Matkänslighet och vikt?

[Effie]

Jag läste ju på lchf-ingenjörens blogg, och Margareta Lundströms blogg, att mat man inte riktigt tål möjligen kan orsaka viktuppgång. Det är ju lite tråkigt om man vill och behöver gå ner I vikt.

Det kan vara t.ex. ägg, och mejerier (I värsta fall även smör, men inte ghee). Det kanske är enbart mejerier från ko, medan get och får funkar. Det kan säkert vara annat. Och självklart olika från person till person, och ändras over tiden (varför skulle det vara lätt?)

Har vi några erfarenheter att samla? Jag tycker detta verkar vara ett intressant ämne. Jag skrev om det I min egen tråd, men tycker det behöver en egen tråd.

Själv tanker jag, när äggpaketen I kylen börjar ta slut, dra ner på äggkonsumtionen (till noll) och hitta på något annat att äta till helgbrunch. Lite tråkigt, för ägg är gott och enkelt och nyttigt, men nya kunskaper och erfarenheter är också bra. Mejerier...cf I omeletten, getost på omeletten (och att tugga på när jag behöver något lite), grädde I någon gryta...och försvinner omeletten och jag hittar annat färdigt att ha I kylen...

[Jamtlandstjej]

Jag är lite inne på samma spår efter min senaste allergiska reaktion (histaminreaktion?) mot ägg.

Har haft uppehåll på ägg tidigare, under ett år men började äta dem i somras igen. Tyckte att det gick "bra"... (ägg är ju gott och enkelt...)

Ska nu prova att vara utan igen och se om det har effekt på mina luftvägar och i förlängningen också min vikt. Mjölkprodukter är jag redan utan sen nån månad...förutom smör då.

I värsta fall får jag väl testa att bara använda ghee istället, men nu tycker jag att det börjar bli lite få produkter att äta.

[Effie]

Har jag förstått det rätt, det jag last lite här och där, att om man ett tag later bli det man inte tål , så kan man kanske äta det igen längre fram. Kanske inte hela tiden, men ibland.

[Guest jala]

19 minuter sedan, Effie sade:

Har jag förstått det rätt, det jag last lite här och där, att om man ett tag later bli det man inte tål , så kan man kanske äta det igen längre fram. Kanske inte hela tiden, men ibland.

Jag tror faktiskt att du har rätt.

[Jamtlandstjej]

38 minuter sedan, Effie sade:

Har jag förstått det rätt, det jag last lite här och där, att om man ett tag later bli det man inte tål , så kan man kanske äta det igen längre fram. Kanske inte hela tiden, men ibland.

Det är ju det där med "i bland"...

[Guest jala]

Fiskallergi.

http://lchfingenjoren.se/2018/february/fisk.html

[Katerina]

Allergier är ett spännande ämne tycker jag. Jag är uppvuxen på andra sidan Östersjön i St Petersburg och fram till att jag flyttade till Sverige 25 år sedan var jag inte medveten om en sådan sak som pälsdjursallergi eller att man kan vara allergisk mot ägg. Man hälsade på folk, de mycket väl kunde ha katt men ingen brydde sig. Om det fanns allergier så var de inte så vanliga att de märktes. Ingen pratade om vad maten man serverade bestod av i allergihänseende för att man inte var så medveten om att någon kan få en häftig allergisk reaktion. Väl i Sverige fick jag se att allergier var mycket vanliga och jag fick höra att "en allergi kan man bara bygga upp".

Jag vill minnas att då i början av 90 talet gjorde man en undersökning av allergiförekomsten hos barn i Norden samt i de baltiska länderna och upptäckte att barnen i Baltikum hade mycket färre allergier.  Det förklarades med att barnen i Baltikum åt mycket inlagt mat. Jag minns att jag då bara lyfte på ögonbrynen och förstod helt enkelt inte kopplingen. I somras läste jag Matmyten av Tim Spector: https://www.adlibris.com/se/e-bok/matmyten-vetenskapen-om-vad-vi-ater-och-hur-det-paverkar-oss-9789188123329 och saker och ting började falla på plats. Han framhåller vikten av att ha en rik bakterieflora i tarmarna och beskriver ett antal mycket intressanta fall då han forskade på enäggstvillingar. Han beskriver ett fall av enäggstvillingar  i medelålder som båda saknade genen för att spjälka laktos men bara en av dem hade besvär med mjölkprodukter - det vi kallar för laktosallergi. Den tvillingen fick problem med laktosen efter att ha varit på semester i Indien, fått magsjuka och hade behandlats med bredspektrumantibiotika. 

