Sök

Visar resultat för taggarna 'soja'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 7 resultat

  1. Min son, 10 år, har problem med återkommande smärtor i knäna, höftlederna, fotlederna, hälarna. Händer ungefär 1-4 perioder i månaden att han på grund av detta har svårt att gå och/eller sova. Han har ont i magen ungefär 2-5 dagar i månaden. På grund av allt detta får han hoppa över träning ungefär 2-4 ggr per månad. Träningen är 2 ggr per vecka och är mest lek, inte tuff. Detta gör också att han är hemma från skolan ungefär 1-4 dagar per månad. Detta har hållt på i cirka 3-4 år. Vid nåt smärttillfälle visade röntgen något svullen ledkapsel i höften och visd ansamling av ledvätska. Många gånger har en gräddshot med gurkmeja etc mildrat och gjort så han kunnat somna eller gå till skolan. Men hjälper inte alltid. Ovanstående är trots shotsen. Sjukgymnasten anser att han har viss överrörlighet, är väl mjuk i lederna, att det inte är så ovanligt, och att det brukar växa bort. Vi har läkartid för utredning i början av maj och jag vill vara väl förberedd: Vilka utredningar/provtagningar bör jag propsa på? Jag skulle gärna vilja att han går genom test för läckande tarm. Som de flesta äter han mycket mjölmat och en del soja i skolan. Även hemma blir det tyvärr pasta och bröd. Tänker att nåt autoimmunt kanske bryter ner ledvävnader och att det då kan korrelera med övergenomsläpplig tarm. Och det är väl ett ganska enkelt utandningstest som man kan få på vårdcentral? Och det är väl relevant för min son? Att spendera pengar på ImuPro eller annan matöverkänslighetsanalys vore nog bra, men jag är rädd för att det inte skulle få gehör hos omgivningen. Att få honom sluta äta mjölmat är ett mycket svårt projekt tyvärr. Kräver nog att en läkare uttalar sig starkt, vilket inte kommer hända. Eller att han får så stora problem så att han och omgivningen kapitulerar och låter mig kostbehandla. Finns det några alternativa behandlingar värda att prova - kinesisk medicin, ayurveda, homeopati, etc?
  2. Hej, Jag har nu hållt mig till strikt LCHF i 1 månad. Men sista dagarna har jag läst på många ställen att sojamjölk inte är att rekomendera. Alpros Soyamjölk (osötad såklart) använder jag bara lite i kaffet några gånger om dagen då jag saknar mjölk till kaffet. Min fråga är om jag kan forsätta ha det i kaffet eller om detta inte är bra för mig? Tack på förhand!
  3. På kolhydrater ifokus har någon lagt upp en filmsnutt "LCHF dödar"; upphittad på något veganforum. Den vill jag inte uttala mig om, för jag har inte tittat på den. Men det blev en discussion om soja, fytinsyra, lektiner - är det nyttigt eller ej? Jag har last någonstans att fytinsyra och lektiner kan ha någon function I kroppen - men jag är inte kunnig på området. Så det vore spännande om någon som kan och vet kan uttala sig I frågan. Jag är alltid nyfiken att få lära mig något nytt.
  4. CocaC köper ut sojaproducent från Unilever. http://www.di.se/artiklar/2016/6/3/coca-cola-koper-sojadryckstillverkare/ Har Unilever fattat att det är dålig PR att hålla på med soja medan CocaC redan är så nedsvärtat att det inte spelar roll?
