Sök

Visar resultat för taggarna 'vikt'.

  • Sök efter taggar

    Skriv taggar separerade med kommatecken.
  • Sök efter författare

Innehållstyp


Forum

  • LCHF
    • LCHF för nybörjare
    • LCHF-erfarenheter
    • Allmänt om LCHF
  • Mer om livsstil och hälsa
    • Träning
    • Näringslära
    • Övrigt
  • Om forumet
    • Om forumet

Bloggar

  • AGF
  • Bloggen

Hitta resultat i...

Hitta resultat som...


Datum skapat

  • Start

    Slut


Senast uppdaterad

  • Start

    Slut


Filtrera efter antalet...

Gick med

  • Start

    Slut


Grupp


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location


Interests

Hittade 30 resultat

  1. Hej! Jag äter LCHF i några vekor nu, och jag mätar ketoner via blodketonmätare på morgonen. Men jag är aldrig i ketos på morgonen, jag äter väldigt strikt LCHF och jag använder inge sötningsmedel till exempel. Jag mätar 0,2-0,4 mmol/l ketoner ( läs: ingen fettförbrenning!) Om jag änvänder urin-ketostix så ser jag att jag har ketoner på eftermiddagen/kvällen ( ca. 1 - 1,5 mmol/L) Jag går inte ner i vikt ( ca. 8-9 Kilo att gå ner). Vad är fel med mig? Är det någon här som har lika problem? Varför kommer jag inte i ketos?? Jag skulle bli jätte tacksam för svar!!
  2. Hej! Jag har försökt äta strikt LCHF (Keto) sedan hösten 2017 och tyvärr har det inte varit så lätt som jag hade hoppats. Mina hungerkänslor är något jag ständigt kämpar mot vilket gör det ännu svårare för min kropp att anpassa sig. Jag vet att jag behöver hålla kolhydrater lågt och att inte äta enorma mängder protein och det blir tyvärr ett stort problem med så mycket mat. Jag gick stadigt upp i vikt fram tills jag började jobba på ett väldigt fysiskt jobb i somras. Jag tappade då ca 1 kg per vecka samtidigt som jag kunde äta mig mätt men tyvärr var jag med om en olycka efter någon månad och jag blev stillasittande större delen i tre veckors tid och kilona kom tillbaka igen. Nu har jag återhämtat mig från skadan, försöker komma igång med träningen sakta men säkert och jag har börjat jobba igen. Den här gången verkar det dock vara mycket svårare för mig att komma igång. Jag vet hur mycket jag bör äta för att kroppen ska anpassa sig men bara efter någon dag börjar kroppen verkligen skrika samtidigt som jag tappar all min energi och kan verkligen inte fokusera. Jag vill verkligen hålla ut och hoppas att det går över men jag har inte möjlighet att göra det i och med att jag måste kunna sköta mitt jobb. Jag har försökt att äta 3 gånger om dagen, 2 gånger om dagen, 1 gång om dagen, 2 dagars fasta (har klarat 4 dagar en gång) men allt leder bara tillbaka till där jag var från början. Jag tror starkt på en ketogen kost men jag vet inte vad jag kan göra för att förbättra mina chanser att lyckas och det gör ju inte saken enklare med alla kommentarer jag får på jobbet samtidigt som jag inte kan visa dem att det faktiskt fungerar. Att jag skriver här är verkligen ett desperat rop på hjälp för jag får verkligen inte ihop det här på egen hand.
  3. Söker bra app för att skapa statistik och diagram på olika värden. Tex ketoner, vikt, kolesterol, blodtryck etc.
  4. AnnaSparre

