Jump to content

Recommended Posts

Hittade denna essä av Jenny Reimers från 2006.

Den har kanske diskuterats här förut - men jag dristar mig ändå att skapa den här tråden eftersom det hon skriver är så bra. Jag har inte läst denna själv tidigare och det kanske finns andra som också missat det hon skrivit om kost, hälsa och evolution.

"Evolutionen har anpassat oss till en viss föda. - Maten vi borde äta som håller oss normalviktiga och vid god hälsa i hela långa livet. Orsaken till ”metabola syndromet” förklaras av Evolutionen." av Jenny Reimers

http://www.primavi.se/maten.pdf

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Problemet är att folk har olika åsikter om vad det var som evolutionen anpassade oss till. Jag är till exempel anhängare av vattenapateorin, hypotesen om att människan utvecklades till människa vid havsstranden. Då är vår mest naturliga mat småfisk, musslor, fågelägg och kanske lite sjögräs.

https://www.bokus.com/bok/9780285627000/descent-of-woman/

https://www.bokus.com/bok/9780285635180/aquatic-ape-hypothesis/

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Just nu, Borje sade:

Även kålväxterna härstammar från havsstranden. Det kanske är därför som kål är så nyttigt för oss;)

Jag tror att det blir broccoli som tillbehör till middan idag, och det är också gott.

Vad blir det mera?

Jag gillar Kostdoktorns vitkålsgratäng - så god och Alla gillar den!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det finns plats även för vattenapehypotesen i en bukett av underhypoteser. Men ingen av dessa kan förklara ett antal attribut som utgör människokroppen.

Det är nog bäst att hålla sig till huvudspåret.

Människan separerade från dåtida schimpanser för ca 7 miljoner år sedan. Man antar att schimpanserna inte har utvecklats så långt från sitt ursprung som vi har.

Om vi tittar på människokroppen med fötter, ben, höfter, axlar och nackens infästning till skallen, mm. mm. så är dessa gjorda för att springa. Vi är också nästan ensamma om att ha svettkörtlar över hela kroppen. Så även om vi inte är speciellt snabba så är vi väldigt uthålliga. Speciellt när det är varmt. Även i våra dagar förekommer det en urgammal jaktmetod i Afrika, där man hetsar bytesdjuret till utmattning. Svårt att se att vi skulle få dessa anpassningar genom att hålla sig till strandkanten.

Människokroppen har från nacken och nedåt sett likadan ut i minst 2 miljoner år. Redan Homo erectus hade en kropp som är som den moderna människan, förutom skallen..

Vi har också ett antal anpassningar till att vara asätare. Något vi förmodligen började med efter separationen från schimpanserna.

Det finns många fler argument men dessa är de viktigaste.

---

  • Like 4
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

11 minuter sedan, rylandes sade:

Så även om vi inte är speciellt snabba så är vi väldigt uthålliga. Speciellt när det är varmt. Även i våra dagar förekommer det en urgammal jaktmetod i Afrika, där man hetsar bytesdjuret till utmattning. Svårt att se att vi skulle få dessa anpassningar genom att hålla sig till strandkanten.

Just det - därför blev vi mycket bra på att jaga och kunde med gemensamma krafter lägga ner stora bytesdjur. Vår hjärna utvecklades av att vi fick nyttiga proteiner och fett från köttet.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

5 timmar sedan, Borje sade:

Även kålväxterna härstammar från havsstranden. Det kanske är därför som kål är så nyttigt för oss;)

Jag tror att det blir broccoli som tillbehör till middan idag, och det är också gott.

Det finns numera något som kallas brocolocco som jag köpt på min locala ICA. Broccoli men 2 eller 3 ggr så stor. Himmelsk var den i oavsett och smakade precis som den mindre släktingen broccolin....

Link to comment
Share on other sites

"Evolutionen har anpassat oss" - en semantisk frågaantyder att evolutionen i sig skulle ha en avsikt. Verkligheten är i själva verket att de olika arterna på vår planet utgör en liten spillra av ursprunglig fauna - mindre än en promille finns kvar, däribland människan. Kännetecknande för nu levande arter är att de lyckats med konststycket att överleva naturens faror, dvs. anpassa sig och hitta möjligheter. I det ligger att de mest framgångsrika utvecklats att sätta sig på toppen av näringskedjan. Där finns människan. Att lägga moraliskt/etiska synpunkter på vår rätt att döda djur eller driva vår matkultur (påstå vad som är mest naturligt alt. optimalt för oss) i en viss riktning, håller inte riktigt.  Att inte äta djur eller använda läder i skor eller djurhud som kläder med förklaringen att det är synd om djuren, håller lika lite för oss som för lejonen.   I

  • Like 3
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, Skärfläcka sade:

Ron Rosedale perspektiv på evolution är intressant och betydligt längre än de flestas :)

Länk till 30 min föreläsning https://youtu.be/LvTE--5w808

 

Hans föreläsningar hör till de mest intressanta och han rensar alltid effektivt bort de vanligaste missuppfattningarna som rör skillnaderna mellan användningen av glukos och ketoner som element till att utveckla energi. Viktigaste fördelen med ketonerna är att de bränner fett och att den formen av förbränning är den renaste och innebär minst åldrande för våra celler. Han visar att fettförbränningen är en klar förbättring av den ursprungliga med glukos. Han är en av dem som mest tydligt visar vilka fördelar som LCHF-kosten innebär.

  • Like 2
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

15 hours ago, rylandes said:

Om vi tittar på människokroppen med fötter, ben, höfter, axlar och nackens infästning till skallen, mm. mm. så är dessa gjorda för att springa.

Javisst, den moderna människan är bra på att springa; inte särskilt snabbt, men ganska uthålligt. Men innan hon blev bra på att springa måste hon gå, på två ben. Och det lärde sig förmänniskan genom att vada ut i vattnet och leta upp alla de godsaker som fanns där. För att komma åt mera mat utvecklade hon en dykförmåga som är unik bland landlevande däggdjur. Utom de som brukar vistas länge i och under vatten, som flodhästar eller uttrar. Det här underhudsfettet, som så många vill banta bort, är också något som bara finns på däggdjur som lever i vattnet. Och på djur som varit på väg ut i vattnet, som grisen.

