Erik 2

Utrota alla kor - räddar klimatet ?!?! Eller ?

Recommended Posts

I dessa skogsbrandstider och varningar om värme tittade jag på data bakom temperaturserien från Uppsala och sorterade efter högsta dygnsmedel sedan 1722. Undrar hur 2018 kommer att placera sig. Bland de 30 högsta dagsvärdena hittar vi 2 dagar från 2000 talet. Tyvärr blev formateringen knasig vid kopieringen.

         År Mån       Dag Dygnsmedel
1865 7 22       27,2
1763 7 9       27,1
1752 7 26         27
1901 7 21          26,9
1933 7 9          26,8
1947 6 30         26,7
1811 7 21           26,7
1794 6 30           26,7
1763 7 8           26,7
1994 7 28           26,6
1901 7 11           26,6
1801 7 23          26,5
1994 7 14          26,4
1865 7 23       26,4
1941 7 12       26,3
2010 7 13           26,2
1901 7 20          26,2
1752 7 5          26,2
1994 7 29        26,1
1807 8 3         26,1
1983 7 11         26
1865 7 24         26
1775 8 8         26
2005 7 12            25,9
1994 7 27       25,9
1975 8 7        25,9
1781 8 11       25,9
1775 8 7       25,9
1752 7 31       25,9
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@Erik 2 Är det snitt i hela Sverige?

Rolle på Österlen

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Detta är från Uppsalas temperaturserie.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En nyhet i ämnet i dag. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7019947


De kommande fem åren kan bli onormalt heta

2018 och de kommande fyra åren ser ut att kunna bli onormalt heta, enligt en nyframtagen statistisk modell för klimatprognoser. Men det onormala med temperaturerna har här inget att göra med den globala uppvärmningen, utan handlar om naturliga variationer ovanpå den stadigt stigande medeltemperaturen.

Forskarna har matat in en stor mängd uppgifter från befintliga klimatmodeller om hur temperaturen brukar utvecklas från ett år eller en femårsperiod till nästa och nästa därpå.

Den modell de sen tagit fram visar sig vara relativt träffsäker när de testar den på historiska data. Modellen är alltså bra på att gissa hur den naturliga variationen i global medeltemperatur kommer slå framöver, baserat på hur det har varit den senaste tiden.

Och när det gäller 2018 och de närmaste fyra åren så spår modellen alltså en onormalt hög global medeltemperatur. Men skillnaden är inte mer än ett par hundradels grader. Samtidigt ska variationen läggas ovanpå den långsiktigt stigande temperaturkurvan.

Forskarna skriver att detta ökar risken för extrema temperaturer på vissa håll. Men det behöver inte betyda att de kommande årens somrar här blir lika heta som i år, säger Erik Kjellström, enhetschef för Rossby Centre som är SMHIs centrum för klimatmodellering. 

– Det är mycket möjligt, men det är inte det studien handlar om. Utan här pratar man om den globala medeltemperaturen och förändringar i den. Det är ett mått över hela jordklotet, så det säger inte särskilt mycket om hur det kommer se ut till i exempel Europa eller Sverige. Det är ett mått på det stora globala klimatsystemet. De avvikelser i temperatur man talar om, baserat på den interna variabiliteten, handlar om hundradels eller tiondels grader och inte mer.
 

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rapportering i Sveriges Radio om temperaturhöjning i svenska och andra städer var gravt felaktig.

Vem ska man tro på ? När ska media börja kritiskt granska alla rapporter som de bara slänger ut i sina kanaler?

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7053752

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=7049705

---------------------------------------------------

Den undersökning av stigande medeltemperaturer vi publicerade måndagen 24 september visar sig ha brister. Det är beklagligt och vi vill belysa vad som är fel.

Varför går de inte att jämföra?

– De är gjorda på olika sätt. När man gör sådana här återanalyser, måste man använda en bestämd modell och ett bestämt observationsunderlag.

Inför publiceringen hade Ekot tillgång till underlaget och stämde även av med SMHI. Men ingen av oss lade märke till bristerna.

Trenden är dock att medeltemperaturen stigit sedan 1900-talets början, men inte så mycket som 3,4 grader i Kiruna, eller 2,5 grader i flera svenska städer.

