Erik 2

Utrota alla kor - räddar klimatet ?!?! Eller ?

Recommended Posts

Häromdagen hörde jag att de värsta klimatbovarna är hundarna och katterna eftersom  de är köttätare. Ska man skratta eller gråta?

  • Gilla 3
  • Haha 3
  • Ledsen 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
12 timmar sedan, patrix sade:

Men i våra dagar, ja faktiskt under hela 1900-talet, har vetenskapen förvanskats och frångått sitt fundament. Varför bör man fråga sig? Jo för att det är ett fantastiskt styrmedel. Precis som religionen var en gång i tiden...

Jag tror också att det är ett av vår tids stora problem. Gemene man tror för mycket på vetenskapen men någon måste också betala för vetenskapliga studier. Så företagen har insett att "vetenskapliga belägg" smäller högre än den gamla hederliga reklamen. Så länge man kan kontrollera utfallet av studierna och allmänheten är okritisk så är det mycket förmånligare att anlita eller anställa forskare istället för reklammakare. Vetenskapen har blivit ett verktyg som genererar försäljningsargument eller argument för godkännande av nya kemikalier av olika slag. 

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 hours ago, Katerina said:

Jag tror också att det är ett av vår tids stora problem. Gemene man tror för mycket på vetenskapen men någon måste också betala för vetenskapliga studier. Så företagen har insett att "vetenskapliga belägg" smäller högre än den gamla hederliga reklamen. Så länge man kan kontrollera utfallet av studierna och allmänheten är okritisk så är det mycket förmånligare att anlita eller anställa forskare istället för reklammakare. Vetenskapen har blivit ett verktyg som genererar försäljningsargument eller argument för godkännande av nya kemikalier av olika slag. 

Från den ironiska generationen: "vetenskapen" ...

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 timmar sedan, Erik 2 sade:

Från den ironiska generationen: "vetenskapen" ...

Ja många behöver ha något vetenskapligt att tro på, - tryggt och bra och sant.  - Därför gillar man nog inte de som ifrågasätter vetenskapens riktighet - då skakar världsbilden. 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fick syn på något som kallas temperaturserie på smhi.se. Den visar årsmedeltemperatur från 1722-2016, för Uppsala. En period på nästan 300 år. 

De första 20 åren, 1720-40 var medeltemp ca +6 grader, och de senaste 26 åren 1990-2016, var medeltemp ca +6.5 grader. Däremellan 1740-1990 (250 år) låg medeltemp ganska stadigt på ca +5 grader. 

Tankeväckande och tillnyktrande statistik. Inget bevis för global warming i Uppsala i alla fall.

temp_ar_uppsala_2016.png

 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det gör de, se t.ex. https://www.adlibris.com/se/bok/klimatet-och-manniskan-under-12000-ar-9789175043234 

Att klimatet varierar över tid är välkänt bland forskare inom historia, biologi, meteorologi, klimatologi och geologi men tyvärr pekar det mesta på att mänskliga aktiviteter ökar jordens medeltemperatur. Den mesta forskningen är mycket seriös och har inte den industripåverkan som nutritions och läkemedelsforskningen drabbats av. En eventuell industripåverkan på klimatforskningen skulle snarast leda till att global warning förnekas, inte till att den överdrivs. 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mah.. istiderna kommer och går med cirka 300,000 års mellanrum, det lär vi inget kunna göra åt!

Såå senast om cirka 290,000 år så har vi en ny istid.. det handlar om jordens bana runt solen, som varierar.

Aså vi lever i en postistid där klimatet blir allt varmare.. med vissa variation.. medeltiden benämns lilla istiden där klimatet blev kallare något hundra år.

Såå, så, vad vi än gör så lär klimatet bli varmare.. iomed att vi allt mer avlägsnar oss från istiden.

En helt annan sak är hur vi själva påverkar hela förloppet.. och där finns det saker att fundilera på tex att ta upp historiskt/fosilt kol för att utvinna energi.

Dvs själva drivmotorn i vårt moderna samhälle.. så hur återgår vi till ett fosilfritt samhälle, hur många människor kan det då få lov att finnas?

Och jag vill inte veta hur många kor.. utan hur många miljoner mäniskor som kan finnas i ett fosilfritt samhälle!

  • Gilla 3
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2/25/2018 at 10:17 PM, Skärfläcka said:

Det gör de, se t.ex. https://www.adlibris.com/se/bok/klimatet-och-manniskan-under-12000-ar-9789175043234 

 men tyvärr pekar det mesta på att mänskliga aktiviteter ökar jordens medeltemperatur. Den mesta forskningen är mycket seriös och har inte den industripåverkan som nutritions och läkemedelsforskningen drabbats av. En eventuell industripåverkan på klimatforskningen skulle snarast leda till att global warning förnekas, inte till att den överdrivs. 