Vad som talar för att människan utvecklades som asätare vill jag gärna veta mer om. Tills vidare noterar jag att några kommentatorer omedelbart skrev om hur gott det är med musslor. Men hittills har ingen uttryckt sin glädje över att få äta as.

Link to comment
Share on other sites

Nu ville jag vara lite snäll i mitt svar om vattenapehypotesen. Men jag måste fråga: Har du läst något annat i detta ämne?
Den här hypotesen är ju sen 1940 talet och har aldrig varit accepterad bland antropologer. Det ses väl mest som pseudoscience.

Detta är ett av mina specialintressen och jag har läst mycket i ämnet under de senaste 15-20 åren.
Här har du några kommentarer om denna sk. hypotes:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenapahypotesen

http://johnhawks.net/weblog/topics/pseudoscience/aquatic_ape_theory.html

http://www.aquaticape.org/

Asätare:
http://johnhawks.net/weblog/reviews/archaeology/lower/kanjera-fauna-ferraro-2013.html

http://popular-archaeology.com/issue/winter-01012015/article/study-lends-new-support-to-theory-that-early-humans-were-scavengers

Dessutom har vi flera enzymer mm. som bara finns hos asätare

The running man:
https://www.youtube.com/watch?v=cSQl5wZ4g6I
https://www.youtube.com/watch?v=-zb2wsgYNwk

Det får räcka så länge.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tack, rylandes, för ditt svar. Jo, jag har läst en del andra författare förutom Elaine Morgan. Började intressera mig för det här med människans ursprung på 1970-talet. Det tidigaste jag har hittat om vattenteorin är Alister Hardys artikel i The New Scientist 1960. Vilka skrev om den på 1940-talet?

Det ska bli intressant att läsa artiklarna på dina länkar. Jag återkommer när jag har läst dem. Har du läst artikeln i Allt om vetenskap som jag länkade till?

 

Link to comment
Share on other sites

On 2018-02-18 at 19:25, rylandes sade:

Det finns plats även för vattenapehypotesen i en bukett av underhypoteser. Men ingen av dessa kan förklara ett antal attribut som utgör människokroppen.

Det är nog bäst att hålla sig till huvudspåret.

Människan separerade från dåtida schimpanser för ca 7 miljoner år sedan. Man antar att schimpanserna inte har utvecklats så långt från sitt ursprung som vi har.

Om vi tittar på människokroppen med fötter, ben, höfter, axlar och nackens infästning till skallen, mm. mm. så är dessa gjorda för att springa. Vi är också nästan ensamma om att ha svettkörtlar över hela kroppen. Så även om vi inte är speciellt snabba så är vi väldigt uthålliga. Speciellt när det är varmt. Även i våra dagar förekommer det en urgammal jaktmetod i Afrika, där man hetsar bytesdjuret till utmattning. Svårt att se att vi skulle få dessa anpassningar genom att hålla sig till strandkanten.

Människokroppen har från nacken och nedåt sett likadan ut i minst 2 miljoner år. Redan Homo erectus hade en kropp som är som den moderna människan, förutom skallen..

Vi har också ett antal anpassningar till att vara asätare. Något vi förmodligen började med efter separationen från schimpanserna.

Det finns många fler argument men dessa är de viktigaste.

---

Prexis.. och om jag får som jag vill så vill jag främst sätta vattenapan till cirka 7 miljoner år sedan!

Jag lämnar öppet för att det kan ha hänt någon annan gång under de 7 miljonerna åren!

Iallafall så är 7 miljoner år en fis i rymden.. inte om man väntar på sin pension, men för evolutionen iallafall!

Och vi pratar om ett habitat som oftast benämns Afrika.. vi är alla Afrikaner!

Under de 7 miljonerna åren så ändrades klimatet i sagda habitat.. iallafall ett par hundra gånger!

Och om ingen minns.. istiderna brukar komma cirka med 300,000 års mellanrum, de kan vara en del av förklaringen?

Och vem har inte hört talas om det gröna Sahara med all sin växtlighet.. delvis djungel och havsnivåer som sägs ha legat iallafall 11 meter högre än nu?

Hur som helst så var det bara cirka 10,000 år sedan förra istiden.. och vi lever numera i den perioden som blir allt varmare.. under cirka 290,000 år, tills nästa istid.. vad vi än gör!

Men hur som helst.. under de minst hundratals klimatförändringarna så har en liten del av homonider utvecklats från Australipeticus till Homo Sapiens Sapiens.. men det gick inte på en gång.. utan mest troligt på hundratals gånger!

Och det finns även andra djur som inte är apor som har tecken på att de utvecklats från vattenlevande däggdjur.. typ elefanter!

De svettas inte och går inte på två ben.. men så är de inga apor heller!

Link to comment
Share on other sites

När havet räddade mänskligheten. Klimatförändring (jo visst, redan för 200,000 tusen år sedan...) gjorde det omöjligt att överleva inlands i Afrika, sapiens drog sig mot kusten. 

https://www.scientificamerican.com/article/when-the-sea-saved-humanity-2012-12-07/

  • At some point between 195,000 and 123,000 years ago, the population size of Homo sapiens plummeted, due to cold, dry climate conditions that left much of our ancestors' African homeland uninhabitable.
  • Everyone alive today is descended from a group of people from a single region who survived this catastrophe. The southern coast of Africa would have been one of the few spots where humans could survive during this climate crisis because it harbors an abundance of shellfish and edible plants.
  • Excavations of a series of sites in this region have recovered items left behind by what may have been that progenitor population.
  • The discoveries confirm the idea that advanced cognitive abilities evolved earlier than previously thought—and may have played a key role in the survival of the species during tough times.
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

5 timmar sedan, rylandes sade:

 

Dessutom har vi flera enzymer mm. som bara finns hos asätare

Funderar på hur enzymerna har koll på huruvida vi dödat vår mat eller snott den från någon annan... 

Roadkills som mat i Oregon http://teknikensvarld.se/djur-fran-viltolyckor-blir-mat-494243/ 

Jag antar att djur som skadas vid bilolyckor, eftersöks och avlivas blir mat i Sverige. Någon som vet?

 

Link to comment
Share on other sites

43 minuter sedan, Skärfläcka sade:

Funderar på hur enzymerna har koll på huruvida vi dödat vår mat eller snott den från någon annan... 