Skillnaden i Sverige är 1,1 grads ökning och 1,2 grad om man tittar på norra Norrland, enligt SMHI.

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sitter (i år igen) och njuter av vintersport på tv och minus 25 grader i norrland. En vit jul i år. ? 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det inte ett fundamentalt fel bakom rubriken. Visar inte detta slutligen att "klimatdebatten" handlar om nåt annat än miljö. 

1. SKa vi satsa på "mer" mat eller bättre mat ? 2. Ska vi kanske sluta odla monokulturer och upplåta marken till att "odla" köttdjur istället. För hälsan. För miljön. ?

Studie: Sämre för klimatet att odla ekologiskt

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7112953

Odling av ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell odling, enligt en ny studie. Orsaken är att ekoodlingen kräver mer jordbruksmark.

När det går åt mer jordbruksmark blir det mindre yta över där det kan växa skog. Konsekvenserna av det när det gäller ekologisk odling syns nu i en studie som har publicerats i tidskriften Nature.

Resultaten gör att vi behöver tänka över hur vi ska använda vår jordbruksmark i framtiden, enligt Stefan Wirsenius vid institutionen för rymd- geo och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. 

– För att nå klimatmålen är det viktigt att undvika ytterligare koldioxidutsläpp från avskogning. Helst vill vi också kunna åstadkomma så kallade negativa koldioxidutsläpp genom att återbeskoga marker, säger Stefan Wirsenius som har varit med och gjort studien.

Här blir det en krock mellan behovet att skaffa mat till jordens växande befolkning och viljan att istället använda marken till skog som fångar in och rensar undan klimatuppvärmande koldioxid från luften.

Ska man ha kvar så mycket potentiell skogsmark som möjligt när matbehovet är fyllt säger den här studien att det är ganska osmart att satsa på ekologisk odling som ger mindre mat per hektar än konventionell odling. Mycket på grund av att ekobonden inte använder konstgödsel.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
47 minuter sedan, Borje sade:

Jo, det är det, på flera sätt. Ann-Helen Meyer von Bremen pulvriserar både rubrikerna och forskningen bakom dem:

http://www.hungryandangry.se/2018/12/fullt-snurr-i-vetenskapens-pr-karusell/

Bra artikel med stark slutkläm. Jag tror ingen vill det här. 

”För vad mätmetoden faktiskt går ut på är att markanvändningen slår allt när det gäller klimatpåverkan och att det därför gäller att bruka så intensivt som möjligt och plantera skog på resten. Konsekvensen av detta blir att vår mat ska bestå av soja, vete, socker, palmolja, majs, kyckling – råvaror som ger mycket kalorier per yta. Och den ytan ligger inte i Sverige, utan någon helt annanstans. I Sverige kan vi i stället plantera ännu mera skog.” 

  • Gilla 2
  • Ledsen 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
35 minuter sedan, SGK sade:

Min första tänka när jag hörde "nyheten" på radio var att det första vi ska göra är inte att slopa ekologisk odling, det första som bör göras är att sluta odla sånt som är helt onödigt.

På min lista över onödig odling i Sverige kommer socker på första plats, därefter spannmål.

Vet inte om det odlas tobak i Sverige, men sett till världen ligger det också högt, och naturligtvis odling av droger.

Vad tycker ni andra att man borde sluta odla?

Vindruvor. 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När jag läste "bra för miljön men dåligt för klimatet" (ekologisk odling, alltså)...då insåg jag att jag inte hangde med alls...

  • Gilla 3
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

7 hours ago, Erik 2 said:

Studie: Sämre för klimatet att odla ekologiskt

Gunnar Rundgren, som är expert på jordbruks- och livsmedelsstatistik, är inte nådig mot denna nya studie. Här är slutklämmen i hans kortfattade avfärdande av undersökningen:

"Modellen betyder också att betydelsen av jordbrukets påverkan på klimatet är mycket större än användningen av fossila bränslen. Om vi bara använder marken rätt - vilket betyder att vi alla skall äta ris, sojabönor, palmolja och socker - kan vi med gott samvete fortsätta bränna olja och kol. Det är den verkliga innebörden så vitt jag kan förstå.
Modellen är helt ny och har således inte kunnat granskas av forskarsamhället."
  • Gilla 4
  • Tack! 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
29 minuter sedan, Borje sade:

Gunnar Rundgren, som är expert på jordbruks- och livsmedelsstatistik, är inte nådig mot denna nya studie. Här är slutklämmen i hans kortfattade avfärdande av undersökningen:

Han är så himla bra!! Gillar hans sätt att dissikera siffror (och hur man kom fram till dem).