    Bönor

    Det debatteras en del kring huruvida bönor kan ingå i en paleo / lchf-kost. Lyssna på veckans avsnitt så får du lära dig mer om bl.a. bönor, resistent stärkelse och diabetes http://4health.se/156-patrik-olsson-reversera-diabetes-och-ga-ner-i-vikt-med-tre-konkreta-metoder-hur-bonor-och-resistent-starkelse-kan-forandra-ditt-liv
  5. De senaste fyra åren har jag ätit två gånger om dagen. Förutom en kopp kaffe med grädde i vid niotiden på förmiddagen så äter jag bara lunch och middag. Jag bryter sällan detta mönster förutom på helgerna ibland, eller när jag har semester. Jag kör alltså med det som vissa kallar för 16:8. För mig betyder det fasta under under natten och förmiddagen och sedan ett ätfönster från lunchtid och fram till klockan åtta på kvällen, ungefär. Utöver det försöker jag också hålla en slags lågkolhydratdiet. Framförallt undviker jag socker och snabba kolhydrater. Jag äter kolhydrater varje dag men väljer oftast den långsamma sorten och jag äter dessutom betydligt mindre mängder än innan när jag åt "normalt". Jag försöker helt enkelt fylla tallriken så mycket som möjligt med proteiner, fett och grönsaker och se kolhydraterna som ett litet tillbehör. Nu till mina funderingar. I det stora hela mår jag bra, men jag känner att jag inte riktigt har samma energi som innan jag började äta så här. Upplever att jag har mindre fysisk ork, är tröttare och behöver sova mer. Det jag har tänkt på är om jag får i mig tillräckligt med alla vitala näringsämnen. Ju färre måltider man äter, desto viktigare är det såklart att dessa är nyttiga och varierade så att kroppen får det den behöver. Metoden har hjälpt mig att hålla en hyggligt stabil vikt under de här åren. Men jag kan faktiskt gå upp i vikt trots att jag bara äter två gånger om dagen. Jag har också märkt att vid vissa tillfällen när jag under korta perioder har ätit fler måltider om dagen och inte sällan ganska onyttig mat så har jag konstigt nog gått ner i vikt. Jag funderar därför på om det kanske är bättre att variera sig och köra 16:8 några dagar i veckan och inte permanent. Hursomhelst, om du också äter på det här sättet så är jag nyfiken på dina erfarenheter och tankar kring detta. Hälsningar Joakim
  6. Började med lchf 1a januari i år. Gått ner 10 kg (!) på 4,5 månad. Mår utmärkt. Sen stannade viktnedgången av. Varför? Behöver gå ner 10 kg till. Tips?
  7. Hej! Jag har ätit LCHF i många år men inte så strikt. När jag började gick jag ner några kilon, och sen har jag varit hyfsat viktstabil (men dock lite överviktig). Nu har jag lagt på mig mer kilon, vilket jag tror beror på min ålder & hormoner (51 år och väl i klimakterietider). Så - nu har jag kört Kostdoktorns två veckors utmaning vilket har gått bra, men jag har inte gått ner nånting. Däremot smakar jag bläääk i munnen och har dödens andedräkt, enligt min icke LCHF:ande man... Nästa vecka börjar jag ett nytt jobb efter någon månad som mellan jobb. Mitt nya jobb kommer innebära mycket resor, bl a längre sådana, till Kina. Jag tror det kommer bli riktigt knepigt med LCHF. Vill ju inte lukta illa och jag vill inte vara en krånglig typ på nya jobbet....men måste ju gå ner i vikt!! Risken här är ju att jag kommer äta LCHF ibland och annat ibland och det är ju ett klockrent recept för viktuppgång. Kanske måste jag överge en kost som jag mår bra av för att lukta okej och kunna äta lite av varje på resor mm. Kan man äta nån slags liberal lågkolhydrat diet (Low carbs low fat?) kombinerat med fasta kanske? Ber om ursäkt för bubbligt och rörigt inlägg, men jag vet liksom inte riktigt hur jag ska göra. Tacksam för input!
  8. Jag har ju provat att väga mig varje dag den här veckan.. tja det har ju bara gått tre dagar, men ändå. Nu är då fråga.. vad är det man går ned egentligen? I måndags morse vägde jag: 75 kilo I tisdags morse vägde jag: 74,3 kilo I morse vägde jag 73,4 kilo Vad är det jag går ned? Är det vatten eller ??? (skrev även om det i "min" tråd men vet inte hur jag får bort det om ni tycker att jag verkar tjatig så är det inte meningen.. bara skit bakom de tekniska spakarna.. )
