Jump to content

Search the Community

Showing results for tags 'socker;'.

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Ämnesområden
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
    • Näringslära
    • Träning
    • Övrigt

Categories

  • Articles

Categories

  • Files

Calendars

  • Community Calendar

Blogs

  • AGF
  • Bloggen
  • Riitta Montonen
  • Peters n=1 experiment för att sänka blodglukosen
  • Marita2020
  • ert

Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Joined

  • Start

    End


Group


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Found 1 result

  1. Jag skickade följande mail till Socialstyrelsen och fick svar efter några veckor: Från: Bengt Nilsson Skickat: den 10 juni 2014 08:02 Till: Socialstyrelsen Ämne: Livsstilssjukdomar Hej, Ann Fernholm påstår i denna föreläsning att socker och vitt mjöl orsakar livsstilssjukdomar. http://urplay.se/Produkter/183325-UR-Samtiden-Naring-for-halsa-och-prestation-I-sockrets-fotspar Stämmer det? Vänliga hälsningar, Bengt Nilsson Från: Åhlin, Erik Skickat: den 17 juli 2014 08:31 Till: Bengt Nilsson Ämne: SV: Livsstilssjukdomar Hej Bengt, Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer [1–2]. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2– diabetes [3–4]. Referenser WHO. Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N°317, 2011. WHO. Cancer, Fact sheet N°297, 2011. WHO. Diabetes, Fact sheet N°312, 2011. Schulze, MB, Hu, FB. Primary prevention of diabetes: what can be done and how much can be prevented? Annu Rev Public Health. 2005; 26:445-67. Frågan om olika typer av koster och deras effekt på längre sikt är dock svårare att besvara då det vetenskapliga underlaget både gällande eventuella risker och positiva effekter på längre sikt till stor del fortfarande saknas. Socialstyrelsen tar i riktlinjer inte upp rekommendationer om olika typer av koster och dess effekter. Gällande diabetes hänvisar vi i stället till Socialstyrelsens vägledning Kost vid diabetes från 2011 (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-7), där bland annat medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost, extrem(strikt) lågkolhydratskost som LCHF samt traditionell kost med lågt glykemiskt index tas upp. Underlaget till vägledningen är baserat på SBU-rapporten Mat vid diabetes (http://sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mat-vid-diabetes/). SBU har även tagit fram en rapport om mat vid fetma http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Mat-vid-fetma-/ där man för vuxna anger att på kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång. Rapporten säger vidare att för personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. De som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak. Det går dock inte att bedöma om andra typer av kost eller dryck har betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Bästa hälsningar, Erik Åhlin, Projektledare – Nationella riktlinjer för diabetesvård Erik Åhlin PhD, Utredare SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för kunskapsstyrning Nationella riktlinjer 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
×
×
  • Create New...