När jag tänker tillbaka på min uppväxt så kommer jag ihåg att brödet möglade snabbt och mjölken surnade. Man åt surkål som en vanlig tillbehör till kött och potatis. Surkålen köpte man på marknaden och den forslades dit i stora trätunnor (med största sannolikhet var den opastöriserad). Kvas (svagdricka gjort på jäst bröd) var ett vanligt inslag på somrarna då man ville svalka sig. Jag undrar om man använde så mycket konserveringsmedel då som det finns nu i matvarorna i snabbköpet. Med andra ord tror jag att vår strävan att konservera maten, förlänga dess hylltid samt vår rädsla för bakterier som vi bekämpar med antibiotika och handsprit har lett till att allergier blev så vanliga. Bakterierna som kommer in tillsammans med maten vi plockar i vår trädgård eller med det råa köttet vi köper direkt från bonden hjälper till att smälta den i tarmarna och bidrar till vårt immunförsvar. Om vi istället dödar dessa mikrober med konserveringsmedel och antibiotika får vi matallergier och annan sjuklighet. Själv gör jag kefir hemma mja kefirgryn och gör min egen surkål. Man kan syra grönsaker mha vassle från kefiren. 

Kan tillägga att det är inte sant att  "en allergi kan man bara bygga upp". Min man är ett bevis på att en kattallergi kan man reversera mha LCHF och levande mat (den med levande bakteriekultur). För fyra år sedan hade han en tydlig reaktion på pälsdjur men inte nu längre. Vi har båda två ätit enligt LCHF, har två katter hemma och han reagerar inte på dem. Husdjur bidrar också till att bygga en bakterieflora. 

[Katerina]

Det pratas mycket om att man ska utesluta mjölkprodukter ur kosten. Men tänk om att den negativa påverkan som mjölkprodukter har på vissa människor beror på att dessa saknar laktobaciller i tillräcklig mängd? Har en ogynnsam bakterieflora och kan inte få ut näring ur mejerierna? Vi lever i symbios med dessa bakterier. Vi matar dem och de utvinner näring ur mejeriprodukter åt oss. Förr i tiden hade man inte frys eller pastöriseringsmöjligheter så jag kan föreställa mig att man åt mycket mer av syrade mjölkprodukter, ohomogeniserade och fullfeta sådana. Om matkänslighet kan direkt leda till viktuppgång är svårt att säga. Det återstår att se om man kommer i framtiden finna vilka biologiska mekanismer som styr det. Under tiden känns det som en bra försäkring att jobba på att få en bredare bakterieflora, en rik och blomstrande mikrob-trädgård som ser till att man får näring ur maten man äter. Därför tycker jag att man ska undvika kemiska konserveringsmedel men bakteriella är OK. Man kan till exempel välja ostar gjorda på opastöriserad mjölk. Det finns sådana - Brie de Meaux är bara ett exempel som går att köpa i Sverige - en fransk smakrik vitmögelost gjort på opastöriserad mjölk.

Förresten så har jag också upplevt den obligatoriska magsjukan under vistelsen i Indien. Den fick mig att må som om jag vore döende. Dock är jag ingen vän av piller och antibiotika så jag uthärdade och dagen jag satte mig på planet hem var magsjukan borta. Så här i efterhand känns detta som ett bra beslut - tarmfloran lär ha blivit en aning rikare då, hehe  

[Effie]

31 minuter sedan, Katerina sade:

Det pratas mycket om att man ska utesluta mjölkprodukter ur kosten. Men tänk om att den negativa påverkan som mjölkprodukter har på vissa människor beror på att dessa saknar laktobaciller i tillräcklig mängd? Har en ogynnsam bakterieflora och kan inte få ut näring ur mejerierna? Vi lever i symbios med dessa bakterier.