  9. Jag har kört LCHF i 3 mån och fått dessa förändringar. LDL ökat från *3.5 till *4.3 (ref 3.0). Blev förvånad att LDL ökade så mycket. Läkaren gillade inte detta utan ville därför sätta in statiner. ApoB var 1.26 (ref 0.66-1.33). ApoA var 1.19 (1.04-2.02)) Apo-kvoten hos LDL (ApoB/ApoA) var efter dessa 3 mån 1.19/1.26=*0.9 (ref <0.9). Förhoppningsvis beror det höjda LDL på att de stora fluffiga LDL blivit fler d v s ApoA har ökat och att de små kompakta LDL blivit färre d v s ApoB har minskat, men det vet jag inte eftersom jag bara tagit det nu senaste gången efter tjat på läkaren. HDL steg från *0.7 till *0.9 (ref >1.0). Triglyceriderna sjönk från *3.0 till 1.2 (ref <2). HbA1c sjönk från *47 till 37 (ref 31-46). Fasteblodsocker sjönk från 7.9 till 6.2 (ref 4.0-6.0, prediabetes 6.1-7.0, diabetes >7.0). Vikten sjönk från 94 (BMI=30) till 86 (BMI=27). Behöver jag vara orolig för högt LDL? Kommer detta värde att sjunka med fortsatt LCHF?
  10. Har varit diskussioner om bl.a. blodtryck , så tipsar om Ralf Sundberg som gör en enastående insats i podcasten och berättar ärligt (och modigt) om allt från kolesterol och blodtryck till övervikt och diabetes Går att lyssna på i alla podcastappar (sök 4Health med Anna Sparre) eller här http://4health.se/79-doc-ralf-sundberg-kolesterol-blodtryck-kostrad-och-forskningsfusk
  11. Idag är det tre år sedan jag, nu 52 år, på allvar började med lågkolhydratkost. Jag läste då en artikel om periodisk fasta av SvD-journalisten Henrik Ennart, och började samma dag. Redan tidigare kände jag till LCHF, hade gjort ett misslyckat försök att börja med kosten men också lyckats börja begränsa bl a gluten. Sommaren 2013 läste jag Ann Fernholms ”Ett sötare blod” som verkligen skrämde sk*t*n ur mig och sen var det verkligen lätt att ta steget att lägga om kosten helt. Det blev en ganska liberal LCHF,mellan 50-75 gr kollisar per dag. Då började det också hända grejor med vikten. Med fastan försvann magkatarren och allergierna. Även led- och muskelvärk är nu mycket bättre och en besvärande oro hela tiden är som borta. Jag mår bra, äter gott, har verktyg att påverka min hälsa och för mig är detta en livsstil. SvD-artikeln http://www.svd.se/halvfasta-kan-forlanga-livet-sa-fungerar-metoden_7809248
  12. Förra året 2014 i början på November konstaterades det i samband med ett läkarbesök att jag hade ett blodsocker på närmre 23 högt blodtryck och en vikt på 103,3kg till mina 176cm ålder 61år. Jag fick genast bege mig till en diabetescentral och blev utrustad med två olika sorts insulinsprutor. En sort morgon och kväll en annan sort till varje måltid samt metformin. Jag bestämde mig direkt för att gå ner i vikt samt dra ner på kolhydraterna till ett minimum Gi kändes helt enkelt inte rätt för mig. Redan efter några dagar fick jag minska rejält på sprutorna eftersom jag blev alldeles för låg. Efter ytterligare ett par veckor tog jag bort resten av sprutorna. Jag började även motionera ganska så flitigt fastän det gick lite trögt till att börja med. Vikten rasade ganska snabbt av mig konditionen ökade snabbt jag gick och sprang körde crosstrainer skaffade aktivitets armband och såg till att träna minst fem sex timmar i veckan. I Februari 2015 införde jag periodisk pasta 22:2 tim 7 gånger veckan och nu i början på September 2015 så väger jag nu 30 kilo mindre 73,3kg alltså småspringer gärna tio trappor i höghus utan större ansträngning. Min fru påstår att jag har blivit träningsnarkoman. Morgonsockret brukar ligga under eller runt 5,8 blodtrycket som mellan 100 och 125. Med dessa rader vill jag gärna inspirera andra jag vet ju själv vad det var viktigt att läsa om andra som hade blivit bättre från sin diabetes, för mig känns det som ett billigt pris för att slippa sprutor jag skulle ifaktiskt inte bli hellt förvånat om jag snart kan sluta med metformin också. Hoppas dessa rader kan inspirera någon. Jag kan även nämna att jag hade en del astmakänning rassliga luftrör som tvärförsvann vid omläggning av kosten även mitt torra skinn på fötternas hälar blev helt bra. Ja kort sagt mår jag fantastiskt bra nu.