Det vore väl konstigt om inte mänskliga aktiviteter påverkade både det ena och det andra, frågan för mig är varför koldioxid är ett problem överhuvudtaget och lyfts fram som det största miljöproblemet och inte förgiftningen/kemikalierna, plasterna, utrotningen av arter, etc. 

Seriös forskning behöver inte använda sig av härskartekniker och det ser jag mycket av i debatten kring klimathotet vilket får mig att undra varför de behöver använda det. Det ligger en hund begraven. Det påminner mycket om hur kost-etablissemanget agerar i kostdebatten. 

Att klimatdebatten skulle vara utan påverkan från särintressen tror jag inte ett ögonblick på. Tänk till exempel på det första jag skrev ovan (var ligger fokus och var borde fokus ligga?).  Tänk också igenom vilka som tjänar pengar på omställlningen och vilka som betalar.  Och jag tycker inte att konspirationsteorier är någonting fult och orimligt men det är ett beprövat knep bland härskartekniker att ropa konspirationsteori för att förminska och förlöjliga någons tankar   ;-) 

 

  • Gilla 4
  • Tack! 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst jala
43 minuter sedan, Erik 2 sade:

frågan för mig är varför koldioxid är ett problem överhuvudtaget och lyfts fram som det största miljöproblemet och inte förgiftningen/kemikalierna, plasterna, utrotningen av arter, etc. 

 

Det undrar jag oxå. Härskartekniker har inget att göra i en seriös debatt. Det är bara tecken på bristande kunskap och löjligt beteende.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

7 timmar sedan, Erik 2 sade:

Det vore väl konstigt om inte mänskliga aktiviteter påverkade både det ena och det andra, frågan för mig är varför koldioxid är ett problem överhuvudtaget och lyfts fram som det största miljöproblemet och inte förgiftningen/kemikalierna, plasterna, utrotningen av arter, etc. 

Seriös forskning behöver inte använda sig av härskartekniker och det ser jag mycket av i debatten kring klimathotet vilket får mig att undra varför de behöver använda det. Det ligger en hund begraven. Det påminner mycket om hur kost-etablissemanget agerar i kostdebatten. 

Att klimatdebatten skulle vara utan påverkan från särintressen tror jag inte ett ögonblick på. Tänk till exempel på det första jag skrev ovan (var ligger fokus och var borde fokus ligga?).  Tänk också igenom vilka som tjänar pengar på omställlningen och vilka som betalar.  Och jag tycker inte att konspirationsteorier är någonting fult och orimligt men det är ett beprövat knep bland härskartekniker att ropa konspirationsteori för att förminska och förlöjliga någons tankar   ;-) 

 

Klimatdebatten och klimatpolitiken är naturligtvis påverkad av olika särintresse. Klimatforskningen är till största delen seriös men den används av olika intressenter för att stötta deras ståndpunkt, t.ex. veganer utmålar kor som klimatbovar pga metanutsläpp. Just metan är mycket komplext och en stor del av metanet kommer från naturliga våtmarker men också från risodlingar (som kanske hade varit naturliga våtmarker om man inte odlade ris där...). Ett problem man stångas med är hur man definierar ”utsläpp” och vad som är en en del i ett ”naturligt kretslopp”. Det alla är överens om är att fossila bränslen som förbränns  ökar koldioxidhalten i atmosfären eftersom de tidigare varit lagrade och inte varit en aktiv del i kretsloppet. Sedan försöker klimatforskarna utifrån olika utgångspunkter förstå vilken påverkan det har på klimatet. Tidsperspektivet varierar från geologernas mycket långa tidshorisonten till meteorologernas korta perspektiv. Baserat på den information man kan få fram från så vitt skilda källor som borrkärnor från Grönländska inlandsisen, temperaturmätningsserier (den lägsta kontinuerliga mätserien påbörjades 1756, Stockholms Gamla Observatorium), historiska källor om isläggning i hamnar etc försöker man konstruera hur klimatet har varit. Det tillsammans med uppgifter om ändrade halter av koldioxid, metan etc i atmosfären utgör grunden för matematiska moduleringar/förutsägelser om klimatet och allt tyder på att vi tyvärr påverkar klimatet i en omfattning som kan ha allvarliga konsekvenser mänskligheten. Hur allvarliga vet ingen, vissa är beredda att ta större risker än andra. 

