Sök

Nyss rapporterade pressen att det nu är klarlagt att mjölk inte ligger bakom diabetes Typ1. I en studie TRIGR har man jämfört mjölkersättningsprodukter. En baserad på "vanligt" komjölkpulver och en baserad på hydrolyserat komjölkpulver. Barnen fick ersättningsprdukterna under en kortare tid (10 veckor) i samband med avvänjningen från modersmjölk och följdes sedan upp under många år därefter. En uppenbar fråga är vilken roll det spelar vad man äter under 10 veckor tidigt i livet. En annan är vad man egentligen kan dra för slutsatser om komjölk baserat på modersmjölksersättningsprodukter baserat på komjölk. Intressantare är dock frågan om den hydrolyserade mjölken verkligen fick bort de proteiner som är misstänkta, eller snarare del av protein, en peptid som benämns BCM7, den är sju aminoryror lång och blir kvar vid partiell nedbrytning av A1 kasein. Hydrolysering lyckades se till att de minsta partiklarna i den hydrolyserade produkten vägde 2000 dalton, dessvärre så väger BCM7 väsentligt mindre endast 788.9 Dalton (och blev alltså kvar i produkter) och i vilket fall är BCM7 resistent mot hydrolysering - det krävs andra don för att bryta isär de aminosyrorna nämligen enzymet dipeptydyl peptidase 4. Alltså: Studien tar inte hänsyn till och sorterar mellan kasein A1 (BCM7 genererande) och A2. Vi kan därför anta att de bägge produkterna innehöll lika mycket av dessa alltså lika mycket BCM7. Om det är som ett antal forskare tror och jobbar på att bevisa (http://www.nature.com/articles/nutd201716) att BCM7 från A1 kasein är ett problem vid diabetes Typ1 så visar denna studien ingenting. Man har jämfört 2 produkter som, vad avser den misstänkta komponenten, är identiska och alltså är det inte konstigt att resultatet blev att det inte syns någon skillnad mellan produkterna. De fanns lika många fall av diabestes Typ1 i båda grupperna. Jämför två lika dåliga saker med varandra och du ser ingen skillnad. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6853763 "Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes har nästan fördubblats sedan 1980-talet. I Sverige har omkring 50 000 vuxna varav 7000 barn typ 1-diabetes, enligt Diabetesförbundet. Drygt 2000 barn med genetisk risk för diabetes från 15 olika länder har studerats under 15 års tid. Hälften av barnen fick vanlig modersmjölkersättning när de var små och fortfarande ammade. Den andra hälften fick ersättning med förändrade komjölksproteiner."

Diabetes är en snabbt växande sjukdom och i dagsläget finns inget botemedel. Därför ska forskare vid Uppsala universitet, i ett internationellt samarbete, försöka hitta en bättre behandling för personer med diabetes typ-1. Forskarna vill programmera om celler till att börja producera insulin. Det för att vända förloppet vid typ 1-diabetes, där immunförsvaret ger sig på våra insulinproducerande celler. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6812301

En tidigare tråd om lågt blodsocker och typ1-diabetes har fått mig att fundera på detta. Hur hanterar ni lågt blodsocker? Jag tänker mig två situationer: 1. Insulinkänningar. Själv äter oftast alltför mycket sötsaker. Druvsocker har för mig en lite för kortvarig verkan, så jag får nya känningar. Responsen är oftast också för långsam. Jag behöver något mer "magfyllande" och det blir gärna för mycket. Några tips? 2. Om jag vid sänggående har ett utmärkt blodsocker (runt 5 mmol/l) blir jag ofta orolig att det är på väg ned och då kompensationsäter jag exempelvis ett par chokladrutor. Ibland funkar detta utmärkt och jag vaknar med bra blodsocker, men lika ofta vaknar jag med 12-14 mmol/l. Har ni några bra strategier?