Sök

Dietisten Sara Ask menar att vår strävan att undvika socker kan gå för långt och att måttfull användning inte bör stigmatiseras. Personligen tar jag inte ställning till innehållet men eftersom det har bäring på LCHF tänkte jag att artikeln kan vara av intresse här. https://www.svd.se/dietist-att-avsta-socker-mer-osunt-an-att-ata-lite – För vissa som har svårt att äta en lagom mängd sött är kanske lösningen att helt avstå, det har jag respekt för, säger Sara Ask. Den som mår bra av och har lätt för att avstå socker ska förstås också fortsätta med det, menar Sara Ask. Vad är då ett ”rimligt sockerintag” per dag? – I siffror är den mängden max tio procent av energibehovet, enligt de nordiska näringsrekommendationerna. För en normalviktig medelaktiv kvinna innebär det 50 gram socker och för en man 75 gram. Exempel på sockerinnehåll Vaniljyoghurt 2 dl, 10–12 g (naturell 0 g) Flingor, typ havrekuddar 1 dl, 2,5 g En skiva sötat matbröd med smör, 3 g Mellansushi, tio bitar, 7 g Chokladboll/punschrulle/mazarin 17 g Bulle, 5 g 33 cl läsk, 35 g Två kex, typ Digestivekex med ost, 5 g En påse gelégodis (100 g), 50 g Hur kan det vara bättre med lite socker än inget? – Det verkar inte finnas några givna hälsovinster med att helt utesluta socker. Och det är ju så mycket glädje i att fika och äta gott ihop. Den sociala aspekten är viktig. Problemet är om det blir för mycket – vi föds med en förkärlek för det söta eftersom det är energirikt. I en stor svensk studie med 50 000 deltagare visade det sig att de som åt en sockermängd på tio procent av dagsintaget av kalorier, alltså i linje med rekommendationernas maxgräns, löpte lägst risk att dö i förtid. De som åt mindre hade en högre mortalitet. Stenåldershjärnan signalerar blixtsnabbt att sött är bland det bästa den vet. Söta bär och frukt har genom mänsklighetens historia hjälpt oss hitta mat som inte var giftig. Det har bidragit till vår överlevnad, gett oss kraft att orka jaga vidare och föröka oss. – Eftersom många tycker att sött är gott och att det är en stor del av vårt sätt att fira och fika behöver vi tala om sötsaker på ett nytt sätt i stället för den skuld och skam som ofta kommer fram, menar Sara Ask. ”Barn behöver hjälp med att göra bra val, men att ladda sötsaker med skuld och skam är inte en framkomlig väg”, säger Sara Ask. Foto: Lisa Arfwidson Sara Ask är särskilt mån om att barn inte ska växa upp med förbud mot olika slags mat. De ska slippa anamma skuldtänkandet, menar hon. Att vi delar upp i sunt och osunt, ”clean eating” och ”junk food”, är förödande. – Man gör mat negativt laddad i onödan. Det är nog mitt viktigaste budskap: ladda inte maten som bra eller dålig. Agera sunt i stället för att prata, prata, prata. Livet är sällan svartvitt och det gäller inte minst mat. En amerikansk forskare konstaterade att femåriga flickor från en restriktiv matmiljö (enligt vad föräldrarna angivit) åt mer när de fick välja som de ville. Många av dem tyckte också att det skulle vara jobbigt om föräldrarna fick veta det. Samma forskare lät lågstadiebarn fylla sin lunchtallrik med vad de ville av både nyttiga och onyttiga matvaror. Andra gången de valde sin egen lunch fick de höra att deras mammor skulle få veta vad de hade valt. Andelen sockerrika saker sjönk då drastiskt. Sara Ask menar att barn behöver hjälp att lära sig hitta ett bra förhållande till mat, att blanda ”nyttigt, gott och lagom”, men känslor av skuld och skam är sällan en bra väg till balans. Som tidigare nämnts förstärker skuldkänslorna njutningen och sannolikt det svårstoppbara sötsuget och kanske även överätandet. – En mycket restriktiv hållning till socker riskerar att öka fixeringen vid sötsaker, men självklart är det viktigt att hitta en struktur som är förutsägbar för barnen, som lördagsgodis till exempel. Att begränsning ändå behövs visar den senaste undersökningen från Livsmedelsverket av hur 4-, 8- och 11 åriga äter. Den visade att nästan en fjärdedel av den energi de fick i sig kom från godis, glass, snacks och bakverk. Här finns tre uppenbara risker: övervikt, karies och för att de får i sig för lite näring. Barnfetma är ett reellt problem, söta drycker som läsk anses vara en av de stora bovarna i dramat. ”Det finns inga magiska fettbildande kolhydrater i socker. Problemet är i så fall att det är så gott. Med lite salt till det söta kan det vara ännu mer oemotståndligt. Kombinationen av fett, sött, salt och stärkelse kallas ”the bliss point”. Foto: Lisa Arfwidson Men skyll inte sockerberget på barnen. Svensken äter i snitt 60 procent mer choklad- och konfektyrvaror sedan 1980-talet. Barn som inte själva kan köpa godis hittar troligen en hel del där hemma ändå. Hur kan vi hjälpa våra sötsugna stenåldershjärnor att hitta lagom sockernivå? – Hälsa varken skapas eller förstörs av ett enskilt näringsämne. Det gäller att lyfta blicken och se helheten – inte att lusläsa ingrediensförteckningar för att hitta så kallade dolda fällor. Det är inte sockret i tacokryddan, sillinläggningen eller buljongtärningen som är problemet utan stora mängder godis, läsk och annan sockersötad dryck. Sara Ask Yrke: Legitimerad dietist. Aktuell: ”Boken bli vän med sockret – att överleva i sötsaksdjungeln med en stenåldershjärna” (Mondial). Har tidigare skrivit ”Mera vego”, ”Ännu mera vego” (båda Ordfront) och ”Matlust – för barn 0–6 år” (Prisma, med Mia Coull). Maria Carling