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då har vi fått in 2018 års medeltemp från Uppsala. 

Varmaste dagen (medeltemp) 2018, 1 augusti, kvalar in på plats 10 med 26,2 grader.  Platserna 18 och 25 tar 2018 också. 

Årsmedel 2018 verkar dock inte nå upp helt till rekordåret 1723.

https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nytt intressant inlägg på trädgården jorden. https://tradgardenjorden.blogspot.com/2019/02/fn-ett-hallbart-jordbruk-och.html

Citat: 

För den som är intresserad av jordbruk och matförsörjning kan jag rekommendera FAOs stora rapport "The future of food and agriculture – Alternative pathways to 2050". Den visar att de tidigare prognoserna för behovet av ökad jordbruksproduktion var kraftigt överdrivna (70% ökning eller tom fördubbling till 2050). Rapporten har tre scenario Business as usual, Stratified societies and towards sustainability. De är mycket intressanta. Jag noterar särskilt att i "towards sustainability" används ingen!!!! konstgödsel alls. Antalet idisslare (kor, får, bufflar och getter) kan öka en del jämfört med idag och man klarar ändå rimliga mål för växthuseffekten.
 
Det är ett mycket annorlunda scenario än det EAT Lancet kommissionen nyligen presenterade. Rapporten fanns tillgänglig redan i oktober.
  • Gilla 1
  • Tack! 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7164981

Undrar hur det ligger till med gifterna har de nån del i detta som ju ser positivt ut. De kommenterar också att ju mer koldioxid det finns i luften desto mer växer det ...

Citat: 

Världen blir allt grönare och enligt en sammanställning av satellitbilder är det särskilt Kina och Indien som blivit grönare perioden 2000 till 2017.

– Att det blir mycket grönare i Kina och Indien än på andra ställen på jorden verkar ju fastlagt i bland annat den här studien, säger Håkan Olsson, professor i skoglig fjärranalys på SLU.

Han hänvisar till en artikel som publicerats i Nature sustainability. 

Att jorden har blivit allt grönare sedan sekelskiftet 2000 beror, enligt studien, på flera faktorer. Till exempel ett förändrat klimat och ökade utsläpp av koldioxid som gödslar växtligheten.

För Indien och Kina handlar det också om förändrad markanvändning.

I Indien förklaras det med att jordbruket blivit mer intensivt med flera olika grödor som växer samtidigt på samma fält, bättre sorter, bättre växtskydd, mer konstgödsel och konstbevattning.

I Kina handlar det främst om omfattande trädplanteringsprojekt som gjort stora markområden grönare än tidigare. Eftersom den tilltagande grönskan suger upp koldioxid så minskas därmed mängden koldioxid i atmosfären. 

– Det är ju bra som ögonöppnare. I Kina ska man alltså ha planterat trettio miljoner hektar skog de senaste åren och det är mer än den produktiva skogsmarksarealen i Sverige, en halv gång mer, säger Håkan Olsson och fortsätter:

– Det är en enorm skogsplantering och det här fäster blicken på att det verkligen har hänt något i Kina.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Även Australien verkar hänga på detta med trädplantering

"En miljard nya träd skulle bidra till att 18 miljoner ton växthusgaser avlägsnas årligen, ett stort steg för att nå landets klimatmål"

https://goodnewsmagazine.se/artikel/australien-planterar-en-miljard-trad?fbclid=IwAR3Is2jHV3COvedk6SvmjGbncdsT1li0vciLaPk-XVa00jcK3GrarwJlVcU.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=7198304

Djurhälsan är viktig i ett klimatsmart lantbruk

Djur som mår bra är en viktig del i ett klimatsmart och lönsamt lantbruk. Det menar rådgivarna bakom Klimatkollen, som tipsar lantbrukaren om hur gårdens klimatavtryck kan minska.

Djur som mår bra de växer bättre, de mjölkar bättre. Du får helt enkelt mer vara du kan sälja och mindre klimatpåverkan per enhet om du har bättre produktivitet.