Inte alls orimligt...och så har vi ju det där med att mjölken idag pastöriseras och homogeniseras...det tillför väl inte tarmfloran särskilt mycket av intresse.

Ja, det blir väl att leta opastöriserad ost, eller nåt. Får jag inte plats med odling på balkongen får jag garanterat inte plats med en ko. Inte finns där mycket att beta heller...

[Katerina]

2 minuter sedan, Effie sade:

Ja, det blir väl att leta opastöriserad ost, eller nåt. Får jag inte plats med odling på balkongen får jag garanterat inte plats med en ko. Inte finns där mycket att beta heller...

Du kanske kan få plats med en kefir-tillverkning i köket? Det begränsar sig till en större syltburk i glas där kefiren får kefira sig i rumstemperatur samt ett antal mjölkflaskor i glas med den färdiga kefiren i som jag brukar ha i kylen. En sil måste man härbärgera också om man inte har en sådan. I övrigt tar det inte mycket plats. Läste just en blogginlägg av Anna Sparre om att man ska äta något surt till maten (http://4health.se/vardagsbiohack-askorbinsyra). Kefir tillhör definitivt den sortens mat - smaken är rätt syrlig. Jag har fått en del syrliga kommentarer från mina familjemedlemmar om kefirsmaken. Men det var bara i början av vår kefir-äventyr. Nu är det ingen som klagar.

Eftersom bakteriekulturen man använder för att syra mjölken med lever på laktos så när den väl har etablerat sig i våra tarmar bör den kunna ta hand om laktosen från mjölkprodukterna man äter i övrigt.

[Jamtlandstjej]

5 minuter sedan, Katerina sade:

Eftersom bakteriekulturen man använder för att syra mjölken med lever på laktos så när den väl har etablerat sig i våra tarmar bör den kunna ta hand om laktosen från mjölkprodukterna man äter i övrigt.

Det var en intressant tanke..

[Effie]

9 minuter sedan, Katerina sade:

Du kanske kan få plats med en kefir-tillverkning i köket?

Jag fick kefirgryn igår. Så nu får jag se hur jag klarar av det...

[Katerina]

20 minuter sedan, Effie sade:

Jag fick kefirgryn igår. Så nu får jag se hur jag klarar av det...

Där ser man! Grattis! Jag har kefirat min familj sedan i augusti förra året. Nu glider det på rutin  Man kan tillverka egen smetana också - syrat grädde alltså.

[Effie]

8 minuter sedan, Katerina sade:

Där ser man! Grattis! Jag har kefirat min familj sedan i augusti förra året. Nu glider det på rutin  Man kan tillverka egen smetana också - syrat grädde alltså.

Smetana är gott...får se framöver, om grynen överlever och växer o frodas.

[Erik 2]

28 minutes ago, Jamtlandstjej said:

Det var en intressant tanke..

Är det inte precis när bakterierna börjar äta socker som vi upplever obehag och gasighet ? Socker som vi inte kan bryta ner med egna enzymer blir till mat för bakterier som fermenterar sockret och det blir gaser som biprodukt. Det är väl FODMAPS i ett nötskal ? 

[Katerina]

8 minuter sedan, Erik 2 sade:

Är det inte precis när bakterierna börjar äta socker som vi upplever obehag och gasighet ? Socker som vi inte kan bryta ner med egna enzymer blir till mat för bakterier som fermenterar sockret och det blir gaser som biprodukt. Det är väl FODMAPS i ett nötskal ? 

