Sök

Visar resultat för taggarna 'socialstyrelsen'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 11 resultat

  1. I rapporten Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (rir 2016:9), tar riksrevisionen upp ett antal mycket intressanta problem med våra hälsomyndigheter vad gäller bla jäv och beroendet av läkemedelsindustrin och hanteringen av vetenskapliga rapporter (se citat nedan). http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/24525/RiR_2016_9_LAKEM_ANPASSAD.pdf Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen har insikt i det generella problemet med skevheter i publicerat material men kompenserar inte för dem på ett effektivt sätt Statliga kunskapsunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdens prioriteringar utgår i hög grad från artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det är väl känt att positiva resultat av kliniska läkemedelsprövningar publiceras i större utsträckning än negativa resultat. Det innebär att statliga myndigheters kunskapsunderlag riskerar att påverkas av de skevheter som finns i publicerat material. Myndigheterna är medvetna om dessa skevheter men anser inte att de påverkar deras styrning med kunskap i någon större omfattning. De nyttjar endast delvis de möjligheter som finns att kontrollera för skevheter och kompensera för dem SBU och Socialstyrelsen bör vidta ytterligare åtgärder för att reducera skevheten i de kunskapsunderlag de använder SBU och Socialstyrelsen bör aktivt pröva olika lösningar för att minska skevheten i kunskapsunderlagen. SBU:s kunskapsöversikter ligger till grund för övriga myndigheters styrning med kunskap och SBU bör därför ha en ledande roll i detta arbete. Riksrevisionen bedömer att SBU och Socialstyrelsen kan pröva flera åtgärder för att bredda sina kunskapsunderlag, bland annat begära information från läkemedelsmyndigheter och läkemedelsföretag, samt systematiskt söka efter studier i offentliga databaser. Att bredda kunskapsunderlaget kräver dock ett nytt arbetssätt. Ett sätt att påbörja en sådan omorientering kan vara att utbyta erfarenheter med utländska myndigheter och organisationer som kommit längre, såsom myndigheternas motsvarigheter i Storbritannien och Tyskland.
  2. Vi i Smarta Diabetiker förlorade en kär medlem förra veckan i sviterna efter en njurtransplantation. Vi är förtvivlade över det, samt det faktum att ingenting verkar hända inom diabetesvården. Det är de gamla kolhydratstinna kostråden som fortfarande dominerar. Vi vill nu sprida detta öppna brev i ett försök att väcka debatt om kostråden till diabetiker. Dela därför gärna inlägget! Smarta Diabetiker via Bitte Kempe Björkman http://www.smartadiabetiker.com/wp/okategoriserade/oppet-brev-till-alla-som-arbetar-med-diabetespatienter/
  3. Från: Bengt Nilsson Till: Socialstyrelsen Ämne: Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 - stöd för styrning och ledning Hej, Angående Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 - stöd för styrning och ledning" Tandvårdsriktlinjer Tandvårdsriktlinjer (dokumentet) Jag har försökt tolka Socialstyrelsens riktlinjer till råd angående kosten som tandläkaren kan ge till patienten. Frågan är min tolkning är korrekt? Se punkt 1 & 2. Jag tittade igenom det långa dokumentet och hittade följande när det gällde kosten: Ordet "kost" nämns en gång, "kolhydratintag" en gång, medan "socker/sockerintag" nämns cirka 30 gånger! 1. Tandläkaren bör ge följande kostråd till patienterna: Ingen läsk, ingen juice, inget godis, inga kakor, igen glass, inga bröd med tillsatt socker (vissa har 9% socker tillsatt via sirap), ingen sockrad müsli, ingen fruktyoghurt (10-16% socker), etc. I meningen med kolhydratintag (sid 95 under Åtgärder) står det: "Minskat sockerintag – innebär en minskning av intagsfrekvensen eller det totala kolhydratintaget för att minska mängden näring till kariesframkallande bakterier." 2. Då behöver kostråden från tandläkaren till patienterna utökas med: Minska/undvik bröd, pasta, flingor, ris, potatis. 3. Tandläkaren kan tipsa patienterna om mat som innehåller lite eller inget socker/kolhydrater: Fisk, skaldjur, ägg, rotfrukter (utom potatis), kål (och andra grönsaker), nötter, bär, kött (nöt, gris, vilt, kyckling), ost, kokosfett, olivolja, smör, grädde. Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Från: Socialstyrelsen Till: Bengt Nilsson Kopia: Registrator Kunskapsstyrning Ämne: VB: Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 - stöd för styrning och ledning Hej och tack för ditt intresse för tandvårdsriktlinjerna. Riktlinjerna tar fokus på rekommendationer om behandling för flertalet tillstånd men specificerar inte innehållet i alla de åtgärder som vi lyfter fram. I exemplet om kostråd så inom kariesområdet pekar riktlinjerna exempelvis på förhållanden om minskat sockerintag och frekvens och dess betydelse utifrån olika former på kariesrisk. Däremot vad som bör ingå i råden och vilka rekommendationer som blir aktuella behöver naturligtvis individuellt anpassas till den aktuelle individen och den situation och behov som den individen har. Det är en uppgift som professionen (tandläkare eller tandhygiesist) har. Riktlinjerna sätter ramen och till vilken patientgrupp som olika åtgärder bör sättas in men exakt hur och det specifika innehållet i åtgärden för den enskilde individen, är upp till professionens att ta ansvar att utforma. För tandvårdsriktlinjerna Nils O, projektledare och kontaktperson gm ..................................................................... Caroline Administratör SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning Nationella riktlinjer 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se
  4. Brev till Hjärt-Lungfonden Från: Bengt Nilsson Till: Info@hjart-lungfonden.se Ämne: Antalet hjärtinfarkter minskar snabbt Hej, Angående: Antalet-hjärtinfarkter-minskar-snabbt Det är märkligt att hjärtinfarkter minskar så snabbt när LCHF-kost är så populärt i Sverige. Se nedanstående artikel. Hjärtinfarkter borde öka! Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Från: Info@hjart-lungfonden.se Till: Bengt Nilsson Ämne: SV: Antalet hjärtinfarkter minskar snabbt Hej Bengt, Tack för ditt mail. Det är många olika diet-trender som är i omlopp. De långsiktiga hälsoeffekterna av dessa dieter behöver följas upp i vetenskapliga studier. Vår artikel är baserad på statistik från Socialstyrelsen 1990-2013, här kan du läsa mer: Antalet-hjärtinfarkter-minskar-snabbt-1130298 Med vänlig hälsning, Anna Ålenius Pressansvarig, Hjärt-Lungfonden ------------------------------------------------------------------------- LCHF-kost kan öka risken för hjärtproblem (Perspektiv) Länk 2010-01-21 Nya vetenskapliga rön visar att LCHF (lågkolhydrat-högfett)-kost, som blivit populär genom exempelvis Atkins och andra dieter, inte ger större viktminskning än lågfett-högkolhydrat-kost. Oroande nog visar den forskning också betydligt ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar hos personer som håller en lågkolhydrat-högfett-diet. Forskningsledaren dr Steven Hunter vid Royal Victoria Hospital i Belfast visar att riskerna med LCHF-kost med råge överstiger de möjliga fördelarna med viktminskning för överviktiga personer och personer med fetma, till exempel förbättrat blodtryck och lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar. Forskningsresultaten, som presenterades kort efter National Obesity Week (nationella fetmaveckan) och Världsdiabetesdagen, är särskilt viktiga för nästan en fjärdedel (24 %) av Storbritanniens vuxna befolkning och 16 % av barn och ungdomar, som nu anses lida av fetma och riskerar att få typ 2-diabetes – 80 % av alla människor som diagnostiseras med typ 2-diabetes är överviktiga. Det finns 180 miljoner människor i världen med diabetes och Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att antalet kommer att fördubblas under de närmaste 20 åren. Dr Hunter på Royal Victoria Hospital i Belfast säger: ”Den globala fetmaepidemin är ett stort problem för den allmänna hälsan och starkt knuten till en ökning av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Genom att rekommendera LCHF-kost som ett led i kampen mot fetma och diabetes kan sjukvårdspersonal eventuellt bidra till en farlig ökning av hjärt-kärlsjukdomar.” I forskningsstudien, som