Sedan kan man ju alltid diskutera vilken miljöfråga som är viktigast; nedskräpning, överutnyttjande av naturresurser, försurning, kemikalieutsläpp, plastutsläpp, jorderosion, vattenbrist, jordbruk, GMO, skogsbruk, överfiske, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft,  krig, atomvapen, meteoritnedslag, global warming eller något annat. Seriös forskning behövs och bedrivs inom alla dessa områden. Bara för att ett visst forskningsprojekt inte ger svar på den eller de frågor som man själv är mest intresserad av eller tycker är angelägnast betyder att forskningen är oseriös. Det är bra med diversitet inom forskning, något som vi tror är oväsentligt nu kan komma att visa sig väldigt viktigt senare. 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sagan om dieselbilen tycker jag beskriver väldigt tydligt hur illa det kan gå om man fokuserar på fel saker eller på för få saker. Dieselbilen såldes in som låg utsläppare av co2. Bild från SVT Morgonstudion den 28 feb 2018 kl 07:10.

https://www.svtplay.se/video/17119938/morgonstudion/morgonstudion-28-feb-06-00?start=auto

 

DSC_2209.JPG

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och det är sånt här som är det riktigt stora problemet, inte co2, inte kossors metan. 

Tre sorter av insektsgiftet neonikotinoider som används inom jordbruket kan skada vilda och tama bin och humlor, den slutsatsen drar den Europeiska expertbyrån för livsmedelssäkerhet, EFSA, efter att ha gått igenom det vetenskapliga underlag som finns.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6896702

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan, Rickard sade:

Intressant, jag råkar känna till artikelförfattaren och läser nyfiket inlägget. Klickar på länken till hans avhandling och skummar lite, drygt 300 sidor som ger ett gediget första intryck. Går vidare till presentationen från Mölndal och lyssnar på hans anförande. Funderar på vad exakt jag ska vara upprörd över. Att Rockerfellerklanen ser till att vara på plats när spelplanen för framtidens affärer formas? Det ingick redan i min världsbild, företag som inte anpassar sig konkurreras ut och bäst är naturligtvis att vara med ”längst fram” för då har man en konkurrensfördel. Shaping the Fourth Industrial Revolution verkar inte vara något nytt utan en sammanfattning av de industritrender som finns, t.ex. drivs 5G, nästa mobiltelefonistandard av Internet of Things, Al kommer inom vården, cochlear implantat ger döva hörsel och blinda har fått implantat som ger viss syn, e-Health med uppkopplade glukosmonitorering och inopererade hjärtstartare finns, kameraövervakning istället för nattpatrull för äldre provas för fullt, att med hjälp av kemikalier påverka nederbörd har man gjort sedan Vietnamkriget, och Elon Musk har skickat ut en elbil i rymden. Dessutom chipppar vi våra husdjur redan. Ingenjörer älskar nya saker och entreprenörer konkurrerar om att identifiera de mest lönsamma trendena oavsett om Johan Rockström åker till SAN Fransisco eller inte. Utvecklingen pågår för fullt hela tiden och vi lär nog inte kunna stoppa framtiden den här gången heller. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst jala
On 2018-03-08 at 02:48, Skärfläcka sade:

Utvecklingen pågår för fullt hela tiden och vi lär nog inte kunna stoppa framtiden den här gången heller. 

Men hur framtiden blir är viktigt, annars kan vi även skita i att främja LCHF och naturlig mat och istället acceptera GMO och industrimat med tillsatser.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Coltings Nakna Sanning

152. Antiveganlobbyism med Martina Johansson

https://www.acast.com/coltingsnaknasanning/152.antiveganlobbyismmedmartinajohansson

Diskussion om klimatet börjar 01:27:25

153. Om hur skev forskning blir till sanning. Med Martina Johansson

https://www.acast.com/coltingsnaknasanning/153.omhurskevforskningblirtillsanning.medmartinajohansson

Diskussion om klimatet börjar 01:01:45

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6936029

Observatoriekullen i Stockholm är den enda mätstationen i Svealand som uppmätt meteorologisk sommar, då dygnsmedeltemperaturen legat på minst 10,0° under fem dygn i följd.

I Stockholm har temperaturmätningar pågått sedan 1756 då är 17 april ett extremt tidigt ankomstdatum för den meteorologiska sommaren.

Det har bara hänt en gång tidigare att den meteorologiska sommaren anlänt före den 17 april. Det allra tidigaste ankomstdatumet för sommaren i Stockholm är den 14 april vilket inträffade under den mycket varma aprilmånaden 1803. Det här skriver SMHI på sin sajt. 

En reservation för ankomstdatumet 1803 är att man på den tiden mätte temperaturen vid två tillfällen på dagen och att maximi- och minimitermometer inte införts.

Med den reservationen så är årets ankomstdatum den 17 april således det näst tidigaste som observerats. Även 1996 och 1964 anlände den meteorologiska sommaren till Stockholm den 17 april.

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I dessa skogsbrandstider och varningar om värme tittade jag på data bakom temperaturserien från Uppsala och sorterade efter högsta dygnsmedel sedan 1722. Undrar hur 2018 kommer att placera sig. Bland de 30 högsta dagsvärdena hittar vi 2 dagar från 2000 talet. Tyvärr blev formateringen knasig vid kopieringen.