  13. Jag har från och med 1 september bestämt mig för att ta tag i mina magproblem på allvar. Normal lchf med ovanjordgrönsaker, feta mejerier och frånvaro av spannmål och fullkorn har inte varit tillräckligt för att åtgärda min IBS - lchf har gjort livet uthärdligt, men jag har fortfarande mycket besvär. Symtomen är kronisk förstoppning och en gasbildning som kan vara mycket smärtsam och såklart socialt handikappande. Gasbildning uppstår för mig nästan oavsett vilka "snälla" grönsaker jag väljer, eller hur mycket jag kokar dem. Jag är ganska övertygad om att det handlar om SIBO, dvs överväxt av tarmfloran där den inte hör hemma, i tunntarmen. För de flesta resulterar detta i diarré, men kan även leda till oregelbundenhet eller förstoppning. Så hur ska jag då lösa mitt problem, förhoppningsvis permanent? Jo, som ämnestiteln avslöjar, genom superstrikt lchf. Kött, fisk, fågel, ägg och skaldjur kombinerat med smör, kokosolja, hemmagjord majjo, ghi, olivolja etc. Jag kommer initialt att undvika alla mejerier utom smör tills förstoppningen är hävd och jag känner att magen är stabilt bättre. Sedan kommer jag att prova att introducera laktosfri superfet mejeri och se vad som händer. Funkar det inte backar jag. Efter mejeri ska jag försöka med grönsaker. Men innan jag provar något som helst utöver det superstrikta ska jag vara symtomfri vad gäller IBS.en. Jag kommer dock att tillåta mig något glas rödvin till helgerna. Detta för att jag helt enkelt behöver någon form av belöning att se fram emot (och ja, den måste vara ätbar) samt att dieten måste vara genomförbar på sikt. Det får inte blir FÖR tråkigt för då kommer jag att ge upp. I övrigt om mig: Jag är kvinna, 26 år gammal, 172 cm lång, väger 54,5 kg. Ovanstående kostupplägg kommer kanske leda till viktnedgång, men jag kommer träna samtidigt och hoppas på att bygga lite muskelmassa. Oavsett vad som sker med vikten så kommer jag att vara konsekvent med kosten - magproblemen är prio nr 1!
  14. Någon som är insatt i Matt Stone's teorier om dieters skadeverkningar med rubbad ämnesomsättning etc.? Jag gjorde lite research om kaliumbrist på nätet och rätt som det var hade jag ramlat in på info om vätskebalans och därifrån till ämnesomsättning och till slut kom jag att ladda ner e-boken Diet recovery av den nämnda förfttaren. I korhet menar han att alla former av dietande riskerar att skada metabolismen så att kroppen ställer in sig på en lägre set point viktmässigt, och därmed sänks ämnesomsättningen. Detta i sin tur leder till en rad negativa effekter, symtomen är att likna vid hypotyreos. Minskad aptit, minskad libido, mensrubbningar, låg energi, man blir frusen och trött. Håravfall, IBS-problem med förstoppning och uppblåsthet etc. Jag har alla de ovanstående symtomen, och dessutom har jag alltid varit precis under eller över gränsen för undervikt enligt BMI. Obs! Det är dock inget jag kan skylla på lchf eftersom problemen uppstod i tidiga tonåren och lchf började jag med först i 19-årsåldern. Men lchf har knappast heller hjälpt, mer än att minska magproblemen till viss del. Har trivts väldigt bra med maten, men det ska erkännas att jag mellan varven får ett starkt sug efter kolhydrater och ger efter för det och sätter i mig frukt, spannmål, choklad etc. Jag skulle inte kalla det hetsätning, det är inte ångestdrivet och jag mår inte psykiskt dåligt efteråt, även om magen kan bli extra besvärlig några dagar efteråt. Sedan återgår jag till lchf, tills nästa gång då jag måste ge efter för suget efter kolisar. Jag frågar mig om det nödvändigtvis måste vara ett "dåligt" sug eller om min kropp försöker tala om för mig att den behöver mer kolisar mer regelbundet. Jag frågar mig om det kanske är så att min kropp är inställd på "svältförsvar" sedan väldigt lång tid tillbaka och att det kanske är hela förklaringen till min långdragna hälsoproblematik enligt ovan. Jag vill poängtera att svälten isf varit högst omedveten, jag har ätit mig ordentligt mätt varenda dag både under uppväxten och tonåren och sedan på lchf, ibland övermätt, såsom de flesta väl gör när det är nåt extra gott. Kort sagt, jag har ingen ätstörningsproblematik i bagaget utan är en lättviktare av naturen. Mina sköldkörtelvärden är normala, även B-vtaminer, blodvärde etc. är u.a.