genomförts med en grupp svårt överviktiga pre-diabetiska vuxna, jämfördes resultaten från en lågfett-högkolhydrat-diet (20 % fett, 60 % kolhydrater) med en LCHF-diet (20 % kolhydrater, 60 % fett). Den visade att båda dieterna har likvärdiga hälsofördelar i alla avseenden utom vad gäller risken för hjärt-kärlsjukdomar. Samma viktminskning uppnås, det finns ingen markant skillnad i kroppens upptag eller produktion av glukos och insöndringen av insulin i förhållande till måltidstoleransen är jämförbar. Studien visade dock en betydande skillnad i övergripande systemisk arteriell stelhet och pekade på ökade risker för hjärt-kärlsjukdom vid en LCHF-kost. Dr Hunter fortsätter: ”Kost med högt fettinnehåll har blivit populärt eftersom den verkar ge en snabbare viktminskning och på grund av dess smaklighet. Nu har vi dock bevis för att den inte hjälper människor att gå ned i vikt snabbare än mer traditionella dieter, och de potentiella nackdelarna med ökade risker för hjärt-kärlsjukdom överstiger med råge de potentiella fördelarna med bantning/viktminskning som är enklare att upprätthålla, i synnerhet när det finns ett beprövat och säkert alternativ i form av lågfett-högkolhydrat-kost.” Enligt dr Hunter är utmaningen nu att hitta sätt att göra lågfett-högkolhydrat-dieter mer aptitliga och enklare att följa, så att det går att uppnå långsiktiga positiva resultat. Enligt FSA (Food Standards Agency, engelska motsvarigheten till Livsmedelsverket) ska en normal persons totala kost bestå av högst 11 % mättat fett, och dr Hunter sammanfattar det hela så här: ”Om ditt nyårslöfte är att gå ned i vikt ska du se till att du gör det på rätt sätt och inte belastar kroppen med onödiga hälsorisker genom att lockas av den till synes snabba och enkla viktminskning som högfett-dieter utlovar. Den metod som är bäst för din hälsa som helhet är en lågfett-högkolhydrat-diet kombinerat med motion.” Referens: Bradley U et al. Low-fat versus low-carbohydrate weight reduction diets: effects on weight loss, insulin resistance and cardiovascular risk. A randomised trial. Diabetes. 2009;58(12):2741–2748 doi: 10.2337/db09-0098 Länk
  5. Jag skickade följande mail till Socialstyrelsen och fick svar efter några veckor: Från: Bengt Nilsson Skickat: den 10 juni 2014 08:02 Till: Socialstyrelsen Ämne: Livsstilssjukdomar Hej, Ann Fernholm påstår i denna föreläsning att socker och vitt mjöl orsakar livsstilssjukdomar. http://urplay.se/Produkter/183325-UR-Samtiden-Naring-for-halsa-och-prestation-I-sockrets-fotspar Stämmer det? Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Från: Åhlin, Erik Skickat: den 17 juli 2014 08:31 Till: Bengt Nilsson Ämne: SV: Livsstilssjukdomar Hej Bengt, Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer [1–2]. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2– diabetes [3–4]. Referenser WHO. Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N°317, 2011. WHO. Cancer, Fact sheet N°297, 2011. WHO. Diabetes, Fact sheet N°312, 2011. Schulze, MB, Hu, FB. Primary prevention of diabetes: what can be done and how much can be prevented? Annu Rev Public Health. 2005; 26:445-67. Frågan om olika typer av koster och deras effekt på längre sikt är dock svårare att besvara då det vetenskapliga underlaget både gällande eventuella risker och positiva effekter på längre sikt till stor del fortfarande saknas. Socialstyrelsen tar i riktlinjer inte upp rekommendationer om olika typer av koster och dess effekter. Gällande diabetes hänvisar vi i stället till Socialstyrelsens vägledning Kost vid diabetes från 2011 (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-7), där bland annat medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost, extrem(strikt) lågkolhydratskost som LCHF samt traditionell kost med lågt glykemiskt index tas upp. Underlaget till vägledningen är baserat på SBU-rapporten Mat vid diabetes (http://sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mat-vid-diabetes/). SBU har även tagit fram en rapport om mat vid fetma http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mat-vid-fetma-/ där man för vuxna anger att på kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång. Rapporten säger vidare att för personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. De som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak. Det går dock inte att bedöma om andra typer av kost eller dryck har betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Bästa hälsningar, Erik Åhlin, Projektledare – Nationella riktlinjer för diabetesvård Erik Åhlin PhD, Utredare SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning Nationella riktlinjer 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