         År Mån       Dag Dygnsmedel
1865 7 22       27,2
1763 7 9       27,1
1752 7 26         27
1901 7 21          26,9
1933 7 9          26,8
1947 6 30         26,7
1811 7 21           26,7
1794 6 30           26,7
1763 7 8           26,7
1994 7 28           26,6
1901 7 11           26,6
1801 7 23          26,5
1994 7 14          26,4
1865 7 23       26,4
1941 7 12       26,3
2010 7 13           26,2
1901 7 20          26,2
1752 7 5          26,2
1994 7 29        26,1
1807 8 3         26,1
1983 7 11         26
1865 7 24         26
1775 8 8         26
2005 7 12            25,9
1994 7 27       25,9
1975 8 7        25,9
1781 8 11       25,9
1775 8 7       25,9
1752 7 31       25,9
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@Erik 2 Är det snitt i hela Sverige?

Rolle på Österlen

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Detta är från Uppsalas temperaturserie.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En nyhet i ämnet i dag. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7019947


De kommande fem åren kan bli onormalt heta

2018 och de kommande fyra åren ser ut att kunna bli onormalt heta, enligt en nyframtagen statistisk modell för klimatprognoser. Men det onormala med temperaturerna har här inget att göra med den globala uppvärmningen, utan handlar om naturliga variationer ovanpå den stadigt stigande medeltemperaturen.

Forskarna har matat in en stor mängd uppgifter från befintliga klimatmodeller om hur temperaturen brukar utvecklas från ett år eller en femårsperiod till nästa och nästa därpå.

Den modell de sen tagit fram visar sig vara relativt träffsäker när de testar den på historiska data. Modellen är alltså bra på att gissa hur den naturliga variationen i global medeltemperatur kommer slå framöver, baserat på hur det har varit den senaste tiden.

Och när det gäller 2018 och de närmaste fyra åren så spår modellen alltså en onormalt hög global medeltemperatur. Men skillnaden är inte mer än ett par hundradels grader. Samtidigt ska variationen läggas ovanpå den långsiktigt stigande temperaturkurvan.

Forskarna skriver att detta ökar risken för extrema temperaturer på vissa håll. Men det behöver inte betyda att de kommande årens somrar här blir lika heta som i år, säger Erik Kjellström, enhetschef för Rossby Centre som är SMHIs centrum för klimatmodellering. 

– Det är mycket möjligt, men det är inte det studien handlar om. Utan här pratar man om den globala medeltemperaturen och förändringar i den. Det är ett mått över hela jordklotet, så det säger inte särskilt mycket om hur det kommer se ut till i exempel Europa eller Sverige. Det är ett mått på det stora globala klimatsystemet. De avvikelser i temperatur man talar om, baserat på den interna variabiliteten, handlar om hundradels eller tiondels grader och inte mer.
 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rapportering i Sveriges Radio om temperaturhöjning i svenska och andra städer var gravt felaktig.

Vem ska man tro på ? När ska media börja kritiskt granska alla rapporter som de bara slänger ut i sina kanaler?

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7053752

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=7049705

---------------------------------------------------

Den undersökning av stigande medeltemperaturer vi publicerade måndagen 24 september visar sig ha brister. Det är beklagligt och vi vill belysa vad som är fel.

Varför går de inte att jämföra?

– De är gjorda på olika sätt. När man gör sådana här återanalyser, måste man använda en bestämd modell och ett bestämt observationsunderlag.

Inför publiceringen hade Ekot tillgång till underlaget och stämde även av med SMHI. Men ingen av oss lade märke till bristerna.

Trenden är dock att medeltemperaturen stigit sedan 1900-talets början, men inte så mycket som 3,4 grader i Kiruna, eller 2,5 grader i flera svenska städer.

Skillnaden i Sverige är 1,1 grads ökning och 1,2 grad om man tittar på norra Norrland, enligt SMHI.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sitter (i år igen) och njuter av vintersport på tv och minus 25 grader i norrland. En vit jul i år. ? 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det inte ett fundamentalt fel bakom rubriken. Visar inte detta slutligen att "klimatdebatten" handlar om nåt annat än miljö. 

1. SKa vi satsa på "mer" mat eller bättre mat ? 2. Ska vi kanske sluta odla monokulturer och upplåta marken till att "odla" köttdjur istället. För hälsan. För miljön. ?

Studie: Sämre för klimatet att odla ekologiskt

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7112953

Odling av ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell odling, enligt en ny studie. Orsaken är att ekoodlingen kräver mer jordbruksmark.

När det går åt mer jordbruksmark blir det mindre yta över där det kan växa skog. Konsekvenserna av det när det gäller ekologisk odling syns nu i en studie som har publicerats i tidskriften Nature.

Resultaten gör att vi behöver tänka över hur vi ska använda vår jordbruksmark i framtiden, enligt Stefan Wirsenius vid institutionen för rymd- geo och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. 