  15. Tjäna! Jag har gett mig tusan på att gå ner till min idealvikt enligt bmi. Redan där är det många som ryggar tillbaka. "Bmi visar väl inget?", "bmi är felaktigt för man räknar inte med att folk har olika mycket muskler" osv... Så länge man inte är lika muskulös som självaste Arnold så stämmer bmi alldeles utmärkt. Jag är 180cm lång och ska ligga mellan 70 kg och 80 kg för att hamna på en bra nivå. Så min målvikt är 75 kg. Min viktresa påbörjades för ett par år sedan. Jag var i en period då jag löptränade och styrketränade för glatta livet. Det gick bra, jag blev stark som få och kände mig smäcker och snygg när jag satte mig i soffan för att äta varma mackor och en påse chips. Min flickvän påpekade för mig att jag blivit stor. Givetvis kände jag mig smickrad och tackade och tog emot och spände musklerna. Tills hon fortsatte med " Nej alltså inte stor så, du har blivit... rund...". Självförtroendet dök som en skadeskjuten sparv. Jag kikade i en spegel för att observera om det verkligen var sanningen eller om hon bara var avundsjuk. Hon var inte avundsjuk visade det sig. Pösiga kinder och ballongmage. Okej.. Träningen hade uppenbarligen inte hjälpt mig. Lurad! Hade hört det ryktats om den dära LCHF. Kanske låg det något i det där med fett ändå. Till saken hör också att jag knappt kom upp på morgonen. Kl 13 var väl standard på helgerna. Försova sig till jobbet likaså. Jag var motsatsen till vad jag ville vara. Så internet var min vän och började googla allt om lchf. Hittade till alla stora sidor men Kostdoktorn var den som verkade mest saklig och proffsig. Där kunde jag hitta en massa framgångshistorier som gav mig inspiration till att verkligen våga ta steget ut att börja mangla i mig fett utan att oroa mig för hjärtinfarkt. Oron fanns där det gjorde den. Min mamma trodde att jag skulle få hjärtinfakrt inom en månad och försökte övertala mig om att sluta. När jag började så vägde jag 100 kg. 3 månader senare vägde jag 80 kg och gick upp kl 6 på morgonen utan problem. Det här var ett smärre mirakel för mig. Min tjej hade också gått ner i vikt och hennes kolesterolvärden hade normaliserats efter att ha varit för höga. Mamma var glad över att jag fortfarande levde utan hjärtbesvär. Sen gick jag i fällan att börja äta mer liberalt igen, för jag hade ju nått en vikt som jag var nöjd med, så det smög in sig mer och mer mejerier och lite godis här och där med fikor. Vips så var man uppe i 90kg igen. Jag har dock aldrig vari över 90 kg. Så fick jag nog. jag satte en ny målvikt. 75 kg för det vägde jag i gymnasiet. Inspirerades av kostdoktorns tips för maximal viktnedgång. Undvik kolhydrater, undvik mejerier och använd periodisk fasta. Jag började i februari på 90 kg. Efter att ha undvikit mejerier och kolhydrater samt att jag fastar och avbryter den med träning så är jag till dags datum nere i 80.3 kg. Det är nu det svåra börjar. Dom där sista 5 envisa kilona. Inte för att det varit någon dans på rosor på min resa ner. Får bland annat problem med magen när jag avslutar fastan. Försökte få hjälp på detta forum men fanns ingen som kände igen sig. Hittade däremot ett amerikanskt forum där det var många som haft samma problem. Lösningen torde vara att bryta fastan med mindre portioner. Får se om det hjälper. Vi ses imorgon med ny och inte lika massiv mängd text! Puss på er!
  16. Om strikt LCHF, viktnedgång, mattips, tips på fett mm med Tommy "tappar" Runesson på iTunes lhttps://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2 eller här: http://4health.se/28-sa-tappar-du-halva-din-kroppsvikt-en-intervju-med-tommy-tappar-runesson-om-strikt-lchf-goda-fettkallor-sociala-sammanhang-mm
