Timoat Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 Jag dricker 40 g potatismjöl utblandat I vatten varje dag innan maten tilsammans med 50g opastöriserad surkål för tarmfloran. Nu när resistent stärkelse inte bryts ner, hur ska man räkna kcal? Jag vet ju tex att det bildas olika fettsyror, och de ger ju energi, så hur gör man? Tror jag läste att det ger mellan 2.1 och 3 kcal per g potatismjöl. Räknar man in den resistenta stärkelsen i sin kolhydratsbudget? Just nu ligger lemma 10 och 20 g per dag, icke inräknat de kcal eller kolhydraterna från potatismjölet. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Cleppa Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 Det är väl smörsyra man får ut av den resistentastärkelsen, så det kan inte räknas som kolhydrater iallafall 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Inez Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 3 timmar sedan, Timoat sade: - - - - Nu när resistent stärkelse inte bryts ner, hur ska man räkna kcal? Jag vet ju tex att det bildas olika fettsyror, och de ger ju energi, så hur gör man? Tror jag läste att det ger mellan 2.1 och 3 kcal per g potatismjöl. Räknar man in den resistenta stärkelsen i sin kolhydratsbudget? Just nu ligger lemma 10 och 20 g per dag, icke inräknat de kcal eller kolhydraterna från potatismjölet. En av fördelarna med LCHF är just att man kan strunta i att räkna kcal. Det är bara kolhydraterna som räknas 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kita 202 Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 Har du hicka Inez? 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Inez Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 Nej, men jag hade trubbel med internetuppkopplingen... Den gick upp och ner stup i ett. 2 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Timoat Posted October 26, 2017 Author Share Posted October 26, 2017 50 minuter sedan, Inez sade: En av fördelarna med LCHF är just att man kan strunta i att räkna kcal. Det är bara kolhydraterna som räknas Det stämmer inte för alla, det är en myt. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Inez Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 10 minuter sedan, Timoat sade: Det stämmer inte för alla, det är en myt. Jag hoppas du får svar från någon som brukar räkna kalorier då. Men chansen är inte så stor i det här forumet. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Zepp Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 3 timmar sedan, Timoat sade: Jag dricker 40 g potatismjöl utblandat I vatten varje dag innan maten tilsammans med 50g opastöriserad surkål för tarmfloran. Nu när resistent stärkelse inte bryts ner, hur ska man räkna kcal? Jag vet ju tex att det bildas olika fettsyror, och de ger ju energi, så hur gör man? Tror jag läste att det ger mellan 2.1 och 3 kcal per g potatismjöl. Räknar man in den resistenta stärkelsen i sin kolhydratsbudget? Just nu ligger lemma 10 och 20 g per dag, icke inräknat de kcal eller kolhydraterna från potatismjölet. Man räknar inte in rå potatisstärkelse i sin kolhydratbudget utan i sin fettbudget! Eh.. man räknar de inte alls, för de gör den eventuella nytta de gör.. och då tillsammans med måltiden man ätit, dvs man bör dricka sin råa potatistärkelse till sin måltid för full effekt på aptitregleringen. Alternativt så tar man rå kål eller kokta bönor i små portioner.. till måltiden.. eller jordärtskockor.. eller bägge tre.. eller andra grönsaker med mycket fibrer/RS. Och det mest extrema allternativet, dvs go all in, är att bara äta mat man lagat själv, inga raffinerade kolhydrater alls, mer fett och normalt med protein, glöm för säkerhets skull inte svål, brosk och senor, för extra SCFA! 