Roadkills som mat i Oregon http://teknikensvarld.se/djur-fran-viltolyckor-blir-mat-494243/ 

Jag antar att djur som skadas vid bilolyckor, eftersöks och avlivas blir mat i Sverige. Någon som vet?

 

Vi har fortfarande inga ensymer elller något annat som dödar Prioner!

Vilket flera andra djur som är asätare har!

Såå återigen, vi härstammar från aporna.. andra djur har sitt ursprung och därmed fördelar/nackdelar!

Oså får vi räkna några hundra olika klimatförändringar innan vi blev Homo Sapiens Hapiens!

Dvs då kan det hampa sig så att trots att vi inte härstammar från asätare eller rena jägare/carniovorer så har vi hur som helst lyckats utvecklas till en art som har som främsta egenskap att kunna leva i en himla massa olika klimat.. trots att vi är rätt svaga.. och inte farliga!

Och kunde vi inte döda något byte med vår käpp så kunde den användas till att gräva upp någon rot.. oså föddes jordbruket!

Link to comment
Share on other sites

On 2018-02-19 at 5:18 PM, rylandes said:

Den här hypotesen är ju sen 1940 talet och har aldrig varit accepterad bland antropologer.

Jag har nu läst de artiklar som du länkade till. De handlar mest om de förmänniskor som levde i ett savannlandskap för 2 - 3 miljoner år sedan. Men förmänniskorna skilde sig från chimpanserna för 5 – 7 miljoner år sedan.

Alister Hardy skrev 1960 om en "Homo aquaticus" som lämnade havet och fortsatte att utvecklas som jägare på land.

Elaine Morgan skriver i sin bok Vattenapan om det ”akvatiska mellanspelet” och att savannen var ”den miljö som människan återvände till och lade under sig”.

Kan vi enas om att det var så det gick till? Förmågan att dyka djupt och att simma långa sträckor har väl knappast utvecklats på den afrikanska savannen?

https://en.wikipedia.org/wiki/Aquatic_ape_hypothesis

Link to comment
Share on other sites

Vilket som är hönan och ägget under Evolutionen, för  människoartens sätt att utveckla sin kost, kan alltid diskuteras. Oavsett veganens önskan att framhålla människans brist på huggtänder eller klor tala för att den vegetariska födan borde vara mest naturlig, måste vi med tacksamhet se tillbaka på den mycket långa perioden som våra förfäder ägnade åt jakt  (sannolikt under större delen av evolutionen hittills).  Den som gav tillräckligt energiöverskott med protein och fett till att medge utvecklingen av den mänskliga, komplicerade hjärnan. Med vegetarisk kost hade detta aldrig varit möjligt.

Nedanstående video visar på ett intressant sätt varför faronerna ofta dog i låg ålder (hjärt/hjärninfarkt och  leverförfettning) - deras huvudsakliga föda bestod av vetebröd. Andra analyser har visat att öl var den vanligaste drycken.

https://www.dietdoctor.com/se/medlem/forelasningar/eades

Bevisen för  nackdelarna med veganismen, såväl  i det evolutionära skedet som för människans kostvanor är uppenbara. Dagens veganer lever visserligen längre (dock är bara 2 % veganer hundraåringar) än de som levde under faraonernas tid, men de senare saknade dagens hälsokostaffärer och sjukvård.

Mot bakgrund av såväl evolutionärt inriktad bevisning av olika kosters för-och nackdelar, som resultatet av  senare decenniers forskning är märkligt att så många av den gamla skolans kostrådgivare och deras profeter inte kan acceptera fakta. Varför kan Tim Noakes, professor och idrottsspecialist efter trettio år så öppet deklarera, det som så många andra kollegor vet men inte vågar avslöja: "vi hade alla fel". Varför kan inte de svenska motsvarigheterna göra avbön. Istället utsätter de sig för ett ännu värre löjets skimmer.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

On 2018-02-18 at 21:19, Nils Engström sade:

I det ligger att de mest framgångsrika utvecklats att sätta sig på toppen av näringskedjan.

Nåja, nog måste man väl ändå betrakta bakterierna som dom mest framgångsrika av oss alla?

Dom var här långt, långt före oss och kommer att finnas kvar långt, långt efter att vi andra är borta. Var vi än letar finns det bakterier. Merparten av biomassan på jorden är bakterier.

Och vi själva består av betydligt fler bakterier än celler. Finns vi till för bakteriernas skull månne?

----

Vattenapan var även uppe till diskussion i den här tråden:

https://forum.kostdoktorn.se/topic/9582-är-vi-rovdjur/

Det finns nog ingen som ifrågasätter att våra förfäder i varierande grad har rört sig kring havsstranden, sjöar och vattendrag där vi ätit fisk, skaldjur och annat.

Är det något vi människor är så är det generalister. Vi kan leva gott i dom mest skilda miljöer och på en stor variation av föda. Det var en förutsättning för att vi skulle kunna erövra världen så som vi gjort.

Och då vi nu är generalister så är det naturligtvis så vår evolution har sett ut. Och då blir det, för mig, märkligt om vi från att vara något sånär specialiserade när vi satt i träden och mumsade frukt, gick ner till strandkanten och blev något sånär specialiserade där, för att sedan erövra savannen, något sånär specialiserade. Specialisering leder lätt till begränsning. Mer troligt är att vi redan när vi klättrade ner från träden påbörjade vår vandring till att bli dom generalister vi är.

Jag tror det blir fel om man tänker sig vår evolution som en rät linje. Oavsett hur man tänker sig den räta linjen.

Trädapa > vattenapa > skogsapa > savannapa > homo sapiens! Så kan det inte ha gått till.

Jag tänker mig att vägen varit rejält krokig, ibland/ofta delat på sig, utvecklats på olika håll, för att senare gå ihop. Vi har rört oss i alla naturtyper. Skogen, savannen, strandkanten. Vandrat runt över stora avstånd. Provat och testat. Och parat oss med varandra. Från det att vi började klättra ner från träden, tills vi blev dom generalister vi är idag.

Vi vet ju att klimatet, och därmed vår livsmiljö, förändrades hela tiden. Och vi tvingades att anpassa oss. Hitta nya vägar för att leva/överleva.

Visst är vattenapan en spännande hypotes, jag har själv varit lockad av den, men jag tror att den är felaktig. Och onödig.