Jag tror att vi pratar om olika mängder här och olika sammansättning av nutrienter. "Dose makes the poison". Om du käkar pasta och annat kolhydratrikt så kan du med lite otur (eller tur - beror på hur man ser det ) och en viss sammansättning av tarmbakterier få en auto-brewery syndrome - dvs det kommer att produceras så mycket etanol (sprit) i tarmarna att du kommer att känna dig full. Kefir till exempel innehåller också små mängder etanol men det innehåller också vitaminer A, D, K, E, fetter, animaliska proteiner och sånt. Poängen här att bakterier kommer att ta hand om den lilla mängden av laktos som finns i mjölkprodukterna. Det finns ju alltid fördelar och nackdelar med allt vi äter. Kruxet är att få en god balans och fler fördelar och fasta ibland

[Katerina]

På tal om matallergier.. Jag läste en intressant inlägg av Anna Hallén för några dagar sedan. Anledningen till att den var mycket intressant för mig var att jag länge inte kunde greppa varför en sådan livsmedel som ägg kan framkalla allergier. Varför den nyttiga ägget blir till något immunförsvaret måste bekämpa? https://www.annahallen.se/agg-och-antikroppar/

Här är citaten som kan sammanfatta Annas inlägg som för övrigt handlar om att man kan genom att foga ihop olika vetenskap hitta guldkorn: "Vi stoppar ägg(vita) i många av våra vacciner och betingar vårt immunsystem att skapa antikroppar och inflammation när vi äter världens nyttigaste livsmedel. " Kan det vara så att medan vi skickar virus in i våra kroppar lär immunförsvaret sig (via den inom psykologi kända begreppet betingning, Pavlovs hundar) att äggvitan är också farlig eftersom den kommer in ihop med ett farligt virus? En mycket intressant fråga, eller hur?

[Nils Engström]

51 minuter sedan, Katerina sade:

" Kan det vara så att medan vi skickar virus in i våra kroppar lär immunförsvaret sig (via den inom psykologi kända begreppet betingning, Pavlovs hundar) att äggvitan är också farlig eftersom den kommer in ihop med ett farligt virus?"

Kroppens inneboende intelligens vad gäller anpassningen efter sitt behov är förunderlig. Härom dagen när jag under kvällen mätte blodtrycket (172/91 puls 93), visste jag att det berodde på kroppens beordring av högre artärtryck att kompensera för den enskilda cellens behov av näring. Balansen mellan natrium på cellens utsida och kaliet på insidan  var för litet. Hjälpen från hjärtat ökade tillfälligt tillförseln av näring till normal nivå. Efter att jag tagit 2/3 tesked havssalt i lite vatten, hade jag bara att vänta 20 minuter. Då kunde jag mäta upp 125/78 puls 67.

Om kroppen låtit sig anpassas efter de erfarenheter som människan t.ex. via mediciner försett kroppen med, skulle egentligen inte förvåna.   

[Elinor]

Kan säkert ligga något i det. Det vill säga om man injicerar gift(vaccin) tillsammans med ett ofarligt födoämne, så finns risk att kroppens immunsystem blir felprogrammet och fortsättningsvis reagerar på födoämnen. 

Men tror absolut inte vacciner är det enda skälet till den dramatiska ökningen av allergier som vi sett sedan 90-talet. Är ju inte bara ägg det handlar om, utan även andra råvaror som människan ätit sedan urminnes tider som nötter, frön och skaldjur. 

Är nog snarare en kombination av många faktorer som ökad användning av vissa läkemedel, brist på lort och bakterier i kost och miljö, mer kemikalier i mat, dryck, förbrukningsvaror o.s.v. En del har nog med korsallergier att göra också. Som t.ex sterila miljöer under uppväxt -> överkänslighet mot kvalster -> allergi mot kräftdjur. Sen finns ju folk som till och med skyller på klimatförändringarna, men det verkar lite väl långsökt tycker jag 

Jag tycker själv att ägg är extremt äckligt. Skulle hellre äta toapapper än äggröra. Möjligen kan jag tolerera en mindre mängd i t.ex köttfärspaj. Det beror på att jag åt dåliga ägg som barn och blev illamående. Eller att jag fick kokt ägg när jag var magsjuk och redan mådde illa. Kroppen är helt programmerad att ägg är dåligt och leder till illamående. Jag verkligen kämpar för att äta ägg då det är en himla bra näringskälla och kanon LCHF mat, men oftast är det kört och jag börjar äckelskaka och må pyton efter bara någon tugga. Så ja, kroppen är både förunderlig och extremt korkad på samma gång.   