– För att nå klimatmålen är det viktigt att undvika ytterligare koldioxidutsläpp från avskogning. Helst vill vi också kunna åstadkomma så kallade negativa koldioxidutsläpp genom att återbeskoga marker, säger Stefan Wirsenius som har varit med och gjort studien.

Här blir det en krock mellan behovet att skaffa mat till jordens växande befolkning och viljan att istället använda marken till skog som fångar in och rensar undan klimatuppvärmande koldioxid från luften.

Ska man ha kvar så mycket potentiell skogsmark som möjligt när matbehovet är fyllt säger den här studien att det är ganska osmart att satsa på ekologisk odling som ger mindre mat per hektar än konventionell odling. Mycket på grund av att ekobonden inte använder konstgödsel.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Min första tanke när jag hörde "nyheten" på radio var att det första vi ska göra är inte att slopa ekologisk odling, det första som bör göras är att sluta odla sånt som är helt onödigt.

På min lista över onödig odling i Sverige kommer socker på första plats, därefter spannmål.

Vet inte om det odlas tobak i Sverige, men sett till världen ligger det också högt, och naturligtvis odling av droger.

Vad tycker ni andra att man borde sluta odla?

  • Gilla 4
  • Tack! 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
47 minuter sedan, Borje sade:

Jo, det är det, på flera sätt. Ann-Helen Meyer von Bremen pulvriserar både rubrikerna och forskningen bakom dem:

http://www.hungryandangry.se/2018/12/fullt-snurr-i-vetenskapens-pr-karusell/

Bra artikel med stark slutkläm. Jag tror ingen vill det här. 

”För vad mätmetoden faktiskt går ut på är att markanvändningen slår allt när det gäller klimatpåverkan och att det därför gäller att bruka så intensivt som möjligt och plantera skog på resten. Konsekvensen av detta blir att vår mat ska bestå av soja, vete, socker, palmolja, majs, kyckling – råvaror som ger mycket kalorier per yta. Och den ytan ligger inte i Sverige, utan någon helt annanstans. I Sverige kan vi i stället plantera ännu mera skog.” 

  • Gilla 2
  • Ledsen 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
35 minuter sedan, SGK sade:

Min första tänka när jag hörde "nyheten" på radio var att det första vi ska göra är inte att slopa ekologisk odling, det första som bör göras är att sluta odla sånt som är helt onödigt.

På min lista över onödig odling i Sverige kommer socker på första plats, därefter spannmål.

Vet inte om det odlas tobak i Sverige, men sett till världen ligger det också högt, och naturligtvis odling av droger.

Vad tycker ni andra att man borde sluta odla?

Vindruvor. 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När jag läste "bra för miljön men dåligt för klimatet" (ekologisk odling, alltså)...då insåg jag att jag inte hangde med alls...

  • Gilla 3
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

7 hours ago, Erik 2 said:

Studie: Sämre för klimatet att odla ekologiskt

Gunnar Rundgren, som är expert på jordbruks- och livsmedelsstatistik, är inte nådig mot denna nya studie. Här är slutklämmen i hans kortfattade avfärdande av undersökningen:

"Modellen betyder också att betydelsen av jordbrukets påverkan på klimatet är mycket större än användningen av fossila bränslen. Om vi bara använder marken rätt - vilket betyder att vi alla skall äta ris, sojabönor, palmolja och socker - kan vi med gott samvete fortsätta bränna olja och kol. Det är den verkliga innebörden så vitt jag kan förstå.
Modellen är helt ny och har således inte kunnat granskas av forskarsamhället."
  • Gilla 4
  • Tack! 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
29 minuter sedan, Borje sade:

Gunnar Rundgren, som är expert på jordbruks- och livsmedelsstatistik, är inte nådig mot denna nya studie. Här är slutklämmen i hans kortfattade avfärdande av undersökningen:

Han är så himla bra!! Gillar hans sätt att dissikera siffror (och hur man kom fram till dem).

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då har vi fått in 2018 års medeltemp från Uppsala. 

Varmaste dagen (medeltemp) 2018, 1 augusti, kvalar in på plats 10 med 26,2 grader.  Platserna 18 och 25 tar 2018 också. 

Årsmedel 2018 verkar dock inte nå upp helt till rekordåret 1723.

https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nytt intressant inlägg på trädgården jorden. https://tradgardenjorden.blogspot.com/2019/02/fn-ett-hallbart-jordbruk-och.html

Citat: 

För den som är intresserad av jordbruk och matförsörjning kan jag rekommendera FAOs stora rapport "The future of food and agriculture – Alternative pathways to 2050". Den visar att de tidigare prognoserna för behovet av ökad jordbruksproduktion var kraftigt överdrivna (70% ökning eller tom fördubbling till 2050). Rapporten har tre scenario Business as usual, Stratified societies and towards sustainability. De är mycket intressanta. Jag noterar särskilt att i "towards sustainability" används ingen!!!! konstgödsel alls. Antalet idisslare (kor, får, bufflar och getter) kan öka en del jämfört med idag och man klarar ändå rimliga mål för växthuseffekten.
 