"Ardi" är intressant om hon var en av våra förfäder. Efter den högst hypotetiska vattenapan, men före "savannapan". Och den upprätta gången hade vi förmodligen redan när vi skildes från den gren som senare skulle bli chimpanser.

Citat

– Ardi kunde både gå upprätt på marken – och klättra på alla fyra i träd. Hon och hennes släkte kunde dra nytta av både mark och skog, säger Yohannes Haile-Selassie.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/ardi-andrar-synen-pa-manniskan/

  • Like 3
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Ganymedes jag citerar !

Fullt klart är det naturligtvis att människans utveckling inte följt en rak linje. Möjligheten till det har under evolutionens gång funnits bl.a. genom utvecklingen av olika former av energiförsörjning - förmågan att både utnyttja kolhydrater och ketoner som energimedier.  Kolhydraterna representerar ursprunget, när inget annat bjöds (omgivande miljötvång). Ketonerna representerar en utveckling, som medfört stora fördelar, som bl.a. rader av studier under senare decennier visat. Det inses lätt att arten människa haft oerhörd nytta av ketonerna under den långa perioden som jägare (hjärnans utveckling). Teorierna runt de olika miljöerna som människan anpassats sig till bekräftar bara allsidigheten.

Vad senare decenniers forskning tagit fasta på är att ketonerna i en lång rad avseenden visat sig överlägsna glukosen, just vad LCHF-kostens förespråkare tagit fasta på och de flesta på detta forum känt fördelarna av. 

 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Bara några rader för att förtydliga mitt inlägg här ovan lite.

Det blir fel när man ställer vattenapan mot savannhypotesen. Inte bara för att det handlar om olika tidsepoker.

Vi har inte har kunnat "lära" oss att simma, dyka och trivas vid vattnet, ute på savannen. Precis lika lite har vi kunnat "lära" oss att springa så bra som vi kan, i vattnet. Som exempel.

Inte antingen vattnet eller savannen alltså, utan både och. Plus alla andra naturtyper där emellan. Samtidigt.

Och då behövs inte vattenapan mer. Och savannhypotesen, tja, det är klart vi har levt på savannen. Precis som vi har levt kring vatten. Och i skogen. Att utmåla savannen, eller strandkanten, som DET stället där vi blev människor blir fel.

Att vi kanske hittar mest fossil från förmänniskor som levt på savannen behöver inte betyda att det bara var där vi levde. Fossil hittar man inte nödvändigtvis där vi levt i störst utsträckning, utan där fossil har bevarats. Och fossilisering är en ovanlig process.

Vi ska vara glada att vi överhuvudtaget hittar fossil. Dessutom så hittar man fossil, om man har tur, bara där man letar. Vi har inte letat överallt än.

Jag tänker att vår vilja att klassificera och strukturera lätt lurar oss. Vi är mer en produkt av en "smältdegel" än ättlingar till en särskild grupp. Vi människor är allround och man kan inte bli allround genom att specialisera sig.

Någon gång kring tiden för när vi och dom som senare skulle bli chimpanser grenade upp oss, så slog vi in på generalistens väg. Klimatförändringar och förändringar i geologin med jämna och ojämna mellanrum ledde till att livsbetingelserna förändrades.

Vi "tvingades" söka oss till nya miljöer. Provade och testade. Sakta men säkert, ett steg i taget. Spred oss över kontinenten. Hela tiden med ett genetiskt flöde mellan grupperna. Det var ett samspel mellan anpassningar till olika miljöer.

Ett vinnande koncept.

Och dom, några tusen till antalet, som, förmodligen med både tur och skicklighet, överlevde flaskhalsen för typ hundra tusen år sedan var väl anpassade till att erövra världen. En bra blandning av gener.

Vi har anpassningar efter alla miljöer vi levt i. Vi är en kompromiss som egentligen inte är bra på så mycket men som helhet kunnat sprida oss över världen.

Visst, hjärnan är exceptionell. Men den skulle inte ha varit oss till sådan här nytta om vi hade varit specialiserade. Delfinen, hur intelligent den än kan tänkas bli, kommer aldrig att kunna bygga en civilisation.

Jag vet såklart inte om det här är den rätta beskrivningen av vår evolution. Men det hänger ihop på ett bättre sätt. Ett enklare sätt, och passar bättre ihop med vilka vi är idag.

Detaljerna i processen kommer vi aldrig att till fullo förstå. Det är alltför länge sedan och alltför lite som har bevarats.

Det svåra är att tänka bort dom förenklade bilderna av vattenapan och "savannapan". Har man fått en bild på hjärnan så är det svårt att släppa den. Jag ser dom fortfarande framför mig, även om jag tänker att det är bilder som är felaktiga/vilseledande.  

 

  • Like 5
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

8 timmar sedan, Ganymedes sade:

Bara några rader för att förtydliga mitt inlägg här ovan lite.

Det blir fel när man ställer vattenapan mot savannhypotesen. Inte bara för att det handlar om olika tidsepoker.

Vi har inte har kunnat "lära" oss att simma, dyka och trivas vid vattnet, ute på savannen. Precis lika lite har vi kunnat "lära" oss att springa så bra som vi kan, i vattnet. Som exempel.

Inte antingen vattnet eller savannen alltså, utan både och. Plus alla andra naturtyper där emellan. Samtidigt.

Och då behövs inte vattenapan mer. Och savannhypotesen, tja, det är klart vi har levt på savannen. Precis som vi har levt kring vatten. Och i skogen. Att utmåla savannen, eller strandkanten, som DET stället där vi blev människor blir fel.

Att vi kanske hittar mest fossil från förmänniskor som levt på savannen behöver inte betyda att det bara var där vi levde. Fossil hittar man inte nödvändigtvis där vi levt i störst utsträckning, utan där fossil har bevarats. Och fossilisering är en ovanlig process.

Vi ska vara glada att vi överhuvudtaget hittar fossil. Dessutom så hittar man fossil, om man har tur, bara där man letar. Vi har inte letat överallt än.

Jag tänker att vår vilja att klassificera och strukturera lätt lurar oss. Vi är mer en produkt av en "smältdegel" än ättlingar till en särskild grupp. Vi människor är allround och man kan inte bli allround genom att specialisera sig.

Någon gång kring tiden för när vi och dom som senare skulle bli chimpanser grenade upp oss, så slog vi in på generalistens väg. Klimatförändringar och förändringar i geologin med jämna och ojämna mellanrum ledde till att livsbetingelserna förändrades.

