvement in glycemic control [glycated hemoglobin reductions of -0.12% (P = 0.04), -0.14% (P = 0.008), -0.47% (P < 0.00001), and -0.28% (P < 0.00001), respectively] compared with their respective control diets, with the largest effect size seen in the Mediterranean diet. Low-carbohydrate and Mediterranean diets led to greater weight loss [-0.69 kg (P = 0.21) and -1.84 kg (P < 0.00001), respectively], with an increase in HDL seen in all diets except the high-protein diet. CONCLUSION: Low-carbohydrate, low-GI, Mediterranean, and high-protein diets are effective in improving various markers of cardiovascular risk in people with diabetes and should be considered in the overall strategy of diabetes management. Bäst resultat alltså för medelhavskost, lågkolhydrat på andra plats. Dessa var alltså dieterna som gav bäst resultat i studierna, vilken diet som helst som leder till viktnedgång kommer ju att förbättra T2D. Varför är medelhavskost bättre än lågkolhydrat? Den enda hypotes jag kan komma på är resistent stärkelse, de flesta versioner av medelhavskost betonar ju baljväxter som ärtor, bönor, linser. Per Wikholm om RS: "LCHF fungerar utmärkt för diabetiker och metabolt sjuka för att minimera de symptom man annars får när man äter sockerrik och stärkelserik mat såsom högt blodsocker och minskad fettförbränning på grund av högt insulin. Detta i sin tur är kopplat till en rad mer eller mindre allvarliga komplikationer såsom njursvikt och blindhet vid diabetes, fetma och ökad risk för en rad sjukdomar inklusive hjärtsjukdomar, flera vanliga cancerformer, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar som reumatism samt en rad tarmsjukdomar som IBS och candida. Listan kan göras mycket längre. LCHF minskar sannolikt risken för att drabbas av dessa komplikationer för diabetiker och metabolt sjuka men grundproblemen insulinresistens och försämrad blodsockerkontroll åtgärdas egentligen inte. Det riktigt intressanta med resistent stärkelse är att det utifrån den forskning och de anekdoter som finns, faktiskt verkar ha en potential att påverka själva grundproblematiken med insulinresistens och blodsockerkontroll. Detta är ett relativt nytt men växande och allt mer intressant forskningsfält som handlar om vår tarmfloras betydelse för vår hälsa." Lågkolhydratkost minimerar således symptomen, medan RS kommer åt själva grundproblematiken, insulinresistensen. Men vad får man om man kombinerar båda dessa verktyg? Smarta Diabetikers version, där man kombinerar LCHF med bönor och probiotika. Har man läst boken "Låt bönor förändra ditt liv" av Litsfeldt och Olsson vet man vad jag pratar om. Patrik Olsson kan ibland klara sig med enbart basal-insulin injektioner, d.v.s. inget insulinbehov av kosten (nu tränar han styrka också, vilket är en stor hjälp vid diabetes). En sådan låg insulinnivå uppnåddes aldrig med enbart LCHF. Samma för hans sambo, där viktnedgången fick ny fart när hon lade till bönor. Hennes experiment med blodsocker och bönor är mycket intressanta, man kan se hur bönor innan en ostmacka ger mycket mindre blodsockerrespons. Perfekt för Typ-2 diabetiker alltså.
  3. Ny på forumet men har kollat runt lite efter tidigare inlägg utan att jag hittat vad man kan göra åt Gryningsfenomenet, när man som jag ätit rätt strikt (5-10 g kh/dag) Lchf i 6 år och ändå inte sett någon förbättring. Initialt gick jag ned 10 kg under första halvåret men sedan stått stilla, har ca 10 kg kvar som jag önskar få bort pga av problem med mina fötter. Problemet med högt morgonsocker (mellan 7-8) stör mig, vaknar vid 04-tiden har svårt att somna om. Gissar att det är då kroppen kickar igång frisättningen av alla hormonerna. Äter enl periodisk fasta 16/8 under 5 av 7 dagar och provar nu sedan en vecka med att tillsätta resistent stärkelse, 1 msk potatismjöl vid varje måltid och till kvällen utan att se någon effekt. Motionen består av hundpromenader i rask takt. För en månad sedan fastade jag under en veckas tid och det tog ända till 3-4 dagen innan jag såg någon sänkning av morgonsockret ned till 3,7-4,2. Vad finns det mer att göra för en 58 kvinna som vill reversera typ 2 diabetes och insulinresistens?
  4. Jag hittade det här receptet hos "Under vårt tak", som har en blogg med paleorecept. Det är ett stekpannebröd, som man bl a kan använda som wrap. Gott ser det ut. Receptet innehåller tapiocamjöl eller tapiocastärkelse (antar att det är samma sak). Någon som vet hur tapioka fungerar ihop med LCHF? Det verkar innehålla en del kolhydrater, men är de kolhydrater som tas upp av kroppen eller bildar de resistent stärkelse? Om det innehåller resistent stärkelse, klarar stärkelsen i så fall upphettning eller beter den sig på samma sätt som potatismjöl, som bara bildar resistent stärkelse, så länge den inte hettas upp? Pofiber från potatis brukar man kunna använda i LCHF-recept, trots kolhydratsmängden, eftersom det väger så lite i förhållande till volymen. Har tapioka samma konsistens eller är det mer kompakt? http://www.paleoskafferiet.se/stekpannebrod/
  5. Paleolina

    Är potatis paleo?

