Fettintag och åderförfettning

[axel]

Hej

Jag får oftast höra att osten, smöret, baconfettet mm "kleggar igen ärtärerna"

Hur hänger det samman med fet kost, blodfetter och ådeförfettning? Jag har för mig att fettet inte går från tarm till ådror utan måste "processas" i levern.

[Leopold Roos]

Det finns inga studier som visar att det är dessa produkter som åderförkalkar. Visserligen startade det hela med Dr Ancel Keys studier på 50-60 talet (5 countrys/7countires). Men det har visat sig han selektivt använt data samt justerat det för sin ändamål. Man kan genom forskningsresultat (av felaktiga sätt) få fram vilken data som helst. Därigenom visade han att mättat fett var farligt. Det motstreds/motbevisades snabbt men detta glömdes bort.

Ny forskning visar på att det är kolhydrater som både inflammerar ådror och gör att LDL (som transporterar livsnödvändiga byggstenar till celler - kolesterol) blir för små och fastnar i ådror.

[Plutten11]

Jag håller med Leo ovan. Verkar ju vara en kombination av forskningsfusk och ekonomiska intressen som lett fram till dagens kostråd. Det verkar det vara en liten grupp forskare/auktoriteter som är tongivande på området som sannolikt även var tongivande för ett par decennier sedan, som har svårt att ändra sig/erkänna de haft fel. Kan nämnas en parallell inom idrottsmedicinen (styrketräning för barn) där en handfull auktoriteter ägnar sig åt att dra fram gamla myter trots att ny forskning pekar emot vad de säger. De var också helt tongivande för två-tre decennier sedan och bevakar nu sina positioner/forskningsanslag. En annan professor på området har nu börjat väcka debatt och sprida ny kunskap, inte helt olikt hur det varit med maten, maten är nog dock ännu mer kontroversiell och berör fler. Så detta med att ha svårt att ändra sig kanske är något mänskligt som man kan hitta på fler platser i samhället?

 

De dagar är förbi då auktoriteter som professorer kunde säga saker utan att bli emotsagda. Internet erbjuder en fantastisk möjlighet för alla att granska studier samt läsa på själva.

[RobinEH]

Det är klart att det gör! Så få inte för dig att trycka in en massa livsmedel i dina artärer. Ät dem istället. 

 

Skämt åsido så är det en rad bakomliggande faktorer som orsakar åderproblem, inte bara fett.

[icey]

När du äter mycket fett och lite kolhydrater i kosten så tenderar kolesterolfördelningen att bli mycket bättre. Nämligen mindre av det onda kolesterolet LDL och mer av det goda kolesterolet HDL. Dessutom så tenderar dom små täta LDL-partiklarna (som ställer till problem i artärerna) minska drastiskt, medan dom stora fluffiga LDL-partiklarna som inte gör dig någon skada ökar något.

 

Det är alltså långt mycket bättre för hjärthälsan att äta LCHF än att äta fettsnålt och kolhydratrikt. Värt att tilläggas är också att människor med högt kolesterol generellt lever längre än människor med lågt.

[RobinEH]

När du äter mycket fett och lite kolhydrater i kosten så tenderar kolesterolfördelningen att bli mycket bättre. Nämligen mindre av det onda kolesterolet LDL och mer av det goda kolesterolet HDL. Dessutom så tenderar dom små täta LDL-partiklarna (som ställer till problem i artärerna) minska drastiskt, medan dom stora fluffiga LDL-partiklarna som inte gör dig någon skada ökar något.

 

Det är alltså långt mycket bättre för hjärthälsan att äta LCHF än att äta fettsnålt och kolhydratrikt. Värt att tilläggas är också att människor med högt kolesterol generellt lever längre än människor med lågt.

LDL är essentiella. Varken LDL eller HDL är typer av kolesterol. Det finns inga "stora fluffiga" LDL-partiklar som inte gör någon skada. 

[Annipannan]

Det är helt rätt att fettet inte skickas direkt till blodet utan måste först behandlas av levern. Fettet skickas faktiskt via vårt lymfsystem från tarmen till levern. Fett kan inte själv cirkulera i blodet för att det inte är vattenlösligt utan måste packas med proteiner i levern.