  17. 2013-02-21 Jag har lovat mig själv att 2013 är året då jag slutligen ska acceptera mig själv. Sen om det sker genom att jag på något sätt förbättrar min självbild så att jag kan acceptera mig så som jag ser ut nu eller om jag går ner i vikt låter jag vara osagt. Egentligen spelar det inte så stor roll. Är inte ohälsosamt överviktig, utan det mesta sitter i mitt huvud. Men även om jag vet det innebär inte det att det bara går att släppa tankarna som dyker upp i huvudet när jag står framför en spegel eller försöker klämma ner mig i ett par jeans. Och även om jag skulle gå ner i vikt behöver jag fortfarande jobba på min självbild. Oavsett viktnedgång eller inte så är i alla fall 2013 året då jag ska ta hand om min kropp. Den viktigaste komponenten i det är givetvis att hålla sig från socker, stärkelse och annat hemskt och istället äta naturlig mat. Naturligt fett. När 2013 är slut vill jag kunna känna mig stolt och säga "den här kroppen byggdes av fett!" För att komma dit jag vill kommer det vara nödvändigt att göra uppoffringar, men för varje dag känns de uppoffringarna mindre och mindre. Jag har skött mig relativt bra under hela 2013 och extremt bra den senaste veckan. Bara av den vetskapen känner jag redan att jag mår bättre. Jag känner mig redan snällare mot mig själv, mer accepterande mot mig själv för att jag vet att jag gör mitt bästa. Eller nästan mitt bästa i alla fall. Jag skulle behöva komma igång med träningen på allvar. Jag har tid och inga ursäkter, men ändå blir det inte av alls så ofta som det borde. Jag har många mål för 2013. Både stora och små. Både sådana som är mätbara och sådana som inte är det. Här kommer några av de mätbara. Springa 2,5 km utan att pausa (innan slutet på mars). [2013-02-26] Springa 5 km utan att pausa (innan maj). Springa 10 km utan att pausa (innan augusti). Springa blodomloppet den 23 maj. 5 km på under 30 minuter. (Något jag aldrig har klarat innan.) Göra 10 riktiga armhävningar på tårna (innan juni). Stå i plankan på tårna i 3 minuter (innan juni). Tappa ca fem kilon (målvikt 68 kg) (innan juni). Ha 70 cm i midjemått (innan juni). 2013-02-24 Jag ska aldrig mer dricka! (Och nej det säger jag inte för att jag är bakis, för jag blir inte bakis eftersom jag aldrig dricker så mycket.) Trots att jag inte skulle göra det så vägde jag mig igår. Vågen visade 72,7 kg (minus 1,3 kg sedan förra veckan). En utveckling jag var mycket nöjd med! Så tillät jag mig att dricka ett litet ynka glas vin. Ett halvt glas rött och ett halvt glas vitt. Och så åt jag några skivor ost på kvällen. Dagens morgonvikt: 73,8 kg. FAN! 2013-02-26 Idag sprang jag 2,51 km på 17 minuter och 17 sekunder, vilket ger en snitthastighet på 8,72 km/h (vilket jag vet är jättelångsamt, men efter ett långt uppehåll måste man börja någonstans). Den första kilometern höll jag en hastighet på 9,05 km/h. För att klara mitt mål den 23 maj måste jag dels springa minst 10 km/h, dels springa dubbelt så långt. Men det är en riktigt bra början. Jag sprang hela tiden i 2,5 km, vilket gör att jag redan har avklarat mitt delmål för slutet av mars! Klappar mig själv på axeln. Om jag slutar upp med att komma med dåliga ursäkter för att inte träna och dessutom fortsätter att sköta mig med maten kanske de där sista kilona faktiskt försvinner från min kropp! Idag har varit en sådan dag när jag fått saker gjorda. Har lyckats plugga en del, har lyckats laga min mans jeans (som han tjatat om sen i somras), har lyckats laga mina jeans (som jag la på symaskinen förra året för att laga), har sytt upp ett par andra jeans som var för långa, har sprungit en runda och hittills inte överätit. Lyckas jag komma iväg på pilates ikväll ska jag kategorisera den här dagen som helt perfekt! Och lyckas jag dessutom att ta en helkroppsbild innan jag sticker dit så ska jag belöna mig själv med ett par matcher league of legends senare. Det är ju smart att passa på och ta en bild när pilateskläderna ändå är på. (Tycker inte om att ta bilder i underkläderna, även om det kanske tydligare skulle visa kroppsförändringar. Dels blir jag ledsen när jag ser sådana bilder, dels kommer jag inte att vilja posta några sådana lättklädda bilder i den här offentliga dagboken. Pilateskläderna är i alla fall extremt tajta så det är inte möjligt att gömma valkarna.)