  5. Åse Falkman Fredrikson och Anna Hallén har skrivit den nya boken LCHF 2.0 Hur bra är den jämfört med de råd som finns på Kostdoktorns LCHF-sida? Själv har jag inte läst boken, men Jill Wallentin har skrivit kort om den på sin blogg: LCHF 2.0 – fri från mejerier, soja och gluten
  6. Jag läste någonstans, kommer inte ihåg var, att sojaprodukter har en negativ inverkan på skölkdkörtelns funktion. Eftersom jag har underproduktion och min mamma har hashimotos (vet inte om det stavas så) och eftersom problem med sköldkörteln är ärftligt och eftersom min dotter (enligt blodprover reagerar lite på soja) har vi valt att ta bort sojan ur kosten i samband med att vi tog bort mjölkproteinet då hon är allergisk mot det. Jag har ju varit hos en mindre kompetent dietist coh läkare och inte vågat ta upp detta med sköldkörtel och soja för de hade väl fått en hjärtinfarkt efter att de skrattat åt vad jag sagt. Därför undrar jag om någon här känner till detta. Hur är det sojan påverkar sköldkörteln negativt? Sätts sköldkörteln ur funktion eller blir hormonets funktion sämre för tillfället eller riskerar man att få mer permanenta problem? Just när det kommer till sköldkörteln har jag sett min mamma må hemskt dåligt under många år. Hon tappade väldigt mycket hår (hade fläckvis inget hår och fick specialgjord typ tupe som hon använde i två år innan håret växte ut igen!!). Läkarna satt henne på exremt höga doser av Levaxin för att sen drastiskt minska dosen. Mamma var ett experiment kan man säga. När hon vägrade bli behandlad som ett experiment och tog bort levaxinet började håret växa ut igen. Hon måste ju ha varit feldoserad och det väldigt mycket för att kroppen skulle reagera så här! Med denna bakggrunden förstår ni nog att det är vitkigt för mig att hålla skölkdkörteln i shack på så naturlig väg som möjligt och att ge min dotter de bästa förutsättningarna som det bara går. Som kvinna har man redan tillräckligt med hormoner i kroppen från det att puberteten slår till (minns det väl trots att det gåttmånga år... )
  7. evadal0708

    Köttätande

    Hej! Det pratas ju om att vi måste minska på köttätandet av ekologiska, djurrättsliga och klimatmässiga skäl mm. Det märks bland annat i skolan där jag arbetar. Där får vi får vegetarisk mat en gång i veckan. I torsdags fick vi sojagratäng till lunch. Det upprör mig att eleverna tvingas äta soja på grund av dess dåliga inverkan på människokroppen (antinutrienter och stora mängder östrogen). Dessutom produceras större delen av världens soja på före detta regnskogsmark i Amazonas. Någon vecka före detta skrev jag en artikel om detta i en tidning: ”FRIA TIDNINGEN” på grund av att en av journalisterna hade skrivit en artikel om att vi måste sluta äta kött. Här kommer den. Den är nedkortad och utan referenser. Dock var det inte jag som valde rubrik! : Köttätande inte enbart av ondo Med gräsuppfödda djur har köttätande många fördelar för människan och miljön, skriver Eva Dalkvist i en kommentar till Klas Lundströms inledare i Fria Tidningen 2/1. Jag läste Klas Lundströms inledare om kött med intresse. Jag har själv varit både vegetarian och vegan en stor del av mitt liv. Orsaken till det var både att jag ville gynna jordens hälsa och min egen. Men så småningom har jag lärt mig saker som komplicerar frågan en smula. Till att börja med är det väldigt svårt att vara vegan och må bra. Det är inte bara B12 som saknas i dieten utan många andra näringsämnen som bara finns i animalier. Proteinkällor som bönor och linser är problematiska. De är ju frön som en planta har skapat för att fortplanta sej. De skyddar sej från att bli uppätna genom att bygga in ämnen i fröerna som gör det svårt för djur som äter fröna att ta upp näringsämnena. En av dessa ämnesgrupper kallas lektiner.Värstingbönan är sojabönan som även har andra problemämnen som växtöstrogen samt GMOgifter och odling på regnskogsmark (men det är en annan historia). Det är också svårt att få i sej tillräckligt med omega-3 eftersom vi människor nästan inte alls kan ta upp växtomega-3 från tex linfrön. Vegetarianer som väljer att äta en del animalier som mjölkprodukter och ägg undviker de flesta av dessa problem speciellt om dessa produkter är producerade av gräsbetande djur. Gräsbetande djur har en helt annan profil på sina fetter än djur som står inne året runt och göds med kraftfoder. Men det verkligt revolutionerande för mig var när jag har förstod betydelsen av betande djur i världen. Deras betydelse är central i naturen. Betande djur bygger upp jordlagret medan jordbruk av alla slag eroderar bort matjordslagret långsamt men obevekligt. På vissa ställen har dock erosionen gått ganska fort. I tex USA har matjordslagret på sina håll minskat från 4 meter till ett par decimeter på drygt hundra år! En man som heter Allan Savory har gjort en föreläsning på TEDtalks på 22 minuter som finns på Youtube. Där förklarar han hur man kan få gräs att växa