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Biochemist Posted October 26, 2017 Share Posted October 26, 2017 Exakt vad den resistenta stärkelsen blir beror på bakteriefloran. Generellt blir det korta fettsyror, acetat, propionat, butyrat och pentanoat. Fördelningen mellan dessa beror på bakterierna och vad annat du äter. Tex light läsk kan fyrdubbla produktionen av propionat vilket är ett fettsyra med 3 kolatomer. Alla fettsyror med udda antal kolatomer kan omvandlas till socker (glukos). Så beroende på bakteriefloran kan din resistenta stärkelse bli både fett eller socker Dessutom verkar resistent stärkelse med en diet låg på kolhydrater gynna bakterier som producerar Trietylamin-N-oxid vilket inte alls verkar bra för hjärthälsan. Nathalie Bergeron et al (2016) Diets high in resistant starch increase plasma levels of trimethylamine-N-oxide, a gut microbiome metabolite associated with CVD risk 4 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MrB Posted October 27, 2017 Share Posted October 27, 2017 11 timmar sedan, Timoat sade: Det stämmer inte för alla, det är en myt. Kanske mer specifikt fokusera. Själv är jag totalt kaloriblind. Har inte den blekaste aning om vad en vanlig portion mat är i kalorier. Men har tappat ca 30kg ändå. Varför ska jag bry mig? Kaloriräkning är en av grunderna i många gamla dieter.....som misslyckas...https://idmprogram.com/all-diets-fail-how-to-lose-weight-xi/ 4 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
DRAKULLA Posted October 27, 2017 Share Posted October 27, 2017 För Många LCHfare är det ändå så att vi inte kan äta obegränsat med kalorier även om kosten är "den rätta". Man kanske inte behöver räkna kalorierna men ex. periodisk fasta brukar ju leda till viss del kalorireduktion som kan hjälpa en viktnedgång som stannat av. När jag började med LCHF för ca 14 år sedan kunde jag äta massor av mat, behövde aldrig tänka på överflödet. Nu äter jag ungefär hälften så mycket och har ändå svårt att hålla vikten. Så vi har lite olika förutsättningar..... 7 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MrB Posted October 27, 2017 Share Posted October 27, 2017 4 minuter sedan, DRAKULLA sade: Man kanske inte behöver räkna kalorierna men ex. periodisk fasta brukar ju leda till viss del kalorireduktion som kan hjälpa en viktnedgång som stannat av. Exaktimundo. Det är således timmarna och dagarna till nästa måltid som skall räknas och inte kalorierna.... 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Erik 2 Posted October 27, 2017 Share Posted October 27, 2017 Biochemist Då kanske man måste trycka ner mängder av antioxidanter i tarmen samtidigt/tillsammans med. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Biochemist Posted October 27, 2017 Share Posted October 27, 2017 27 minutes ago, Erik 2 said: Biochemist Då kanske man måste trycka ner mängder av antioxidanter i tarmen samtidigt/tillsammans med. Vissa antioxidanter hjälper mot TMAO. Men man kan ju tycka det vore enklare att äta "riktiga" fibrer istället. Det finns för all del lite RS i vanlig mat men det är den typen fiber som förekommer minst av naturligt. Det finns tre huvudgrupper fibrer i naturlig mat och att vända förhållandet mellan dem helt upp och ned är jag ganska skeptisk till. Det finns väldigt begränsat med studier på området än så länge men som jag ser det kan det vara lika dumt att ge RS till en bakterie som processade kolhydrater till oss. För det är det RS är för en bakterie. 4 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Erik 2 Posted October 28, 2017 Share Posted October 28, 2017 Biochemist Detta var ju jätteintressant. Särskild för mig som uppenbart får problem av vissa växtprodukter när de når tjocka tarmen, jag beskriver det som en form av förgiftning - lätt huvudvärk, svullna slemhinnor, yrsel - som ger sig först efter ett rejält besök på toaletten. Kan du berätta mer om de olika formerna av fiber och stärkelse och förhållandet mellan dem som du berör, eller hänvisa till nån bra information. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Biochemist Posted October 28, 2017 Share Posted October 28, 2017 2 hours ago, Erik 2 said: Biochemist Detta var ju jätteintressant. Särskild för mig som uppenbart får problem av vissa växtprodukter när de når tjocka tarmen, jag beskriver det som en form av förgiftning - lätt huvudvärk, svullna slemhinnor, yrsel - som ger sig först efter ett rejält besök på toaletten. Kan du berätta mer om de olika formerna av fiber och stärkelse och förhållandet mellan dem som du berör, eller hänvisa till nån bra information. Kan göra det när jag är hemma och har datorn (vilket är om typ 2 veckor). Vanliga fibrer är sockermolekylen med en bindning mellan dem som våra enzymer inte kan klippa av. Men de bakterier vi har i tarmen kan det. Den stora skillnaden med RS rent kemiskt är att det består av kedjor med socker (oftast glukos) som vi normalt kan bryta ned, de har samma kemiska koppling mellan sig som vanliga kolhydrater. Men pga av nedkylning börjar molekylen tvinna runt till en klump då enzymerna inte når fram att klippa av med saxen. Med uppvärmning öppnas de upp och vi kan klippa av dem. Till viss del räcker vanlig kroppsvärme att öppna upp dem (varierar från typen av RS). Man kan säga att vanliga kolhydrater "smugglas" förbi våra enzymer. Det är egentligen digesterbara men kroppen enzymer känner inte riktigt igen dem. I tarmen kommer en del bakterier kunna klippa upp dem och ha fest. Men detta gäller inte bara de bakterier som har förmågan att äta riktiga fibrer, vilket är en kemisk modifierad kolhydrat, utan även andra bakterier som inte kan bryta ned riktiga fibrer kan nu ha fest. RS är alltså rent kemiskt inte en fiber utan en vanlig kolhydrat/sockerkjedka som smugglas förbi våra enzymer. För de som kan är den enkel och snabb att bryta ned. Så den "boostar" allt, både bra och dåligt. Den ger snabb energi till mikroberna på samma sätt som socker ger snabb energi till kroppen. Men detta ger också en risk för att det på sikt finns en liknande baksida när det gäller metabolismen för bakterierna som för vår metabolism (ökade radikaler, mer avfallsprodukter, undanträngning av bakterier som kan metabolisera "riktiga" fibrer osv.). Risken ökar sannolikt om man samtidigt får i sig lite vanliga fibrer. TMAO studien visar exakt det beteendet. 4 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MariaF Posted October 28, 2017 Share Posted October 28, 2017 Jätteintressant! För länge sen fick jag skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater förklarad för mig; Det är långsammare ju rakare molekylen är, snabbare ju fler grenar det finns. Jonas Bergqvist har bra bilder på det i länken nedan. Enzymet behöver en ända eller en grenklyka att haka tag i. Verkar logiskt att man kan lura systemet med "klumpmolekyler". http://www.jonasbergqvist.se/energiskola-1-glukos 4 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Biochemist Posted October 28, 2017 Share Posted October 28, 2017 3 hours ago, MariaF said: Jätteintressant! För länge sen fick jag skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater förklarad för mig; Det är långsammare ju rakare molekylen är, snabbare ju fler grenar det finns. Jonas Bergqvist har bra bilder på det i länken nedan. Enzymet behöver en ända eller en grenklyka att haka tag i. Verkar logiskt att man kan lura systemet med "klumpmolekyler". http://www.jonasbergqvist.se/energiskola-1-glukos När det gäller kolhydrater i ren form (typ vitt pulver) är det korrekt att de med fler grenar är lite långsammare än de raka. Men generellt är alla naturligt förekommande kolhydraterna snabba i ren form (processade). Finns en del kosttillskott där man har onormal många förgreningar för att påverka nedbrytningshastigheten I naturen spelar form eller storlek mindre roll för hur snabb en kolhydrat är. Det är främst förpackningen som påverkar detta. Kolhydrater inuti en cell med cellmembran och eventuell cellvägg sipprar ur cellen långsamt när kroppens enzymer gör hål på cellmembranet runt om. Likt en plastpåse fylld med vatten som man sticker hål på. Observera att detta gäller för alla sockerarter och kolhydrater oavsett vad det står i någon GI tabell. Dessa tabeller visar bara glukos värden från blodet. Äter du någon annan sockerart kommer det förstås inte bli mycket utslag på glukos men det betyder inte att denna sockerart är långsam. Detn översvämmar systemet men det syns bara inte på GI kurvan. Tex fruktoskurvan efter man ätit fruktos ökar mer dramatiskt än glukoskurvan efter man ätit glukos. 3 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