Det är ett mycket annorlunda scenario än det EAT Lancet kommissionen nyligen presenterade. Rapporten fanns tillgänglig redan i oktober.
  • Gilla 1
  • Tack! 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7164981

Undrar hur det ligger till med gifterna har de nån del i detta som ju ser positivt ut. De kommenterar också att ju mer koldioxid det finns i luften desto mer växer det ...

Citat: 

Världen blir allt grönare och enligt en sammanställning av satellitbilder är det särskilt Kina och Indien som blivit grönare perioden 2000 till 2017.

– Att det blir mycket grönare i Kina och Indien än på andra ställen på jorden verkar ju fastlagt i bland annat den här studien, säger Håkan Olsson, professor i skoglig fjärranalys på SLU.

Han hänvisar till en artikel som publicerats i Nature sustainability. 

Att jorden har blivit allt grönare sedan sekelskiftet 2000 beror, enligt studien, på flera faktorer. Till exempel ett förändrat klimat och ökade utsläpp av koldioxid som gödslar växtligheten.

För Indien och Kina handlar det också om förändrad markanvändning.

I Indien förklaras det med att jordbruket blivit mer intensivt med flera olika grödor som växer samtidigt på samma fält, bättre sorter, bättre växtskydd, mer konstgödsel och konstbevattning.

I Kina handlar det främst om omfattande trädplanteringsprojekt som gjort stora markområden grönare än tidigare. Eftersom den tilltagande grönskan suger upp koldioxid så minskas därmed mängden koldioxid i atmosfären. 

– Det är ju bra som ögonöppnare. I Kina ska man alltså ha planterat trettio miljoner hektar skog de senaste åren och det är mer än den produktiva skogsmarksarealen i Sverige, en halv gång mer, säger Håkan Olsson och fortsätter:

– Det är en enorm skogsplantering och det här fäster blicken på att det verkligen har hänt något i Kina.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Även Australien verkar hänga på detta med trädplantering

"En miljard nya träd skulle bidra till att 18 miljoner ton växthusgaser avlägsnas årligen, ett stort steg för att nå landets klimatmål"

https://goodnewsmagazine.se/artikel/australien-planterar-en-miljard-trad?fbclid=IwAR3Is2jHV3COvedk6SvmjGbncdsT1li0vciLaPk-XVa00jcK3GrarwJlVcU.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=7198304

Djurhälsan är viktig i ett klimatsmart lantbruk

Djur som mår bra är en viktig del i ett klimatsmart och lönsamt lantbruk. Det menar rådgivarna bakom Klimatkollen, som tipsar lantbrukaren om hur gårdens klimatavtryck kan minska.

Djur som mår bra de växer bättre, de mjölkar bättre. Du får helt enkelt mer vara du kan sälja och mindre klimatpåverkan per enhet om du har bättre produktivitet.

Jannike Andersson, rådgivare för Greppa näringen:

Lönsamhet är en viktig faktor för att ett jordbruk ska klara extremt väder som förra sommarens torka. Greppa näringens rådgivningstjänst Klimatkollen ger lantbrukaren tips om hur gårdens klimatavtryck kan minska samtidigt som lönsamheten kan öka.

I Sverige är det en uppåtgående trend för Klimatkollen. År 2016 gjordes 62 rådgivningar. 2017 hade antalet tillfällen ökat till 89 och förra året låg antalet på 114 rådgivningstillfällen. Wanås gods i Östra Göinge är ett lantbruk som har tagit hjälp av Klimatkollen.

Klimatkollen ges av Greppa näringen, som drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), länsstyrelserna och företag inom lantbruket.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressant betraktelse av trädgårdenjorden, https://tradgardenjorden.blogspot.com/2019/04/vad-ar-lonsamt.html