 

Sedan hur stora mängder som skickas till blodet fixas normalt av flera olika regleringssystem. Så därför ska man inte behöva tänka på hur mycket fett man äter utan kroppen anpassar sig till detta. Dock kan dessa system störas och en av de största bovarna är insulinet. Mer insulin sätter igång en överproduktion av LDL och om kroppen just då inte har tillräckligt med HDL för att "försvara" sig får immunsvaret hjälpa till istället. Makrofager skickas för att då äta upp överflödigt LDL mem detta resulterar tyvärr ofta i att makrofagerna blir inflammerade, sväller och fastnar i kärlväggen = åderförfettning

[Leopold Roos]

Annipannan, berätta gärna var den kunskapen kommer ifrån. Jag har hört snarlikt men inte helt så från Gary Taubes och Kostdoktorn.

[RobinEH]

Det är helt rätt att fettet inte skickas direkt till blodet utan måste först behandlas av levern. Fettet skickas faktiskt via vårt lymfsystem från tarmen till levern. Fett kan inte själv cirkulera i blodet för att det inte är vattenlösligt utan måste packas med proteiner i levern. Sedan hur stora mängder som skickas till blodet fixas normalt av flera olika regleringssystem. Så därför ska man inte behöva tänka på hur mycket fett man äter utan kroppen anpassar sig till detta. Dock kan dessa system störas och en av de största bovarna är insulinet. Mer insulin sätter igång en överproduktion av LDL och om kroppen just då inte har tillräckligt med HDL för att "försvara" sig får immunsvaret hjälpa till istället. Makrofager skickas för att då äta upp överflödigt LDL mem detta resulterar tyvärr ofta i att makrofagerna blir inflammerade, sväller och fastnar i kärlväggen = åderförfettning

Intressant med insulin och LDL. Vart hittar man den informationen?

[axel]

Det är helt rätt att fettet inte skickas direkt till blodet utan måste först behandlas av levern. Fettet skickas faktiskt via vårt lymfsystem från tarmen till levern. Fett kan inte själv cirkulera i blodet för att det inte är vattenlösligt utan måste packas med proteiner i levern. Sedan hur stora mängder som skickas till blodet fixas normalt av flera olika regleringssystem. Så därför ska man inte behöva tänka på hur mycket fett man äter utan kroppen anpassar sig till detta. Dock kan dessa system störas och en av de största bovarna är insulinet. Mer insulin sätter igång en överproduktion av LDL och om kroppen just då inte har tillräckligt med HDL för att "försvara" sig får immunsvaret hjälpa till istället. Makrofager skickas för att då äta upp överflödigt LDL mem detta resulterar tyvärr ofta i att makrofagerna blir inflammerade, sväller och fastnar i kärlväggen = åderförfettning

Mycket bra Annipannan, det står klart. Fettklegg tycks då bara vara okunskap och missuppfattningar

[Annipannan]

Den kunskapen jag skriver om kommer främst från facklitteratur och vetenskapliga artiklar, tar inte faktan var som helst, lovar att jag är mycket källkritisk :-) . Mycket kommer t.ex från ett fysiologi bok som heter Vander's physiology. Om någon vill så kan jag göra en lista på sådant jag använt?

[icey]

Den kunskapen jag skriver om kommer främst från facklitteratur och vetenskapliga artiklar, tar inte faktan var som helst, lovar att jag är mycket källkritisk :-) . Mycket kommer t.ex från ett fysiologi bok som heter Vander's physiology. Om någon vill så kan jag göra en lista på sådant jag använt?

Gärna. Du har riktigt bra koll ser det ut som. Jag tar gärna del av dina källor.

[Kjell Granelli]

Den kunskapen jag skriver om kommer främst från facklitteratur och vetenskapliga artiklar, tar inte faktan var som helst, lovar att jag är mycket källkritisk :-) . Mycket kommer t.ex från ett fysiologi bok som heter Vander's physiology. Om någon vill så kan jag göra en lista på sådant jag använt?

Du får mycket gärna göra en sådan lista! Tack på förhand.

[olle]

Nja, om vi ska vara petiga så cirkulerar det faktiskt fullt med fett i blodet efter måltiden, men däremot inte i form av VLDL utan snarare chylomikroner.

 

Korta och medellånga fettsyror (t.ex. smörsyra)  tas upp via tunntarmen och åker till blodet utan något lipoprotein, dessa fettsyror transporteras direkt till levern via portablodflödet utan att passera några fettceller. Detta är för övrigt bakgrunden till att man försöker använda kokosfett (medellång) för att snabbt få igång ketosen.

 

De längre fettsyrorna packas däremot ner i chylomikroner (ett slags lipoprotein) i tunntarmens vägg och transporteras sedan via lymfan till vena cava -> hjärtat -> ut i kroppens blodcirkulation utan att passera levern.