    I ungefär samma veva som att det blev "inne" med resistent stärkelse i form av potatismjöl i ett glas med vatten började våra potatisar i landet bli stora nog att äta. Ett par veckor senare kommer Whole9life ut och säger att vit potatis är "whole 30 approved". Idag läste jag detta Tre händelser som fått mej att omvärdera den lilla knölen. Vi odlar potatis själva, har alltid gjort. Mamma brukar säga att det var tur att jag åt potatis som barn, för det var den enda "grönsaken" som jag åt. Under mina år på GI respektive LCHF undvek jag såklart potatis. Har ätit paleo nu i två år, äter rotsaker mer än gärna då jag odlar själv och bor i en odlingszon som inte är gynnsamt för så mycket annat. I sommar har jag lagt till potatis i kosten ibland. Min uppfattning är således att mår man bra av det, inte försöker viktminska eller inte har en hormonproblematik kan man äta vit potatis. Vad säger ni? Vad har ni för tankar om potatisen? /Paleolina
  6. Fick just reklam för en ny produkt från RevivaBio; smörsyra i tablettform. Kan det vara något för dem som inte matar sina smörsyraproducerande bakterier med resistent stärkelse? http://www.revivabio.se/mage-och-tarm/revivabio-smorsyra
  7. Jag provade förra veckan resistent stärkelse i form av potatismjöl utrört i kallt vatten. Men vikten rusade uppåt så efter 2 kg på en vecka var det bara att sluta. Märkligt tycker jag då det inte ska påverka vikten. Är det flera som har den erfarenheten. Jag tycker det är synd för jag mådde bra och andedräkten blev mycket bättre. Funderar på om det finns annat man kan göra för magbakterierna.
  8. Att svälja 1 msk okokt ris är en huskur mot diarré. Någon som vet om okokt ris innehåller resistent stärkelse på samma sätt som t ex potatismjöl eller om man ska betrakta det som en kolhydratkälla. Ris kan vara lättare att ha med än potatismjöl om man t ex är på resande fot.
  9. Detta med lösliga och olösliga fibrer... Jag har läst en del och sett olika bud på källor av dessa. Några menar att vita kolhydrater, dvs spannmål och potatis utan skaldelar är en god källa till lösliga fibrer som är stabiliserande för tarmen, medan grönsaker och frukter innehåller stor andel olösliga fibrer. Andra menar att lösliga fibrer finns mest i grönsaker, frukt och baljväxter. Jag tycker det är ganska förvirrande. Är det kanske så att baljväxter och grönsaker förvisso innehåller mer löslig fiber än vitt ris och potatis, men med på köpet följer en massa olösliga fibrer också, vilket inte alltid är önskvärt om man t.ex. har problem med magen? Och resistent stärkelse, var kommer den in i bilden? Den ska väl fungera som ett sorts substitut för löslig fiber, eller hur var det nu? Hjälp mig reda ut begreppen! Dessutom: Var kan man se hur stor andel lösliga respektive olösliga fibrer som finns i enskilda livsmedel? Finns det någon bra databas? För mig skulle det vara väldigt värdefull information eftersom jag har ganska grav IBS kopplad till bl.a. fiberintaget.
  10. När jag igenom en dunderkur med penicillin mot borrelia blev magen uppsvullen och gjorde ont. Nu har det gått flera veckor och magen är fortfarande inte helt OK. Både under Kåvepeninknaprandet och efteråt har jag ätit olika probiotika som Lactoplus, syrad vitkål, crème fraîche och resistent stärkelse. Jag tycker att det inte har haft så stor effekt. Men å andra sidan vet jag inte hur jag skulle mått om jag inte hade försökt med probiotika . . . Det som jag undrar över är om laktobakterier i kapselform verkligen har någon effekt? Kan värmebehandlade torra bakterier i kapslar vakna till liv i våra magar? Vad klarar sig förbi magsäckens syra? Har tänkt att bitar av syrad vitkål kanske kan klara sig men kan mjölkprodukter det som redan är finfördelade? Man undrar!
  11. Har nu börjat inta resistent stärkelse. (För den som inte vet vad det är, se: http://www.kostdoktorn.se/ar-potatismjol-lchf-om-resistent-starkelse) Jag tänkte att det blir lätt och smidigt att ta om jag rör ut det i min ryska jogurt på morgonen. Men sedan kom jag på att jag dricker te också. Kan det finnas risk att teet värmer upp potatismjölet i magen även om jag inte dricker det exakt samtidigt med jogurten? Då kanske det finns risk att det inte är resistent längre, tänkte jag. Åsikter?