Vi "tvingades" söka oss till nya miljöer. Provade och testade. Sakta men säkert, ett steg i taget. Spred oss över kontinenten. Hela tiden med ett genetiskt flöde mellan grupperna. Det var ett samspel mellan anpassningar till olika miljöer.

Ett vinnande koncept.

Och dom, några tusen till antalet, som, förmodligen med både tur och skicklighet, överlevde flaskhalsen för typ hundra tusen år sedan var väl anpassade till att erövra världen. En bra blandning av gener.

Vi har anpassningar efter alla miljöer vi levt i. Vi är en kompromiss som egentligen inte är bra på så mycket men som helhet kunnat sprida oss över världen.

Visst, hjärnan är exceptionell. Men den skulle inte ha varit oss till sådan här nytta om vi hade varit specialiserade. Delfinen, hur intelligent den än kan tänkas bli, kommer aldrig att kunna bygga en civilisation.

Jag vet såklart inte om det här är den rätta beskrivningen av vår evolution. Men det hänger ihop på ett bättre sätt. Ett enklare sätt, och passar bättre ihop med vilka vi är idag.

Detaljerna i processen kommer vi aldrig att till fullo förstå. Det är alltför länge sedan och alltför lite som har bevarats.

Det svåra är att tänka bort dom förenklade bilderna av vattenapan och "savannapan". Har man fått en bild på hjärnan så är det svårt att släppa den. Jag ser dom fortfarande framför mig, även om jag tänker att det är bilder som är felaktiga/vilseledande.  

 

Prexis, kanske upp mot 100 olika kritiska förändringar under minst 7 miljoner år, där fitest for survival överlevde och förde sina gener vidare.. från träden,, vi var ju apor en gång i tiden, ut på savannen/mot havet strandkanten.. oavsett i vilken ordning eller fram och tillbaka!

Australipeticus, dsv sydapan vidare till Homo Erectus, Homo Habilis, andra Homo arter, till Homo Sapiens!

Vi har vissa spår.. förmodligen saknas andra.. likt förbannat så härstammar vi från apor som en gång i tiden levde i träden.. det tror jag de flesta är överens om?

Dvs vi härstammar från apor och våra närmaste kusiner är chimpanserna.. som vi delar stora delar utav vår genetiska arv med!

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

9 timmar sedan, Ganymedes sade:

Bara några rader för att förtydliga mitt inlägg här ovan lite.

Det blir fel när man ställer vattenapan mot savannhypotesen. Inte bara för att det handlar om olika tidsepoker.

Vi har inte har kunnat "lära" oss att simma, dyka och trivas vid vattnet, ute på savannen. Precis lika lite har vi kunnat "lära" oss att springa så bra som vi kan, i vattnet. Som exempel.

Inte antingen vattnet eller savannen alltså, utan både och. Plus alla andra naturtyper där emellan. Samtidigt.

Och då behövs inte vattenapan mer. Och savannhypotesen, tja, det är klart vi har levt på savannen. Precis som vi har levt kring vatten. Och i skogen. Att utmåla savannen, eller strandkanten, som DET stället där vi blev människor blir fel.

Att vi kanske hittar mest fossil från förmänniskor som levt på savannen behöver inte betyda att det bara var där vi levde. Fossil hittar man inte nödvändigtvis där vi levt i störst utsträckning, utan där fossil har bevarats. Och fossilisering är en ovanlig process.

Vi ska vara glada att vi överhuvudtaget hittar fossil. Dessutom så hittar man fossil, om man har tur, bara där man letar. Vi har inte letat överallt än.

Jag tänker att vår vilja att klassificera och strukturera lätt lurar oss. Vi är mer en produkt av en "smältdegel" än ättlingar till en särskild grupp. Vi människor är allround och man kan inte bli allround genom att specialisera sig.

Någon gång kring tiden för när vi och dom som senare skulle bli chimpanser grenade upp oss, så slog vi in på generalistens väg. Klimatförändringar och förändringar i geologin med jämna och ojämna mellanrum ledde till att livsbetingelserna förändrades.

Vi "tvingades" söka oss till nya miljöer. Provade och testade. Sakta men säkert, ett steg i taget. Spred oss över kontinenten. Hela tiden med ett genetiskt flöde mellan grupperna. Det var ett samspel mellan anpassningar till olika miljöer.

Ett vinnande koncept.

Och dom, några tusen till antalet, som, förmodligen med både tur och skicklighet, överlevde flaskhalsen för typ hundra tusen år sedan var väl anpassade till att erövra världen. En bra blandning av gener.

Vi har anpassningar efter alla miljöer vi levt i. Vi är en kompromiss som egentligen inte är bra på så mycket men som helhet kunnat sprida oss över världen.

Visst, hjärnan är exceptionell. Men den skulle inte ha varit oss till sådan här nytta om vi hade varit specialiserade. Delfinen, hur intelligent den än kan tänkas bli, kommer aldrig att kunna bygga en civilisation.

Jag vet såklart inte om det här är den rätta beskrivningen av vår evolution. Men det hänger ihop på ett bättre sätt. Ett enklare sätt, och passar bättre ihop med vilka vi är idag.

Detaljerna i processen kommer vi aldrig att till fullo förstå. Det är alltför länge sedan och alltför lite som har bevarats.

Det svåra är att tänka bort dom förenklade bilderna av vattenapan och "savannapan". Har man fått en bild på hjärnan så är det svårt att släppa den. Jag ser dom fortfarande framför mig, även om jag tänker att det är bilder som är felaktiga/vilseledande.  

 

Oavsett omständigheterna under vilka arten människa utvecklats, vilka miljöer och födoämnen som våra förfäder anpassades till under evolutionens förlopp, är det en funktion som enligt min uppfattning är särskilt intressant: energiapparaten. Sannolikt är att vissa individer på släktstammen dog ut till höger och vänster när miljövariationen blev för stor. Det kan t.ex. ha varit den begränsade tillgången på nödvändig kolhydrattät mat som klippte bort grenar av stammen, när miljöpressen tillkom. 