RobertAnd Posted October 28, 2017 Share Posted October 28, 2017 Även rött kött, fisk och ägg ger förhöjt TMAO som produceras av mikrobiomet. Om man nu är rädd för det så bör man alltså bli vegan. Studien i fråga med RS var kort, två veckor. Alltså inte tillräckligt lång för att mikrobiomet ska anpassa sig. Men, rent naturligt förekommer RS tillsammans med andra fibrer. Det är inte långsökt att anta, precis som Biochemist gör, att inta RS2 som enda fermenterbara substrat skulle kunna leda till ett onaturligt resultat. Kombinationen av LCHF och potatismjöl skulle kunna vara suboptimal. Bönor däremot, som blivit populärt på senare tid, är en optimal blandning av olika fibrer och RS. 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Timoat Posted October 29, 2017 Author Share Posted October 29, 2017 Mao bör jag sluta med. Potatismjölet? Min mage har aldrig fungerar bättre! 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
RobertAnd Posted October 29, 2017 Share Posted October 29, 2017 18 minuter sedan, Timoat sade: Mao bör jag sluta med. Potatismjölet? Min mage har aldrig fungerar bättre! Du får själv väga eventuella faror som kan antydas av den där studien. Men ska du då också sluta med allt kött för att du är rädd för TMAO? Kanske säkra upp med lite mer varierade fibrer? Linfrön, chiafrön, osv. Surkål har också fibrer. Mycket grönsaker. Eller pröva bönmetoden? Men om du mår bra av det, så tyder det kanske på att tarmfloran påverkas positivt av potatismjöl? Det är alltid vanskligt att läsa in för mycket i en enskild studie som inte upprepats. Hur man mår är viktigast? Att potatismjöl eventuellt inte är optimalt betyder inte att det är sämre än att inte äta potatismjöl alls. Det betyder bara att det eventuellt kan finnas något bättre än det. 1 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
RobertAnd Posted October 31, 2017 Share Posted October 31, 2017 On 2017-10-29 at 23:39, Timoat sade: Mao bör jag sluta med. Potatismjölet? Min mage har aldrig fungerar bättre! För det första, så är de påstådda riskerna med TMAO är grundade på association, dvs man har sett högre nivåer av TMAO i blodet hos de som har hjärtproblem. Det är alltså precis som med kolesterolet, det är associerat. Men ändå är det inte så enkelt som de tror, att man ska undvika mättat fett till varje pris. Hur ska man minska på TMAO? "To lower your TMAO levels, consider minimizing the consumption of full-fat dairy products, including whole milk, egg yolk, cream cheese, and butter; both processed and unprocessed red meat (beef, pork, lamb, and veal), as well as nutritional supplements and energy drinks containing choline, phosphatidylcholine (lecithin), and/or L-carnitine. Vegetarians and vegans, who avoid meat products, for instance, produce little TMAO." För det andra, så är det intressant att notera att TMAO produceras av en grupp bakterier som kallas firmicutes. Det är dessa som överviktiga, de som äter "västerländsk kost" och de som äter mycket kött och fett har mycket av. Man vill ha färre av dem, mer av bacteriodetes. RS kan öka bacteriodetes, så man kan tänka sig att det skulle kunna vara så att efter ett tag med RS i form av potatismjöl så har man gjort ett skifte, och firmicutes minskar, och TMAO minskar. Studien i fråga var mycket kort, kanske om de kört på ett par veckor till så hade TMAO gått ner igen? Om man ger RS till en "dålig" tarmflora, kan man få dåliga resultat i början, innan det blir ett skifte. Daglig surkål är ett bra sätt att försäkra sig om att de bra bakterierna vinner kampen. För det tredje, så har RS visats motverka de negativa effekterna av kött och processat kött i tarmen i form av cancerogena ämnen. Dessutom ökar det insulinkänsligheten, minskar blodsockernivåer. Vad är din prioritet? Själv så har jag inga hjärtproblem i släkten alls, inte någon släkting jag hört talats om har haft det. Men jag har typ-2 diabetes och cancer i släkten, så det är prio för mig. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.