  18. Hej Jag har en i släkten som har diabetes typ 2 och är 71 år gammal. Han är lång och smal (74kg) och får inte gå ner mer i vikt enligt läkarna. Han är därmed livrädd för att äta för lite kolhydrater. Men det blir ju moment 22 eftersom han får högt blodsocker av kolhydraterna. Jag själv säger att han bör sluta med alla kolhydrater och fylla på med fett tills han blir mätt. Då bör han inte gå ner i vikt. Hans bättre hälft försöker hjälpa honom, men får all sin information från American Diabetes Association. Jag är skeptisk då dom rekommenderar non-fat mjölkprodukter, magert kött och fullkornsprodukter + frukt. Detta låter helt galet i mina öron. Hur kan jag övertyga honom om detta?
  19. har ätit lchf under en ganska lång period, har fuskat lite från och till. Tyvärr har jag alltid druckit pepsi max till detta alltså light-läsk. Detta har gjort att jag inte gått ner så mycket i vikt som jag skulle önskat. Perioder då jag gått ner mycket i vikt har varit i dom då jag kanske försökt slutat med pepsin och inte haft så god aptit eller liknande. Iallafall, nu väger jag 81-82kg på mina 184cm. Jag har fortfarande lite bukfett. Problemet är att jag fortfarande verkar gå ner i vikt på LCHF nu när jag slutat med aspartam under en tid, min vän tycker inte jag borde gå ned mer men vad ska man göra om ketosen kickar igång på riktigt nu när man slutat med lightläsk. Hur funkar det egentligen, jobbar ketosen tills man fått bort allt bukfett?! Redigering: Sorry om jag skriver lite otydligt och flummigt då jag är lite stressad men frågan jag skulle vilja ha svar på: Är det möjligt att gå ner för mycket i vikt i ketos? och när slutar man gå ner i vikt?
  20. Nu drar jag igång en dagbok här. Jag tänker köra strikt LCHF ett tag, så gott det går, helst fram till jul. Kanske kommer jag att köra någon typ av fasta emellan åt. Helfasta någon dag, eller med lång tid mellan målen under en och samma dag. Även viss kalorirestriktion jämfört med tidigare. Syftet med detta är att försöka råda bot på de sista envisa kilona men framförallt centimetrarna. Jag är 171 lång, min idealvikt (ca 65 kg) kvittar egentligen, men det är realistiskt för mig att gå ner åtminstone en byxstorlek. Har en hög brallor som är för trånga, så jag mäter med hjälp av dem. Magen är fortfarande i tjockaste laget, även om vikten är inom det normala. Jag är inte intresserad av att krångla med ketonmätande så det blir inget med det. Enda träningen som blir är lite yoga, lite kroppsövningar som sit-ups, push-ups, plankan och promenader. Kan för övrigt tillägga att jag kört LCHF i ett och ett halvt år, liberalt för det mesta och strikt ibland, och under denna tid gått ner ca 8 kg. Ge gärna synpunkter och tips på mat och fasta som jag tar upp här - OM ni har erfarenheter av detta. Nu kör jag igång!
  21. Hej. Jag väger 98 kg är ca 168 cm lång. Hur mycket ska jag äta på en dag? Såhär långt har jag ätit; Frukost: 2 stekta är med ett halvt paket bacon Lunch: 2 stekta ägg, stekt laxfilé 1 glas mjölk med lite grädde i och en kaffe med grädde. Är detta för mycket?
  22. Hejsan alla inne på kostdoktorn.se! Är ny inom LCHF-kosten och har kollat runt på olika föreläsningar, bloggar, sidor, dokumentärer, receptböcker o.s.v. Men idag så kom jag över en debatt om LCHF där vissa människor sa att när man gick ner i vikt så tappade man endast vatten. Man förlorade alltså inte sitt fett på kroppen utan blev endast av med vatten. Jag undrar nu då om det här är sant? Mvh En ny och orolig LCHF:are.