Jag läser i en utredning (Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion) att jordbruk I Sverige i princip nästan aldrig är lönsamt. Om man jämför med att plantera gran på marken så är det bara I södra Götaland som det är mer lönsamt att odla vete eller någon annan vanlig åkergröda än att odla gran. Samma utredning konstaterar att det skulle behövas en ersättning (stöd eller bidrag, valet av ord speglar sannolikt din syn på saken) på 6000 kronor per hektar, i genomsnitt, för att det skall bli lönsamt att ha djur betande på naturbetesmarker. Författarna inser också att det krävs ett större stöd för att beta de mindre betesmarkerna eftersom arbete och stängselkostnad per hektar blir högre med små hagar än med stora. Därför föreslår de att stödet skall utgår per meter stängsel istället.  Jag har inga problem med det och ifrågasätter inte utredningens beräkningar. 
Men är det inte konstigt att det inte är lönsamt att beta marken? Den finns ju redan där. Man behöver inte så, gödsla eller skörda och korna kan i egen takt äta det de behöver. Våra förfäder gjorde jobbet och skapade dessa hagar som ett resursbesparande sätt att producera mat från mark som inte dög till åker. Likväl är det mer lönande att odla kornas mat, med stora insatser av energi och åker än att de skall äta själva. Egentligen är det ju knappt lönande att ha djur alls. EU har en tull på trettio kronor kilot på nötkött. Om inte den fanns skulle det välla in ännu mer nötkött från andra länder. Lustigt nog skulle en del av det komma från djur som betar, t.ex. i Brasilien. Där råder andra förhållanden och betesdriften är mer konkurrenskraftig (det sker dock en övergång också i Brasilien mot mer stalluppfödda kor i takt med expansion av soja och majsodlingarna). 

Ordet lönsam har två mycket försåtliga funktioner. 

När vi säger att något är lönsamt eller inte lönsamt så menar vi egentligen att under rådande förhållanden är det inte lönsamt eller lönsamt. Det blev till exempel lönsamt med privata städfirmor för att staten beslutade att subventionera deras arbete. Om kärnkraft är lönsam eller inte lönsam bestäms i stort av det politiska ramverket. Det kan vara nog så lönsamt att fiska ett bestånd så hårt att det kollapsar, särskilt om du kan åka någon annanstans och fiska.  Det kan vara lönsamt att ha bristande arbetarskydd, miljöskydd eller djurskydd. Det kan vara lönsamt att spruta kemiska bekämpningsmedel på grödorna även om de hamnar i vattnet eller dödar bin. Det är inte lönsamt att minska utsläppen av växthusgaser.

I jordbruket bestäms lönsamheten i väldigt stor utsträckning av politiska faktorer, handelsavtal, skattesystem, tullar, statliga regler, arbetslöner, världsmarknadspriser med mera.  Men när vi talar om vad som är ett lönsamt jordbruk har vi tagit alla de där faktorerna för givna.

Att något är lönsamt betyder inte att det är "bra" eller att det är "rationellt" utan bara att någon, under rådande ekonomiska villkor, kan tjäna pengar på det. Vad som är lönsamt eller inte är inte ett objektivt mått utan ett resultat av de regler och förhållanden vi har i samhället, vilka i sin tur är beroende av maktförhållande och värderingar. 

  • Tack! 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst jala

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Oj var vi inte sanningsenliga om våra utsläpp sa industrin. Låt korna få skulden. 

https://agreenerworld.org/a-greener-world/it-wasnt-the-cows-after-all/?fbclid=IwAR04x5k-L9Bkng7pcbc2kcBxQbbeaUM20XLHe6hiL8eYMC4w_87pk1G5bLk

https://annikadahlqvist.com/2019/06/21/det-var-inte-korna-som-bar-skulden/

It Wasn’t the Cows After All
•    June 14, 2019
 
•    Andrew Gunther
While the cattle industry is repeatedly accused of being the main culprit for increased global methane emissions (and a leading cause for climate change), a new study shows that the fertilizer industry is the root cause.
The report by researchers from Cornell and the Environmental Defense Fund, published in Elementa, shows that emissions of methane from the industrial fertilizer industry have been ridiculously underestimated (and, it turns out, based on self-reporting) and the production of ammonia for fertilizer may result in up to 100 times more emissions than previously estimated for this sector. What’s worse is that these newly calculated emission amounts from the industrial fertilizer industry are actually more than the total amount the Environmental Protection Agency (EPA) estimated for all industries to emit across the U.S.

Researchers used a Google Street View car equipped with a high-precision methane sensor to measure the emissions of six fertilizer plants for this study. They drove the car on public roads, downwind from the facilities to record the methane levels in the air. The study reveals an enormous disparity between EPA estimates and actual emissions levels. The team discovered that on average, 0.34 percent of the gas used in the plants is emitted to the atmosphere. Scaling this emission rate from the six plants to the entire industry suggests total annual methane emissions of 28 gigagrams, which is 100 times higher than the fertilizer industry’s self-reported estimate of 0.2 gigagrams per year. 

In addition, this figure far exceeds the EPA’s estimate that all industrial processes in the United States produce only 8 gigagrams of methane emissions per year.