En spillra av vår art kunde dock överleva genom att en reservfunktion tillkommit, som gav våra förfäder en knuff framåt. Utvecklingen av ketoner som möjliggjorde en närmast oändlig energireserv för vårt släkte, med vilka energi direkt kunde utvinnas ur  fettvävnaden. Detta till skillnad från den glukosdrivna processen, som var betydligt mer tidskrävande och komplicerad. 

Inte nog med att den nya energiformen, som ketonerna innebar, gav större energimarginaler att arbeta med, ketonerna innebar dessutom att hjärnans funktion blev effektivare - viktigt när det gällde att lösa nyuppkomna problem i form av hårdare klimat och begränsad tillgång till tidigare invand mat. Sannolikt sammanföll denna förändring med våra förfäders successiva övergång till aktiv jakt.

Den som studerat skillnaderna mellan kolhydrater och ketoner som huvudsaklig energiförmedlare, har upptäckt det som våra förfäder gjorde - skillnaden i energitäthet och tillgången på viktiga födoämnen som ansamlats i djurkroppen. Därav slutligen att en del av oss växlat över till LCHF. 

Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, Nils Engström sade:

Oavsett omständigheterna under vilka arten människa utvecklats, vilka miljöer och födoämnen som våra förfäder anpassades till under evolutionens förlopp, är det en funktion som enligt min uppfattning är särskilt intressant: energiapparaten. Sannolikt är att vissa individer på släktstammen dog ut till höger och vänster när miljövariationen blev för stor. Det kan t.ex. ha varit den begränsade tillgången på nödvändig kolhydrattät mat som klippte bort grenar av stammen, när miljöpressen tillkom. 

En spillra av vår art kunde dock överleva genom att en reservfunktion tillkommit, som gav våra förfäder en knuff framåt. Utvecklingen av ketoner som möjliggjorde en närmast oändlig energireserv för vårt släkte, med vilka energi direkt kunde utvinnas ur  fettvävnaden. Detta till skillnad från den glukosdrivna processen, som var betydligt mer tidskrävande och komplicerad. 

Inte nog med att den nya energiformen, som ketonerna innebar, gav större energimarginaler att arbeta med, ketonerna innebar dessutom att hjärnans funktion blev effektivare - viktigt när det gällde att lösa nyuppkomna problem i form av hårdare klimat och begränsad tillgång till tidigare invand mat. Sannolikt sammanföll denna förändring med våra förfäders successiva övergång till aktiv jakt.

Den som studerat skillnaderna mellan kolhydrater och ketoner som huvudsaklig energiförmedlare, har upptäckt det som våra förfäder gjorde - skillnaden i energitäthet och tillgången på viktiga födoämnen som ansamlats i djurkroppen. Därav slutligen att en del av oss växlat över till LCHF. 

Aså aså.. du är på ketonspåret igen.. jag vågar påstå att det inte är ett unikum för Homo Sapien.. utan en helt jävla vanlig metabol process som är typiskt för de flesta vertebrater.. förmodligen oxå andra arter... iallafall för flertalet med lever?

Och jag har en anung om vad som eventuellt kan vara förvirrande, dvs att de flesta kostråd  för mäniskor utgår från att vi främst behöver glukos för vår föda/energi!

Och det finns lixom fortfarande inget essentiellt behov av kolhydrater för mäniskor.. har alldrig funnits!

Men när vi ändå har det på tapeten.. levern gör cirka 200 gram kolhydrater per dygn.. nästan oavsett vad du äter, vissa celler i vår kropp, främst röda blodkroppar och en rätt liten del av hjärnan använder bara glukos.

Andra celler har tillräcklig förmåga att bilda ketolysensymer.. som då ersätter glukos som energi.. och musklerna går främst över till att använda fett direkt!

Link to comment
Share on other sites

Långt tillbaka i evolutionen var kolhydrater den enda energikällan av ett enkelt skäl - de flesta organismer förgiftades av den allt större andelen syre i omgivningen. Vår kropp utgör ett skydd mot syre. Dock är de fria radikalerna fortfarande en allvarlig störning för oss - därför är antioxidanter av olika slag viktiga. Av samma skäl har ketonerna betydelse framför allt i hjärnan där de förbrukar mindre syre än glukosen för samma energiutbyte och t.o.m. skapar antioxidanter. Bl.a. denna större verkningsgrad förbättrar hjärnans kapacitet och skyddar dess neuroner och synapser (mindre andel plack).

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

15 timmar sedan, Zepp sade:

Australipeticus, dsv sydapan vidare till Homo Erectus, Homo Habilis, andra Homo arter, till Homo Sapiens!

Den där räta linjen. Det är, tänker jag, bland annat det där som ställer till det för oss för att förstå vårt ursprung.

Dom klara gränser mellan arter på vägen fram till homo sapiens som man förleds att tro finns, finns inte.

Varje generation ända tillbaks till då vi satt i träden och mumsade frukt (och ännu längre tillbaks såklart) har varit samma art som generationen innan. Ingen har någonsin tänkt att dom tillhört en annan art än generationen innan.

Dessutom så är fynden man gjort för varje "art" ytterst begränsade. Man lägger ett tusenbitarspussel utav några få bitar. Det är ju inga hela skelett man hittar, mest bara fragment. Och det mesta annat som ger ledtrådar till deras levnadssätt är borta sedan länge.

Och av deras "kusiner" ett antal mil bort som levde på ett annat sätt i en annan miljö finns det kanske inga spår kvar av alls.

Alltför lite har bevarats för att det ska gå att bygga en heltäckande bild. Även om vi grävde överallt.

Samtidigt så måste man väl vara glad över att vi hittar några spår efter våra förfäder överhuvudtaget. Och det man hittar måste ju presenteras på något sätt. Kanhända är det mest praktiskt att göra det så som man gör.

15 timmar sedan, Zepp sade:

likt förbannat så härstammar vi från apor som en gång i tiden levde i träden.. det tror jag de flesta är överens om?

Hm, har jag råkat skriva något som har fått dig att tvivla på att vi är överens om det? :)

Att vi är apor var nog en förutsättning för att det var vi som skulle bygga en civilisation. Aporna hade redan en form av upprätt gång, och en tydlig uppdelning mellan fötter och händer. Svårt att tänka sig att det går att bygga en civilisation utan åtminstone två fria händer.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

12 timmar sedan, Nils Engström sade:

Utvecklingen av ketoner som möjliggjorde en närmast oändlig energireserv för vårt släkte,

Hm, var inte det där att ta i lite?

