Sök

När jag läste innehållet på första receptet blev jag överraskad att det var så lite kolhydrater. Behöver inte typ 1-diabetiker mer kolhydrater än typ 2? MUMS - Matlagningsfilmer

Smarta Diabetiker publicerade i går en debattartikel med anledning av diabetesmånaden november. Vi försöker även få in dem på flera tidningars debattsidor, men det är lättare sagt än gjort. Hjälp oss gärna att dela den! Du hittar den även på vår FB-sida: https://www.facebook.com/SmartaDiabetiker/posts/1177622475652413 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- SMARTA DIABETIKER: Dags att förnya diabetessjukvården i Sverige November är diabetesmånaden. Vi läser artiklar och debattinlägg om forskning, olika hjälpmedel, mediciner, VAB och typ 1-barn mm. Men inte en enda rad om kostens betydelse vid diabetes. 50 000 svenskar har typ 1-diabetes. Tio gånger fler, en halv miljon, har typ 2-diabetes. Många utöver dessa är pre-diabetiker utan att de vet det. Diabetes har blivit en folksjukdom. Typ 1 är en autoimmun sjukdom, kroppen attackerar sina egna insulinproducerande celler. Det betyder att kroppen inte klarar av att producera det insulin som krävs för att hålla blodsocker på en normal nivå. Orsaken till att kroppen slår bakut på detta sätt är oklar. Typ 2 innebär att kroppen svarar dåligt på insulin, därför producerar kroppen mer och mer. Till slut krävs insulininjektioner för att hålla blodsockret i schack. Varför man drabbas av denna typ är i hög grad beroende av livsstilen. När vi äter kolhydrater omvandlas dessa till glukos (socker) och höjer glukosnivån i blodet. För att undvika ett för högt blodsocker släpper kroppen ut insulin som dämpar leverns frisättning av blodsocker. Traditionell behandling går ut på medicinering. För typ 1 krävs alltid insulin, då kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder. För typ 2 sätts ofta Metformin (som dämpar frigörelsen av glukos från levern) in och när det inte räcker längre: insulininjektioner. I den traditionella behandlingen förordas även en fettsnål kost, huvudsakligen baserad på kolhydrater. Har man diabetes och äter en kolhydratrik kost åker blodsockret berg- och dalbana: du äter kolhydrater, får en blodsockerhöjning, du måste ta insulin för att minska sockret i blodet. De här svängningarna är en starkt bidragande orsak till det så kallade naturalförloppet, de följdsjukdomar som diabetiker kan drabbas av: t ex blindhet, neuropati (nervpåverkan), amputation och njursvikt. Klokast är därför att äta en kost med ett minimalt kolhydratinnehåll. Berg- och dalbaneeffekten minskar och man får en stabilare blodsockernivå. Insulindoserna kan sänkas. För typ 2:or kan det till och med innebära ett helt medicinfritt liv. Dagligen kan vi i Smarta Diabetikers Facebook-grupper läsa om diabetiker som blivit friskare, piggare och lättare efter att ha gått över till lågkolhydratkost med ett stabilare blodsocker som följd. Nervskador som börjat läka, ögonbottenförändringar som gått tillbaka, förbättrad sömn, större frihet - kort sagt en förbättrad hälsa och en högre livskvalitet. De människor som upplevt detta avfärdas ofta som anekdoter, helt utan vetenskaplig betydelse. De saknar många gånger sjukvårdens stöd för sina kostval, trots att Socialstyrelsens skrift “Kostråd vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården” (2011) anger både måttlig och extrem lågkolhydratkost som möjlig kost. Smarta Diabetiker vill att kostens betydelse uppmärksammas genom att den kost diabetespatienter äter införs i NDR (Nationella Diabetesregistret) samt att alla diabetiker får det stöd och den information de behöver om de väljer att äta lågkolhydratkost. För Smarta Diabetiker Patrik Olsson, typ 1 Patric Högman, typ 1 Bitte Kempe Björkman, kostrådgivare Hanna Boëthius, typ1 och kostrådgivare Agneta Schnittger, läkare och författare ------------------------ Smarta Diabetiker är en ideell rörelse med över 14 000 medlemmar på Facebook. Syftet är att sprida information och kunskap om LCHF/lågkolhydratkost och diabetes. Målet är att med kostens hjälp få en normal och stabil blodsockernivå och kunna minska medicineringen samt risken för följdsjukdomar. För mer information: www.smartadiabetiker.se Ref: http://www.socialstyrelsen.se/…/attachm…/18471/2011-11-7.pdf

Dagens Diabetes publicerade nyligen två artiklar: den ena sprider rena felaktigheter om typ 1 diabetes och LCHF, i den andra hävdas att de typ 1:or som äter enligt LCHF är "läsokunniga" när det gäller hälsa. Smarta Diabetiker har gått igenom de referenser som det hänvisas till i artiklarna och kommit fram till lite andra slutsatser. Resultatet finns att läsa här: http://www.smartadiabetiker.com/wp/nyheter/diabetiker-riskerar-kraftigt-forbattrat-halsotillstand-med-lchf/

Här är en kort film om lämpliga maträtter för diabetiker. Lisa Scherger - My Healthy Type 1 Son (12 minuter)

Hej! Hjälper ni mig lite? Jag har haft diabetes i 17 år, och har för det mesta haft väldigt höga och/eller svängiga värden att visa upp på diabetesmottagningen. Min mamma har ätit LCHF i flera år redan, så jag har ganska ofta ätit mat med mycket lite eller inga kolhydrater, men det här har inte mitt diabetesteam inte alls tyckt om, förstås! Inte heller de i min diabetesförening är till någon nytta när många av dem anser att vi diabetiker behöver kolhydraterna för att må bra. Jag i min tur tror inte riktigt att det är så, inte att vi behöver alla kolhydrater som finns i bröd, pasta, potatis och sånt. Jag har redan nu mängder med frågor, och med tiden kommer jag säkert på många fler. Det är så att jag fick mitt första barn för 2,5 månad sedan, och under graviditeten har jag haft väldigt bra blodsocker, men då har jag också varit väldigt strikt med att räkna varje liten kolhydrat och ta insulin för dem, och jag åt ganska långt enligt tallriksmodellen. Då mådde jag bra! Men nu efter förlossningen har jag halkat tillbaka till många högre värden och orken som inte riktigt hänger med (jag hade en burnout för 3 år sedan, och jag är fortfarande svag efter det). När jag testade på LCHF efter att ha hört på kostdoktorns föreläsning här i min hemstad orkade jag en vecka. Blodsockret var jämnare än någonsin, men tyvärr på en lite för hög nivå. Jag hade svårt att komma under 10 mmol/l, och att bara ta mera bolus (måltidsinsulin) hjälpte inte. Nu ska jag till min diabetessköterska på torsdag, men om jag förklarar det här problemet för henne är jag inte riktigt säker på att jag kommer få någon hjälp alls. Är det någon typ 1 diabetiker som gått över till strikt LCHF? Behöver basalen (basinsulinet) justeras så att man får mera insulin? Tar du insulin till måltiderna? Osv? Jag själv är inte helt strikt med kolhydrater på det sättet att jag äter grönsaker, bär, frukt och bröd med lågt GI. Påverkar det här förbränningen negativt? Hur "lös" kan man vara i sina principer innan det inte längre är en fördel att äta LCHF?