The fertilizer industry uses natural gas both as the fuel for its operations and as one of the main ingredients for ammonia and urea products (aka the world’s most commonly used nitrogen fertilizers). Since natural gas is largely methane, it has serious potential to be a significant contributor to climate change, and the fact that use of natural gas has grown in recent years has previously raised questions on who’s to blame for rising methane emissions. If it’s been no surprise that natural gas can contribute to climate change, and these facilities rely so heavily on natural gas for production, how could these numbers have been so egregiously underestimated in the first place? It seems this billion-dollar industry made it a point to direct the finger of blame elsewhere.
Now that the fertilizer industry numbers are in, and there is further evidence disproving the widely held assumption that cattle are solely to blame for the spike in global methane emissions, will we stop blaming the product and instead blame the system? If we only move from condemning one product to another, we’ll never make meaningful change. Instead, if we think systemically, there are solutions that can start making a change right now. We’ve said it before and we’ll say it again: When it comes to livestock production, well-managed grazing animals will not only help feed the world sustainably by using pasture, rain and sunshine to make high-quality food, but can even help to mitigate climate change through carbon sequestration. This is a system that works, positively benefiting us and the earth.
It is abundantly clear that agriculture as a whole is still a major contributor to global GHG emissions, and many of its climate change-contributing factors need to come to an immediate end. But suggesting that people go vegan, or limit consumption to a single forkful of meat per day, will not stop global warming. Plants are not the be-all and end-all of a sustainable diet. As it turns out, the chemical fertilizer being used for large-scale vegetable production (or even your backyard garden) has more serious consequences than we ever thought. Choosing products from pasture-based systems can truly impact our world for the better, and with eyes wide open to the facts in front of us, demanding a change to the system itself is the only way forward.
Those of you who know me will recognize my constant refrain around “unintended consequences.” We are now in a scenario where advocates have been pushing chicken and veganism to save the world, and have just learned that all the “data” behind this push is wrong. All of the environmental footprint studies need a re-do. Once cattle—raised on grass without synthetic fertilizer—are accurately assessed, I predict we will be left with chicken and some plant products as top line polluters. As we always say, it’s complicated. But we have to get it right.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Boktips. Alldeles ny.

https://www.bokus.com/bok/9789151921235/klimatkarusellen-vilka-fragor-kan-besvaras/

"Helt utan stöd av vetenskapen sprids uppfattningen att vetenskapen nu för första gången har kvantitativ förståelse av alla relevanta faktorer som styr klimatet. Klimatpanelen IPCC påstås kunna producera inte bara scenarier, utan också förutsägelser om framtida klimat. Förutsägelser som bygger på uppställda klimatmodeller som varken kunnat förklara uppvärmningen under 30-talet, avkylningen 1940-1975 eller pausen i uppvärmning mellan det kraftiga El Niño-året 1997 och det lika kraftiga El Niño-året 2016. Klimatmodellerna ger oss inget svar och korrelationen mellan fossil koldioxid, temperatur och havsnivåhöjning är svag. Likväl är larmen om klimatförändringarna alarmistiska och vi vilseleds att tro att den globala uppvärmningen är en livsavgörande fråga som hotar utplåna mänskligheten och förstöra vår planet.

Klimatfrågan har utvecklats till en mångmiljardindustri. De alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande mot både beslutsfattare och allmänhet. Det har gått så långt att frågan knappt tål att debatteras. Alltför många har investerat mycket prestige och enorma summor pengar i uppfattningen att våra utsläpp av koldioxid är förödande för klimatet. Beslutsamheten att hålla klimatskräcken vid liv är påtaglig, någonting annat vill etablissemanget inte höra talas om. Därför används ord som klimatförnekare vid varje invändning där de alarmistiska slutsatserna inte håller måttet eller där analysen är felaktig. Det spelar inte längre någon roll om de som framför kritiken är professorer inom fysikalisk kemi, astrofysik eller liknande. En agronoms, klimatpsykologs eller socionoms uttalanden väger tyngre så länge han eller hon predikar den "rätta läran".

Det är nu viktigare än någonsin att ställa kritiska frågor, förstå de vetenskapliga kontroverserna och hur man sätter slutsatserna från IPCC på pränt i form av en sammanfattning för politiker runt om i världen. Det är också nödvändigt att reflektera över konsekvenserna av den utveckling som vi ser där både demokrati och yttrandefrihet tycks vara i allvarlig fara. Håller klimatfrågan på att tappa sin vetenskapliga trovärdighet och alltmer övergå till att likna ett trossystem?

Mitt syfte med denna bok är inte att söka påtvinga läsaren en uppfattning eller få läsaren att ta aktiv ställning mot klimatlarmen. Det är inget fel att komma till olika slutsatser på ofullständig och osäker information. Jag vill däremot utmana läsaren med mina frågor och i möjligaste mån mana fram en debatt där klimatfrågan nyanseras till mer än ett katastrofscenarie, "tipping points" och mål om att hålla uppvärmningen vid en viss nivå. Mer än allt vill jag bidra till att stoppa skrämselpropagandan och den kraftfulla och ovetenskapliga indoktrinering av våra unga som pågår idag."

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.