Samtal om socker på riksdagen

Blogg-Postare · October 30, 2017

Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik. Hon bloggar på annfernholm.se:

Borde livsmedelsföretagen märka ut mängden tillsatta socker i maten de producerar? Ska Sverige ha samma rekommendationer kring socker som WHO? Det är ett par av de frågor som lyftes när riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP) i onsdags bjöd till ett frukostmöte om socker på Riksdagen. Undertecknad var medbjuden för att presentera En liten broschyr om socker.

Under frukostmötet var fyra riksdagsledamöter närvarande (MP, S, L och KD) och alla de som du ser på bilden ovan: Hans Göransson, förbundsordförande Sveriges tandläkarförbund, Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), undertecknad, och Anders Dahlqvist, förbundsstyrelseledamot Sveriges läkarförbund.

Niclas Malmberg (MP), som var värd, hade även bjudit in branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som bland annat representerades av nutritionsansvarige Elisabeth Rytter. Allting övervakades av friherre Carl C:son Bonde:

Carl-C-son-748×1024

Herr Bonde lyssnade uppmärksamt när jag berättade om hypotesen att socker kan vara en direkt orsak till en ökad fettbildning i levern, rubbade blodfetter, fettlever och typ 2-diabetes.

Under mötet lyftes frågan om Sverige borde ha samma rekommendationer kring socker som WHO, vars hälsomål är att vi bara ska få 5 procent av våra kalorier från fritt socker. Ett annat förslag var att att mängden tillsatt socker i maten borde märkas ut ungefär på samma vis som FDA har föreslagit i USA (se min understrykning med rött):

FDA-märkning-1

Elisabeth Rytter från Livsmedelsföretagen menade att det räcker att Livsmedelsverkets förklarar hur konsumenter kan ta reda på ungefär hur mycket socker som är tillsatt i maten på sin sajt. Här protesterade dock en riksdagsledamot eftersom det är alldeles för krångligt och sådant ökar hälsoklyftorna samhället.

Ett annat argument som Rytter hade emot att märka ut mängden tillsatt socker var att EU bestämmer hur näringsdeklarationerna ska se ut och att det är svårt att få EU att ändra sig. När jag pratade med Niclas Malmberg efteråt sa han att juristerna var oense. Vissa menade att Sverige kan införa en märkning av tillsatt socker utan EU:s godkännande, andra inte. Han tyckte att Sverige skulle testa gränserna.

Personligen tänker jag att Livsmedelsföretagen kunde märka ut mängden tillsatt socker frivilligt, som ett led i att hjälpa sina konsumenter att välja bra mat. Men jag gissar att det skulle kunna minska försäljningen radikalt av vissa produkter. Hur många vet exempelvis att en påse gelégodis, typ Gott och Blandat, innehåller ungefär 200 procent av den maximala dagsransonen av socker för en vuxen person? Eller att en halv deciliter teriyakisås på riset till middagen ger runt 40 procent av det maximala dagsintaget?

Niclas Malmberg har lagt flera motioner i Riksdagen om sockermärkning av mat och skatt på läsk. De har röstats ner, men om jag förstod saken rätt så är han envis och tänker inte ge upp. Heja honom!

Tidigare

Jo, socker kan visst ge fettlever

”En liten broschyr om socker” – Sveriges skolor byter ut propagandan mot obunden kunskap

Sockerbroschyr på arabiska

Ann Fernholm

Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg.

Ann Fernholms blogg

Kostfonden

Här hittar du Anns böcker