 

Det kan ta 4-6 timmar innan allt överflödigt fett har städats undan från blodet, både levern och fettvävnaden hjälper till med detta arbete. Under den tiden kan man vid blodprov tydligt se att blodet innehåller en mjölkig substans. Chylomikronerna hinner med andra ord ta många turer genom blodet och fettvävnaden.

 

När chylomikronerna åker genom fettvävnaden aktiveras apolipoprotein C2 (och även ASP) som i sin tur aktiverar lipoprotein lipase som gör att fettet i chylomikronerna  bryts ner och innehållet kan transporteras in i fettcellen. ASP (acylation stimulating protein) aktiverar själva upptaget och lagringen av fettet i fettcellen.

 

Jag har alltid trott att lipoprotein lipase (LPL) sitter på fettcellen, men där hade jag fel. Det visar sig att LPL frigörs från fettcellen och åker in och sätter sig på kärlväggen på ett närliggande blodkärl. När ett paket med fett trycker sig genom de smala kapillären kommer det att stöta emot LPL på kärlväggen som löser ut fettet. Det frigjorda fettet tas oftast upp av intilliggande celler, men kan även driva iväg med blodet.

 

Källor:

Gurr m.fl. ”Lipid Biochemistry” upplaga 5 (s. 171, 199)

Voet & Voet ”Biochemistry” upplaga 4 (s. 451)

[axel]

Nja, om vi ska vara petiga så cirkulerar det faktiskt fullt med fett i blodet efter måltiden, men däremot inte i form av VLDL utan snarare chylomikroner.

 

Korta och medellånga fettsyror (t.ex. smörsyra)  tas upp via tunntarmen och åker till blodet utan något lipoprotein, dessa fettsyror transporteras direkt till levern via portablodflödet utan att passera några fettceller. Detta är för övrigt bakgrunden till att man försöker använda kokosfett (medellång) för att snabbt få igång ketosen.

 

De längre fettsyrorna packas däremot ner i chylomikroner (ett slags lipoprotein) i tunntarmens vägg och transporteras sedan via lymfan till vena cava -> hjärtat -> ut i kroppens blodcirkulation utan att passera levern.

 

Det kan ta 4-6 timmar innan allt överflödigt fett har städats undan från blodet, både levern och fettvävnaden hjälper till med detta arbete. Under den tiden kan man vid blodprov tydligt se att blodet innehåller en mjölkig substans. Chylomikronerna hinner med andra ord ta många turer genom blodet och fettvävnaden.

 

När chylomikronerna åker genom fettvävnaden aktiveras apolipoprotein C2 (och även ASP) som i sin tur aktiverar lipoprotein lipase som gör att fettet i chylomikronerna  bryts ner och innehållet kan transporteras in i fettcellen. ASP (acylation stimulating protein) aktiverar själva upptaget och lagringen av fettet i fettcellen.

 

Jag har alltid trott att lipoprotein lipase (LPL) sitter på fettcellen, men där hade jag fel. Det visar sig att LPL frigörs från fettcellen och åker in och sätter sig på kärlväggen på ett närliggande blodkärl. När ett paket med fett trycker sig genom de smala kapillären kommer det att stöta emot LPL på kärlväggen som löser ut fettet. Det frigjorda fettet tas oftast upp av intilliggande celler, men kan även driva iväg med blodet.

 

Källor:

Gurr m.fl. ”Lipid Biochemistry” upplaga 5 (s. 171, 199)

Voet & Voet ”Biochemistry” upplaga 4 (s. 451)

Intressant Olle, betyder detta att åderförfettning hänger samman med fet kost?

[Magnus77]

Intressant Olle, betyder detta att åderförfettning hänger samman med fet kost?

Åderförfettning? Alltså, vad är det egentligen?

[olle]

Intressant Olle, betyder detta att åderförfettning hänger samman med fet kost?

 

Ateroskleros är multifaktoriell, den orsakas sannolikt av en blandning av många olika saker där kosten bara är en liten pusselbit. Än så länge verkar det inte finnas någon riktig konsensus kring orsaken kring ateroskleros, förutom att LDL verkar vara en viktig del i processen. Att utpeka antingen fettet eller kolhydraterna som den primära orsaken till ateroskleros tror jag personligen är en alltför grov förenkling som kan göra mer skada än nytta. 

 

 

Åderförfettning? Alltså, vad är det egentligen?

 

Åderförfettning = åderförkalkning = ateroskleros, artärerna blir inflammerade, kloggar igen och blir stela och styva. Kan bland annat leda till hjärtinfarkt eller ännu värre ruptur på aortan.