  6. Från: Bengt Nilsson Skickat: den 16 maj 2014 16:45 Till: Socialstyrelsen Ämne: Ulcerös kolit Hej, Skulle LCHF-kost kunna användas till fler personer med ulcerös kolit, eller är detta bara två anekdoter som inte har någon betydelse? http://www.kostdoktorn.se/inte-ett-piller-narheten-och-lycklig http://www.kostdoktorn.se/lchf-har-gjort-mig-fri Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Från: Widenlou Nordmark, Arvid Skickat: den 20 maj 2014 07:00 Till: Bengt Nilsson Kopia: Registrator Kunskapsstyrning Ämne: SV: Ulcerös kolit Hej Bengt, Socialstyrelsen har inte några rekommendationer om hur ulcerös kolit bör behandlas. I arbetet med nationella riktlinjer så krävs vanligen resultat från flertalet större studier med många patienter för att rekommendera en viss åtgärd vid ett visst tillstånd/symtom. Dvs enskilda patientfall är inte tillräcklig grund för att utforma en rekommendation för en grupp av patienter. Med vänlig hälsning Arvid Widenlou Nordmark ..................................................................... Arvid Widenlou Nordmark Tf enhetschef SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning Nationella riktlinjer 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Från: Bengt Nilsson Skickat: den 10 juni 2014 08:13 Till: Widenlou Nordmark, Arvid Ämne: SV: Ulcerös kolit Hej Arvid, Jag misstänkte att ditt svar skulle vara att det krävs studier. Det jag blev förvånad över är att ni saknar rekommendationer för behandlingen. Vem skulle tänkas vilja betala för en sådan studie? Vem skulle tänkas vilja genomföra/driva en sådan studie? Finns det tillräckligt med patienter för att få många personer i studien? Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Hej Bengt, Socialstyrelsen bedriver eller finansierar inte forskning utan det är t ex Vetenskapsrådet, fonder, stiftelser, universitet/högskolor och privata intressenter som står för merparten av finansieringen av forskning. Vem som är intresserad av att driva eller finansiera en sådan specifik studie som du efterfrågar kan jag inte svara på. Enligt Mag- och tarmförbundet har ca 30 000 personer i Sverige Ulcerös kolit eller proktit. Utifrån förekomsten så bör det vara möjligt att genomföra tillräckligt stora studier för att kunna uttala sig om effekter av specifika behandlingar. Med vänlig hälsning Arvid Widenlou Nordmark ..................................................................... Arvid Widenlou Nordmark Tf enhetschef SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning Nationella riktlinjer 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
  7. Hej, Skulle LCHF-kost kunna användas till fler personer med ulcerös kolit, eller är detta bara två anekdoter som inte har någon betydelse? http://www.kostdoktorn.se/inte-ett-piller-narheten-och-lycklig http://www.kostdoktorn.se/lchf-har-gjort-mig-fri Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Hej Bengt, Socialstyrelsen har inte några rekommendationer om hur ulcerös kolit bör behandlas. I arbetet med nationella riktlinjer så krävs vanligen resultat från flertalet större studier med många patienter för att rekommendera en viss åtgärd vid ett visst tillstånd/symtom. Dvs enskilda patientfall är inte tillräcklig grund för att utforma en rekommendation för en grupp av patienter. Med vänlig hälsning Arvid Widenlou Nordmark ..................................................................... Arvid Widenlou Nordmark Tf enhetschef 075-247 39 82 SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning Nationella riktlinjer 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