[Katerina]

14 timmar sedan, Elinor sade:

Jag tycker själv att ägg är extremt äckligt. Skulle hellre äta toapapper än äggröra. Möjligen kan jag tolerera en mindre mängd i t.ex köttfärspaj. Det beror på att jag åt dåliga ägg som barn och blev illamående. Eller att jag fick kokt ägg när jag var magsjuk och redan mådde illa. Kroppen är helt programmerad att ägg är dåligt och leder till illamående. Jag verkligen kämpar för att äta ägg då det är en himla bra näringskälla och kanon LCHF mat, men oftast är det kört och jag börjar äckelskaka och må pyton efter bara någon tugga. Så ja, kroppen är både förunderlig och extremt korkad på samma gång.   

Javisst man kan lära kroppen att förknippa harmlösa saker med något farligt eller äckligt speciellt om traumatiska upplevelser i livet ligger i grunden. En bekant berättade för mig att det hände honom en gång att han i tonåren drack lite för mycket sprit och till det åt han pizza, sedan kräktes han upp det. Inget konstigt, många tonåringar har sådana upplevelser. Men för honom förblev kräklukten och kräksmaken förknippad med pizzan så att han länge inte kunde se eller äta pizza. Det är väl bättre att tycka att pizza är äckligt än att tycka att ägg är det, förstås. Jag misstänker att just saker som har berört oss starkt och djupt hänger kvar och vi minns dem som om de hände igår trotts att de kanske hände när vi var mycket små. Den starka sinnesrörelsen har inpräntat dessa erfarenheter i vårt sinne både på gott och ont. Och det är vår tur eller otur som avgör om det är bra eller dåligt för oss i det långa loppet.

[Nils Engström]

On 2018-11-14 at 17:17, Elinor sade:

Jag tycker själv att ägg är extremt äckligt. Skulle hellre äta toapapper än äggröra. Möjligen kan jag tolerera en mindre mängd i t.ex köttfärspaj. Det beror på att jag åt dåliga ägg som barn och blev illamående.

Som Katerina också påpekade:

"man kan lära kroppen att förknippa harmlösa saker med något farligt eller äckligt speciellt om traumatiska upplevelser i livet ligger i grunden."

Det värsta är att den lär sig själv trots individens försök att göra logiskt motstånd. Det kan innebära att de ologiska reaktionerna som ligger i bakgrunden, länge eller för alltid får övertaget över hjärnans tänkande.

Det gäller för många, om ett flertal födoämnen. Det kan t.ex. vara att under tidig skolålder fått dåligt tillagad mat på bamba.  En präst som jag kände, hatade t.ex. majs. Det berodde på att han i sin ungdom matade familjens hönor med majs, som därefter för honom alltid betraktades som djurföda.

I mitt eget fall fick jag från ca. sju års ålder kväljningar av risrätter t.ex. ris alamalta på jularna. Det berodde på att jag en gång hade tömt avfall i soptunnan, där det överst, som jag först såg det, fanns ett lager kastat ris. När riset började leva, förstod jag att det rörde sig om fluglarver.  Bilden av dessa såg jag framför mig, varje gång ris serverades - riset rörde sig på tallriken. Motviljan mot ris höll i sig till 19-årsåldern - då jag resonerade mig fram till det löjliga i situationen och för egen maskin tog mig ur problemet. Det hade alltså tagit över tio år att mentalt bearbeta.

Uppenbarligen bär vi alltså på en märklig apparat - hjärnan - som inte alltid fungerar som  man kunde tycka,  logiskt. Kanske kan de hundratals miljarder celler som kroppen i övrigt är uppbyggd av, samarbeta och göra  motstånd mot de mot kroppen onormalt verkande preparat, som läkemedelsindustin tvingar på oss.

Att jag numera undviker ris har alltså inget samband med fluglarver,  utan får helt "skyllas" vetenskapen och LCHF.

[Nils Engström]

4 timmar sedan, Katerina sade:

Råkade klicka fel  - dock inte Katerina, vars blänkare finns i föregående inlägg!