igen i torra områden där inget gräs växer. Därmed vinner man inte bara fördelar för den lokala ekologin utan man binder också kol i gräset och andra växter som tas från den nu överflödiga koldioxiden i luften. När växterna suger upp kol ur luften vänder man utvecklingen mot ett varmare klimat. En tredje sak som också har en viss betydelse är hur man föder upp gräsätande boskap. Så länge man låter dem enbart äta det de ska äta, det vill säga gräs, händer ingenting med klimatet. Korna äter sitt gräs, omsätter det i sin kropp, växer, släpper ut slaggprodukter som blir gödsel, etc. Detta ekosystem fungerar som det har fungerat i miljoner år. Dessutom är det kött som kommer från gräsbetande djur mycket friskare och nyttigare för oss än det industriellt uppfödda. Men så fort man börjar ge till exmpel kor kraftfoder och bönor (för att de ska bli stora och feta) börjar de fisa. Detta på grund av att deras magar (precis som vi människor) inte är gjorda för att äta bönor. En fjärde sak är att jorden behöver en stor mängd djur för att ekosystemen ska fungera. Vi människor behöver dem på många sätt men också för gödseln de tillför. Vi måste trots allt fortsätta odla en hel del saker och gödseln kan inte tillverkas med dyr olja som idag. Konstgödsel spär på klimatproblemen och är dyr och ensidig för matjorden. Den innehåller bara en bråkdel av det som matjorden behöver för att byggas upp till skillnad från till exempel kogödsel. Med gräsuppfödda djur blir och deras produkter blir alltså många saker bättre för oss: 1. Vi människor mår bra av viss andel animaliska produkter. 2. Matjorden blir tjockare av att användas av gräsätare. 3. Kolet i växterna omsätts snabbare och mer koldioxid tas upp ur luften till fördel för klimatet. 4. Vi får gödsel som vi kan använda till att odla de växter vi behöver istället för att använda fossilt kol för att tillverka konstgödning. Det behövs en omfattande reformering av den ruskiga djurhållning som ständigt avslöjas av engagerade grupper. Djuren måste hållas på värdigt och etiskt sätt, och få leva på ett sätt som i stort sett liknar det vilda livet. Men i Sverige och många andra länder är en stor andel av marken inte lämplig för odling utan bara för boskapsskötsel. Speciellt i länder med torra klimat där man försökt odla, ibland med konstbevattning, har det efter en kortare eller längre tid gjort att matjorden blåst och/eller spolats bort. Således har detta problem med köttätande ingen enkel lösning. All typ av mänsklig aktivitet har sina dilemman tyvärr! Eva Dalkvist Klas Lundström svarar i ett kommande nummer. Och i nästa nummer svarade Klas Lundström så här: Köttätande inte desto mindre ett stort problem Att sluta äta kött är inte hela lösningen, men ett viktigt steg på vägen, skriver Klas Lundström i ett svar till Eva Dalkvists debattartikel i FT3/2014. REPLIK Eva Dalkvist har många poänger. Särskilt visar hon på frågans omfattning. Den är inte svart eller vit. Men i takt med att planeten mister sin lyster i överkonsumtionens spår är det hög tid att sätta fingret på människans största laster. En av dessa är utan tvivel köttkonsumtionen. Och en som människan genom sitt personliga agerande och i kollektiv form besitter förmåga att förändra. Men att tro att planeten – eller för den delen människan – skulle uppnå bästa möjliga levnadsform genom att sluta äta kött är inte heller hela lösningen, men kan definitivt vara ett steg på vägen. DEBATTEN om genmodifierade grödor som ickeköttätare använder i sin kost är viktig, och sätter fingret på den matindustri som håller världen i ett järngrepp. Men att fortsättningsvis uppvisa köttkonsumtion som en nödvändighet av fysiska skäl är definitivt inte det intressanta, särskilt med tanke på att många ickeköttätare uppvisar bättre värden i kroppen än personer som äter kött. Här i ”köttlandet” Uruguay har jag träffat en österrikisk kvinna som undvikit kött och fisk i över 20 år, och som vid en nyligen genomförd läkarkontroll hänförde sin läkare med sina positiva och friska värden. Alltså har Eva Dalkvist delvis rätt i att det även handlar om att välja grödor som är ekologiskt hållbara, men främst handlar det om en syn på våra grannar här i världen, såväl människor som djur. Har inte alla rätt att leva så länge som de önskar? KLAS LUNDSTRÖM Vad tycker ni om svaret? Jag tycker inte att det svarade på mina synpunkter. Men det viktiga i debatten tycker jag är att den förs från så många okunniga debattörer. De får nu gehör för köttfritt som kanske har sina poänger i dagens samhälle med de system för köttproduktion som vi har. Men då behöver man ersätta köttet med något som är bättre och inte sämre. Jag tycker att alla som kan och orkar behöver skriva och göra sig hörda på olika sätt både om artegen föda för våra barn och gamla och för ett jordbruk i Sverige och världen som gynnar människor, ekologin och det levande! Jag vet att många redan gör det men vi behöver bli fler!