Jannike Andersson, rådgivare för Greppa näringen:

Lönsamhet är en viktig faktor för att ett jordbruk ska klara extremt väder som förra sommarens torka. Greppa näringens rådgivningstjänst Klimatkollen ger lantbrukaren tips om hur gårdens klimatavtryck kan minska samtidigt som lönsamheten kan öka.

I Sverige är det en uppåtgående trend för Klimatkollen. År 2016 gjordes 62 rådgivningar. 2017 hade antalet tillfällen ökat till 89 och förra året låg antalet på 114 rådgivningstillfällen. Wanås gods i Östra Göinge är ett lantbruk som har tagit hjälp av Klimatkollen.

Klimatkollen ges av Greppa näringen, som drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), länsstyrelserna och företag inom lantbruket.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressant betraktelse av trädgårdenjorden, https://tradgardenjorden.blogspot.com/2019/04/vad-ar-lonsamt.html

Jag läser i en utredning (Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion) att jordbruk I Sverige i princip nästan aldrig är lönsamt. Om man jämför med att plantera gran på marken så är det bara I södra Götaland som det är mer lönsamt att odla vete eller någon annan vanlig åkergröda än att odla gran. Samma utredning konstaterar att det skulle behövas en ersättning (stöd eller bidrag, valet av ord speglar sannolikt din syn på saken) på 6000 kronor per hektar, i genomsnitt, för att det skall bli lönsamt att ha djur betande på naturbetesmarker. Författarna inser också att det krävs ett större stöd för att beta de mindre betesmarkerna eftersom arbete och stängselkostnad per hektar blir högre med små hagar än med stora. Därför föreslår de att stödet skall utgår per meter stängsel istället.  Jag har inga problem med det och ifrågasätter inte utredningens beräkningar. 
Men är det inte konstigt att det inte är lönsamt att beta marken? Den finns ju redan där. Man behöver inte så, gödsla eller skörda och korna kan i egen takt äta det de behöver. Våra förfäder gjorde jobbet och skapade dessa hagar som ett resursbesparande sätt att producera mat från mark som inte dög till åker. Likväl är det mer lönande att odla kornas mat, med stora insatser av energi och åker än att de skall äta själva. Egentligen är det ju knappt lönande att ha djur alls. EU har en tull på trettio kronor kilot på nötkött. Om inte den fanns skulle det välla in ännu mer nötkött från andra länder. Lustigt nog skulle en del av det komma från djur som betar, t.ex. i Brasilien. Där råder andra förhållanden och betesdriften är mer konkurrenskraftig (det sker dock en övergång också i Brasilien mot mer stalluppfödda kor i takt med expansion av soja och majsodlingarna). 

Ordet lönsam har två mycket försåtliga funktioner. 

När vi säger att något är lönsamt eller inte lönsamt så menar vi egentligen att under rådande förhållanden är det inte lönsamt eller lönsamt. Det blev till exempel lönsamt med privata städfirmor för att staten beslutade att subventionera deras arbete. Om kärnkraft är lönsam eller inte lönsam bestäms i stort av det politiska ramverket. Det kan vara nog så lönsamt att fiska ett bestånd så hårt att det kollapsar, särskilt om du kan åka någon annanstans och fiska.  Det kan vara lönsamt att ha bristande arbetarskydd, miljöskydd eller djurskydd. Det kan vara lönsamt att spruta kemiska bekämpningsmedel på grödorna även om de hamnar i vattnet eller dödar bin. Det är inte lönsamt att minska utsläppen av växthusgaser.

I jordbruket bestäms lönsamheten i väldigt stor utsträckning av politiska faktorer, handelsavtal, skattesystem, tullar, statliga regler, arbetslöner, världsmarknadspriser med mera.  Men när vi talar om vad som är ett lönsamt jordbruk har vi tagit alla de där faktorerna för givna.

Att något är lönsamt betyder inte att det är "bra" eller att det är "rationellt" utan bara att någon, under rådande ekonomiska villkor, kan tjäna pengar på det. Vad som är lönsamt eller inte är inte ett objektivt mått utan ett resultat av de regler och förhållanden vi har i samhället, vilka i sin tur är beroende av maktförhållande och värderingar. 

  • Tack! 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.