  8. Dagens medicin anordnar 2014-03-06 ett seminarium om diabetesvården. Intressant att Socialstyrelsen kommer med uppdaterade diabetesriktlinjer(12.50) och det ska satsas 450 miljoner kr på kroniska sjukdomar (13.15). Det verkligt intressanta är att vissa vårdcentraler har lyckats mycket bättre än andra (14.20). Vilken kost rekommenderar Vårdcentralen Näsby? Hela programmet En ny tid för diabetesvården Diabetesvården i Sverige är inne i en spännande utvecklingsfas. Socialstyrelsens nya målnivåer blir klara under våren, samtidigt som arbetet med uppdateringen av de nationella riktlinjerna börjar bli färdigt, regeringen ska sjösätta sin strategi för kroniska sjukdomar och SKL:s programråd för diabetes ska se till att visionerna förs ut och förverkligas i sjukvården. Välkommen till ett eftermiddagsseminarium den 6 mars som diskuterar betydelsen och konsekvenserna av satsningarna inom diabetesvården. Hur påverkas patienterna av utvecklingen? Seminariet arrangeras i samarbete med det Nationella diabetesteamet. · 12:50 I väntan på de nationella diabetesriktlinjerna – vad kan vi förvänta oss? Framåt sommaren 2014 beräknas en preliminär version av Socialstyrelsens uppdaterade nationella diabetesriktlinjer vara klar. Vad behöver justeras och varför? Vilka områden är står i fokus för revideringen? Claes-Göran Östenson, huvudansvarig i faktaarbetet, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården. · 13:15 Vilken plats har diabetesvården i regeringens satsning på kroniskt sjuka? Under fyra år kommer regeringen satsa totalt 450 miljoner kronor på en strategi för kroniska sjukdomar. I regeringens satsning på kroniskt sjuka kommer primärvården att stå i fokus. Vilka konkreta förändringar kommer diabetesvårdens patienter att märka? Roger Molin, samordnare av kronikerstrategin, socialdepartementet. · 13:35 Vilka blir diabetesvårdens nya målnivåer? Socialstyrelsen har inlett ett arbete för att komplettera sina nationella riktlinjer för diabetesvården med tydliga målnivåer för indikatorer som speglar bland annat akut behandling, sekundärprevention, vårdresultat och patientupplevelser. Syftet med målnivåerna är att ge landsting och kommuner tydliga kvalitetsmål att sträva efter i det löpande arbetet med att förbättra diabetesvården. Under våren kommer bland annat de indikatorer som speglar HbA1c, LDL-kolesterol och målblodtryck att målsättas. Marie Lawrence, chef för enheten för indikatorbaserad utvärdering och Björn Nilsson, utredare, Socialstyrelsen. · 13:55 Sju framgångsfaktorer och tre prioriterade förbättringsområden för en god diabetesvård. Sju framgångsfaktorer går att identifiera hos landsting och vårdenheter med särskilt goda resultat i diabetesvården. Det visar en ny studie som initierats av Nationella programrådet för diabetes vid SKL. Resultaten bygger på en jämförande ansats, där skillnader och likheter i diabetesvården i primärvården har studerats. Framgångsfaktorerna är tänkta att inspirera till kvalitetsförbättringar och en alltmer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård. Efter en nationell utvärdering 2011 pekade Socialstyrelsen på några områden där det finns skäl till kvalitetsförbättringar. Programrådet har utifrån dessa prioriterat tre förbättringsområden. Projektledaren Sophia Björk på SKL berättar mer om dess tre områden som innefattar, en behandlingsstrategi för patienter med HbA1c högre än 70 mmol/m, ett nationellt vårdprogram för personer med diabetes inom den kommunala hälso- och sjukvården och att öka förekomsten av gruppbaserad utbildning. Sophia Björk, projektledare, SKL. · 14:20 Vad ligger bakom de goda resultaten – och hur kan förändringar i arbetssätt ge resultat? I en studie förra året identifierades 15 vårdcentraler i Sverige med mycket goda resultat för HbA1c och femårsrisk för diabetespatienter med stor övervikt. Hur skiljer sig de bästa vårdcentralerna från mängden? Här presenteras resultat från djupintervjuer med de bäst rankade jämfört med en kontrollgrupp. En av vårdcentralerna som deltog i studien var Vårdcentralen Näsby. Vårdcentralen har visat på mycket goda resultat i sitt förändringsarbete där man bland annat har lyckats implementerat