[Leopold Roos]

Varken fett eller kalk fastnar i ådrorna utan det är slaggprodukter (som små LDL tror en del). Alltså visst kallar vi det så men det är ju egentligen fel.

[axel]

Ateroskleros är multifaktoriell, den orsakas sannolikt av en blandning av många olika saker där kosten bara är en liten pusselbit. Än så länge verkar det inte finnas någon riktig konsensus kring orsaken kring ateroskleros, förutom att LDL verkar vara en viktig del i processen. Att utpeka antingen fettet eller kolhydraterna som den primära orsaken till ateroskleros tror jag personligen är en alltför grov förenkling som kan göra mer skada än nytta. 

 

 

 

Åderförfettning = åderförkalkning = ateroskleros, artärerna blir inflammerade, kloggar igen och blir stela och styva. Kan bland annat leda till hjärtinfarkt eller ännu värre ruptur på aortan.

Olle, med det du skriver så skulle man kunna dra slutsaten att högre fettintag kan öka risken för ateroskleros och därmed öka risken för hjärtinfarkt. Enkelt sett: mer fett i kosten = mer fett i blodomloppet=mer LDL=högre risk för ateroskleros=högre risk för hjärtinfarkt. En hypotes som kan synas vara helt i sin ordning. Det konstiga är att mina blodfetter är mycket bra trotts LCHF och allt smör i småland...

[olle]

mer fett i kosten = mer fett i blodomloppet

Javisst, men bara några timmar efter måltiden och endast i form av chylomikroner (inte VLDL). Fettvävnadens uppgift är att städa undan fettet från blodet. Fem timmar efter måltiden så är blodet normalt sett städat.

 

mer fett i blodomloppet=mer LDL

Nej, det vill jag inte skriva under på. Fettet efter måltid cirkulerar i form av chylomikroner som kommer från tarmarna. När chylomikronerna är tömda tas de upp av levern. Blanda inte in LDL i det här skedet!

 

mer LDL=högre risk för ateroskleros

Nej, inte heller det vill jag skriva under på. Detta är en alldeles för grov förenkling, det är här det börjar bli komplicerat och multifaktoriellt. Det finns bl.a. flera olika undertyper av LDL där vissa verkar vara mer korrelerade med ateroskleros än andra.

 

 

högre risk för ateroskleros=högre risk för hjärtinfarkt

Ja, ateroskleros verkar vara den främsta orsaken till hjärtinfarkt.

[HWH]

Javisst, men bara några timmar efter måltiden och endast i form av chylomikroner (inte VLDL). Fettvävnadens uppgift är att städa undan fettet från blodet. Fem timmar efter måltiden så är blodet normalt sett städat.

 

 

Just då det är dags att äta igen alltså. Med den logiken har vi mer fett i kosten=mer fett i blodet om vi äter hyfsat regelbundet. Men om det i sin tur har något med ateroskleros att göra är en annan femma. Men att äta stora feta måltider flera gånger per dag är inte något människan har kunnat unna sig i alla tider. 

[robert59thoor@hotmail.com]

Hej. Jag är nybörjare i detta om LCHF. Har bara läst ngr dagar om LCHF, och bla Andreas bok Matrevolutionen. Kan ni svara på denna fundering. Om man med strikt LCHF kost har ett dagsintag av tex 3500 kcal, men bara förbrukar 2500, dvs varje dygn får i sig ett överskott av 1000 kcal. Vad händer med överskottet av energi. Hur tar kroppen hand om/eliminerar detta?

[Magnus77]

Hej. Jag är nybörjare i detta om LCHF. Har bara läst ngr dagar om LCHF, och bla Andreas bok Matrevolutionen. Kan ni svara på denna fundering. Om man med strikt LCHF kost har ett dagsintag av tex 3500 kcal, men bara förbrukar 2500, dvs varje dygn får i sig ett överskott av 1000 kcal. Vad händer med överskottet av energi. Hur tar kroppen hand om/eliminerar detta?

Det enkla svaret är att man kommer gå upp i vikt. Gör man inte det utan står still i vikt har förbränningen stigit till 3 500 kcal. Går man ner i vikt har förbränningen ökat ytterligare.

[axel]

Det enkla svaret är att man kommer gå upp i vikt. Gör man inte det utan står still i vikt har förbränningen stigit till 3 500 kcal. Går man ner i vikt har förbränningen ökat ytterligare.

Och det mer komplicerade svaret är att kroppsförbränningen är styrd av hormoner (insulin mm) lite som spjäll i en kamin. Sen skall man oxå fundera på hur bra vi omsätter energi i rörelse eller att lägga upp som fettreserver eller att återta fettresrverna till rörelse