Att använda fett som energikälla måste vara en gammal funktion som fanns långt innan vi var på väg att bli människor. Som Zepp skriver.

Fåglar kan bygga upp fettreserver för att använda vid behov. Och björnar lever på fettet när dom går i ide över vintern. Bara som exempel.

Vi skildes från fåglarna för typ 250 miljoner år sedan. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, Ganymedes sade:

Fåglar kan bygga upp fettreserver för att använda vid behov. Och björnar lever på fettet när dom går i ide över vintern

Vi kan vare sig flyga eller gå i ide så din jämförelse ger jag inget för.

Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, jala sade:

Vi kan vare sig flyga eller gå i ide så din jämförelse ger jag inget för.

Vad Ganymedes menar är säkert att om olika nu levande arter har en gemensam egenskap (i detta fall använda lagrat fett som energikälla) så bör den ha evolverat innan arterna skiljdes åt (i fallet vi och fåglar enligt Ganymedes 250 miljoner år). Den är alltså "gammal".

Flygförmåga och att gå i ide är då helt andra egenskaper (s.k. fenotyper) än detta med fett.

Vilket som kom först av kolhydrater eller fett vet jag iofs inte. 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

19 timmar sedan, Nils Engström sade:

Långt tillbaka i evolutionen var kolhydrater den enda energikällan av ett enkelt skäl - de flesta organismer förgiftades av den allt större andelen syre i omgivningen. Vår kropp utgör ett skydd mot syre. Dock är de fria radikalerna fortfarande en allvarlig störning för oss - därför är antioxidanter av olika slag viktiga. Av samma skäl har ketonerna betydelse framför allt i hjärnan där de förbrukar mindre syre än glukosen för samma energiutbyte och t.o.m. skapar antioxidanter. Bl.a. denna större verkningsgrad förbättrar hjärnans kapacitet och skyddar dess neuroner och synapser (mindre andel plack).

Där hänger jag inte riktigt med längre?

Och hur långt tillbaka i historien, det räcker med något årmiljonende för att jag skall hänga med i resonemanget och eventuellt ha avvikande synpunkter.

Iallafall.. går man tillräckligt långt tillbaka i vår evolution så härstammar vi från amöbeliknade organismer.

Dvs går man tillräckligt långt tillbaka så har allt liv samma ursprung ur blågröna alger.. typ!

Såå.. det räcker gott att gå tillbaka till när några utav våra förfäder levde i träden, då var dessa apor, dessa hade då evolutionerat så att de hade förlorat vissa egenskaper och vunnit några andra,, oså har vi levt i träden, på savannen, vid havsstranden.. fram och tillbaka!

Link to comment
Share on other sites

8 timmar sedan, Ganymedes sade:

Den där räta linjen. Det är, tänker jag, bland annat det där som ställer till det för oss för att förstå vårt ursprung.

Dom klara gränser mellan arter på vägen fram till homo sapiens som man förleds att tro finns, finns inte.

Varje generation ända tillbaks till då vi satt i träden och mumsade frukt (och ännu längre tillbaks såklart) har varit samma art som generationen innan. Ingen har någonsin tänkt att dom tillhört en annan art än generationen innan.

Dessutom så är fynden man gjort för varje "art" ytterst begränsade. Man lägger ett tusenbitarspussel utav några få bitar. Det är ju inga hela skelett man hittar, mest bara fragment. Och det mesta annat som ger ledtrådar till deras levnadssätt är borta sedan länge.

Och av deras "kusiner" ett antal mil bort som levde på ett annat sätt i en annan miljö finns det kanske inga spår kvar av alls.

Alltför lite har bevarats för att det ska gå att bygga en heltäckande bild. Även om vi grävde överallt.

Samtidigt så måste man väl vara glad över att vi hittar några spår efter våra förfäder överhuvudtaget. Och det man hittar måste ju presenteras på något sätt. Kanhända är det mest praktiskt att göra det så som man gör.

Hm, har jag råkat skriva något som har fått dig att tvivla på att vi är överens om det? :)

Att vi är apor var nog en förutsättning för att det var vi som skulle bygga en civilisation. Aporna hade redan en form av upprätt gång, och en tydlig uppdelning mellan fötter och händer. Svårt att tänka sig att det går att bygga en civilisation utan åtminstone två fria händer.

Nämenalltså.. den där räta linjen har mest med de olika fynden att göra.. och har vi tur så gör man fler.. för övrigt anser jag den inte vara rät.. utan mest troligt krokig som bara F*n!

Jag tvivlar lixom inte på att du inte tvivlar på att våra förfäder var apor som levde i träden!

Iallafall så vill jag pepåka själva den grundläggande saken,, vi har inte blandat oss genetiskt med arter med annat ursprung.

Utan vi härstammar från apor som levde i träden.. med alla sina fördelar och nackdelar!

Link to comment
Share on other sites

8 timmar sedan, Ganymedes sade:

Hm, var inte det där att ta i lite?

Att använda fett som energikälla måste vara en gammal funktion som fanns långt innan vi var på väg att bli människor. Som Zepp skriver.

Fåglar kan bygga upp fettreserver för att använda vid behov. Och björnar lever på fettet när dom går i ide över vintern. Bara som exempel.

Vi skildes från fåglarna för typ 250 miljoner år sedan. 

 

5 timmar sedan, Kjell Granelli sade:

Vad Ganymedes menar är säkert att om olika nu levande arter har en gemensam egenskap (i detta fall använda lagrat fett som energikälla) så bör den ha evolverat innan arterna skiljdes åt (i fallet vi och fåglar enligt Ganymedes 250 miljoner år). Den är alltså "gammal".

Flygförmåga och att gå i ide är då helt andra egenskaper (s.k. fenotyper) än detta med fett.

Vilket som kom först av kolhydrater eller fett vet jag iofs inte. 

Kolhydrater var de första som det fanns möjlighet att utveckla energi ur. Det var under den tid då atmosfären var syrefattig. Allteftersom andelen syre ökades i omgivningen började problemen för de cellbildningar som fanns - de flesta dog ut. Möjligheten för överlevnad låg i att skydda cellerna från att förbrännas till döds - själva grunden för tillkomsten av alltmer komplexa cellkombinationer och så småningom alltmer komplexa livsformer. Ketonerna tillkom senare i utvecklingen och anses ha kunnat utnyttjas mest effektivt av arten människa.    