ett helt nytt och mer effektivt arbetssätt för diabetessjuksköterskorna. Introduktion: Lydia Lilja, projektledare, Stefan Larsson, partner, Boston Consulting Group. Praktikfall: Bo-Anders Paradis, verksamhetschef, Vårdcentralen Näsby, Annelie Arnell, diabetessjuksköterska Vårdcentralen Näsby. · 15:20 Rundabordsdiskussioner: Vad krävs för att satsningarna på diabetesvården ska ge resultat i praktiken? · 16:00 Hearing: Vilka mål ska vi ha för diabetesvården i Sverige – vad krävs för att nå dem? Janeth Leksell, styrelseledamot Svenska sjuksköterskor i diabetesvård, Fredrik Löndahl, ordförande, Svenska diabetesförbundet, Anders Lönnberg (S), landstingspolitiker i Stockholms läns landsting, och ordförande i Storstockholms Diabetesförening, Sven Ohlman, chef, avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen, Anna-Karin Klomp (KD), landstingsråd, Landstinget i Uppsala län. · 16:45 Därför behöver vi kraftsamla för framtidens diabetesvård! Mona Landin Olsson, Svensk förening för diabetologi, Soffia Gudbjörnsdottir, Nationella diabetesregistret.
  9. Ann Fernholm tog upp de usla resultaten i diabetesvården http://www.kostdoktorn.se/varfor-far-diabetesvarden-sa-usla-resultat http://ettsotareblod.se/usla-resultat-for-diabetesvarden/ Jag valde en bild från Kost vid diabetes http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf Socialstyrelsen behöver bara kryssa de farliga dieterna! Kanske skulle man sätta dit ett kryss till?
  10. Jag skickade följande e-brev till Socialstyrelsen: Är detta en lämplig behandling för cancerpatienter i Sverige? http://www.kostdoktorn.se/om-lchf-som-cancerbehandling-pa-amerikansk-tv/ Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Just nu uppdaterar Socialstyrelsen nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancervården, en preliminär version publiceras 5 mars. I den finns det inte med några specifika rekommendationer om kost vid cancerbehandling. Fram till 1 juli är det möjligt att lämna synpunkter på riktlinjerna och under vintern 2013/14 kommer en slutversion av riktlinjen. Socialstyrelsen har däremot en vägledning om ”näring för god vård och omsorg” (se http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-9-2). Med vänliga hälsningar Socialstyrelsen I samband med publicering kommer det att finnas information på hemsidan (www.socialstyrelsen.se) om hur man gör för att lämna synpunkter och alla som vill lämna synpunkter på de preliminära riktlinjerna får göra det. Du kommer att hitta riktlinjerna på http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer, och sedan kan klicka dig fram till information om hur du lämnar synpunkter. Med vänliga hälsningar Socialstyrelsen
  11. Hur är hälsotillståndet för diabetiker som ätit kolhydratfattig kost i många år? I Socialstyrelsen Dnr 44-112267/2005 påtalas att långtidsstudier över ett år saknas. I Kost vid diabetes 2011-11-7.pdf påtalas att det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna av extrem lågkolhydratkost. Professor Christian Berne skrev sitt utlåtande för över 5 år sedan och nu borde det finnas mer erfarenhet. SOCIALSTYRELSEN Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005Socialstyrelsen har bett professor Berne yttra sig över frågan: Är behandling med kolhydratfattig kost till patienter med diabetes 2 i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Professor Berne skriver bl.a. följande(utlåtandet bifogas): ”Svaret på frågan är ja, (d.v.s. behandlingen överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet(Socialstyrelsens förtydligande)) med reservation för att den vetenskapliga basen i form av randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare än för koster med ett högre kolhydratinnehåll och att långtidsstudier (> 1 år) saknas. Kost vid diabetes 2011-11-7.pdf (sidan 24)Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna av extrem lågkolhydratkost när det gäller vikt, blodtryck, blodfetter, långtidsblodsocker samt risk för och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf Scocialstyrelsen Dnr 44-112267 2005 Beslut av Socialstyrelsen.pdf Scocialstyrelsen Dnr 44-112267 2005 yttrande av Christian Berne.pdf