  23. På Kostdoktorns sida om högt blodtryck kan man läsa en kommentar som handlar om en 71-årig dam som slipper ta mediciner mot sitt höga blodtryck med hjälp av LCHF, och att blodtrycket har blivit lägre än med medicinerna. Frågan är hur mycket viktnedgång har med blodtryckssänkning att göra. Kan blodtrycket sjunka utan att vikten minskar (när äter LCHF), eller krävs det lägre vikt för att blodtrycket ska minska? http://www.kostdoktorn.se/allt-om-blodtryck-ny-sida#comment-284527 När jag hade full medicinering och åt vanlig kost, låg mitt blodtryck på 148/90 vid distriktssköterskan senaste mätning, och det var doktorn nöjd med. (Jag är 71 år.) Alla blodtester var också klart godkända (blodsocker, levervärden, njurfunktion etc.) Efter bara 4 månader med LCHF hade mitt blodtryck sjunkit så att jag började få problem med yrsel, och svimningstendenser i uppförsbackar. I stället för att hålla på och boka tid för blodtryckstagningar hos primärvården och diskussioner med olika stafettläkare varje gång, skaffade jag en av kostdoktorn rekommenderad blodtrycksmätare och började kolla trycket hemma tre gånger om dagen. Jag trappade ner på blodtrycksmedicinen (2 sorter) genom att bara ta en halv tablett om dagen av den sort som jag hade störst problem av (candesartan). Blodtrycket fortsatte ändå att sjunka, så efter en och en halv vecka slutade jag med den sista halvan också. * * * Kort därefter började jag bli yr och svimfärdig efter att ha dragit runt med gräsklipparen eller gått långpromenad med hunden, så då blev det dags att halvera den kvarvarande blodtrycksmedicinen (Salures). Tio dagar senare slutade jag helt med blodtrycksmedicin, och nu, efter en månad som medicinfri, ligger det systoliska trycket på 122-134 och det diastoliska på 72-85. Lägst morgon och kväll, och litet högre mitt på dagen (utom direkt efter litet mer utdragna kroppsansträngningar då trycket har legat så lågt som 118/ 66, men vid dessa tillfällen känns det inte riktigt bra, så då äter jag en tjock gurkskiva och dricker vatten med citron och en nypa salt). Nu mäter jag bara blodtrycket två gånger i veckan, vid samma tid på dygnet. Inte nog med detta: efter att ha ätit medicinerna i 8 år, och fått ökad dos av candesartan allteftersom det befanns nödvändigt, drabbades jag av håravfall och något som påminde om psoriasis. Jag trodde att det hade med min ålder att göra, men bara en dryg vecka efter det att jag slutat helt med medicinerna började håret stanna kvar på huvudet (kammen blir inte längre full av hår efter användning), och jag behövde inte längre skaka lakanen genom fönstret varje morgon för att få dem rena från "mjäll" som lossnat i mängd från kroppen under natten. Det står ingenting om dessa biverkningar i FASS för vare sig candesartan eller Salures, men jag har läst på forumen här att andra har liknande erfarenheter. Däremot anges luftvägsinfektioner vara en vanlig biverkning av candesartan. Den torrhosta jag haft morgon och kväll i flera år är nu också helt försvunnen. Den tidigare hopplöst gasiga magen har blivit lugn som en filbunke, jag har aldrig huvudvärk längre, och jag sover som en gris hela nätterna. Det är magiskt. Om jag ändå hade hittat till LCHF för 8 år sedan.... Men jag har varit lika vilseledd som de flesta andra av Socialstyrelsens rekommendationer, baserade mest på antaganden som det förefaller. Jag är numera en aktiv propagandist när det gäller LCHF. Och herregud så bra jag mår, utan några som helst mediciner!
  24. Jag har märkt att jag går ner i vikt bäst när jag är runt 2,5 mmol. När jag är över 3, så stannar allt upp och jag har jätte svårt att gå ner i vikt. En platå som blir seg att knäcka. Jag har svårt för att inte hamna under 3 oftast. Måste äta en massa för att hamna under och min aptit är inte jätte stor. Häromdagen var den 5,1! Någon mer som känner igen sig?? Jag äter ganska strikt, mkt fett, aldrig mer än 500g kött, kanske någon avokado ibland och fetto-kaffe. Jag är på en jobbig platå just nu och vet inte hur jag ska knäcka den. Förra gången fastade jag 24h och då sattes det igång ingen. Men den här gången gjorde det inte det. Hjälp!
  25. Finns det någon därute mer än mig som behöver hitta andra, som inte har en så stor övervikt kvar, att diskutera LCHF och träning med? Presentera dig gärna!