Link to comment
Share on other sites

23 minuter sedan, Zepp sade:

Nämenalltså.. den där räta linjen har mest med de olika fynden att göra.. och har vi tur så gör man fler.. för övrigt anser jag den inte vara rät.. utan mest troligt krokig som bara F*n!

Iallafall så vill jag pepåka själva den grundläggande saken,, vi har inte blandat oss genetiskt med arter med annat ursprung.

Okej, ja, det var typ det jag försökte säga.

Aha.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6907846

Kanske inte bara "teknologiska och sociala förmågor" som utvecklades. 

Citat: 

Jordskalv som möblerade om i landskapet och ett klimat som skiftade stort mellan blött och torrt – så var livsvillkoren för de tvåbenta varelser av Homo-släktet som bodde i vad som nu är södra Kenya för mer än 320 000 år sedan.
Och de utmaningar som den här oförutsägbara miljön innebar med varierande tillgång på olika sorters mat kan ha bidragit till att sporra uppfinnarlusten och tvinga fram förändrade sociala vanor som ökade överlevnadschanserna hos våra tidiga släktingar.
Något som sedan blev en viktig del av utvecklingen av de teknologiska och sociala förmågorna hos Homo sapiens.

 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, Erik 2 sade:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6907846

Kanske inte bara "teknologiska och sociala förmågor" som utvecklades. 

Citat: 

Jordskalv som möblerade om i landskapet och ett klimat som skiftade stort mellan blött och torrt – så var livsvillkoren för de tvåbenta varelser av Homo-släktet som bodde i vad som nu är södra Kenya för mer än 320 000 år sedan.
Och de utmaningar som den här oförutsägbara miljön innebar med varierande tillgång på olika sorters mat kan ha bidragit till att sporra uppfinnarlusten och tvinga fram förändrade sociala vanor som ökade överlevnadschanserna hos våra tidiga släktingar.
Något som sedan blev en viktig del av utvecklingen av de teknologiska och sociala förmågorna hos Homo sapiens.

 

Eller helt enkelt selekterades egenskaper som uppfinnarlust och förmåga till nya sociala banor genom att den förändrade miljön premierade individer med sådana gener... Under alla omständigheter spännande att spekulera kring den begränsade information vi kan få fram!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

  • 5 months later...

Har sprungit på två artiklar som tar upp problemet med att betrakta vår historia som att vi har ett ursprung och ett ställe vi blev människor på. Det jag kallar för den "räta linjen" här ovan. Här och här!

Det är inte så det gått till. Släpper man tanken på ett ursprung och ett ställe där vi blev människor blir allt mycket klarare.

Citat

What inspires me most about the braided stream of our origins is what it implies about future discoveries. Tracing ghost lineages has already taken us further into the past than the 400,000 years of the current record for ancient DNA from hominins. Across the 7 million years or more of hominin evolution, there must have been dozens of such long-lasting populations, sometimes mixing and sharing adaptations with each other. As in the case of the Denisovans, we might already have tiny fossil traces of these ancient groups that we cannot yet recognise. Many more are out there, waiting for anthropologists to unearth them.

https://aeon.co/ideas/human-evolution-is-more-a-muddy-delta-than-a-branching-tree

 

Citat

Hundreds of thousands of years ago our lineage was highly speciose, with many diverse branches. Modern genetic technology implies that human lineages branch and come back together again and again, like an eternal cycle. The proliferation of ancient remains that are startling in their novelty and shocking in their recency also suggests that the shift in human evolution from slouching, small-brained apes to tall, large-brained apes was not the only way to be human. After all, the largest-brained hominins of all were Neanderthals, who eventually merged back into the much more massive stream of African humans who are our primary forebears.

https://blog.insito.me/the-braided-estuary-of-human-evolution-c5d8a5eeb840?gi=7392f5fe5084

 

Jag följer ett Twitterkonto som länkar till mycket intressant om människans evolution och ursprung. Bägge artiklarna kommer därifrån:

PaleoAnthropology+ (https://twitter.com/Qafzeh)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

11 timmar sedan, Ganymedes sade:

Det är inte så det gått till. Släpper man tanken på ett ursprung och ett ställe där vi blev människor blir allt mycket klarare.

Instämmer! Numera är det väldigt populärt att se allt i svart eller vitt, antingen är det si eller så är det så, aldrig nån blandning eller gråskala. Vad jag förstått har vi alla idag en väldigt liten genvariation, dvs vi har inga olika "raser" av människor vilket tyder på att vi, precis som du skrivit tidigare, utvecklats på olika platser, i olika miljöer men också mötts ibland, parat oss och på så vis hållit ihop. 
Thor Heyerdahl har skrivit många böcker som är intressanta, inte minst om sina båtresor, Kon-Tiki (balsaflotte), Ra (vassbåt) och Tigris (styrbar vassbåt). Det är högst troligt att vatten förenat oss under hela vår utveckling, inte bara i senare tid, precis som vår förmåga att förflytta oss långt till fots.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Hm, jag tycker kanske inte att jag var så nyanserad där ?

Den primära anledning till den begränsade genvariationen idag borde vara att vi genomgick någon form av flaskhals för typ hundra tusen år sedan. Innan den så borde genvariationen varit betydligt större. Och det är tiden innan den flaskhalsen jag i första hand pratar om, från typ 7 miljoner år sedan. Men förvisso har ju inget i princip ändrats efter den flaskhalsen, bortsett från att tiden efter är väldigt kort, och att avstånden mellan människor ökat rejält.

Största genetiska variationen finns bland dom som stannade kvar i Afrika. Vilket tyder på att när vi som lämnade Afrika så lämnade vi Afrika, och att vi var en liten skara människor som utvandrade. Fanns det någon kontakt däremellan så var den troligen begränsad. I alla fall tills för några tusen år sedan.

https://blog.insito.me/the-tribe-more-diverse-than-all-of-asia-1233fa24d12d?gi=82a4df631acd

Paleontologerna gräver och DNA-tekniken utvecklas ju hela tiden så det kommer säkert att komma nya rön, och "tvinga" oss att skriva om vår historia många gånger till.

Jo, visst har vi rört oss kring vatten så det vore väl märkligt om vi inte använt oss av enkla båtar under lång tid. Men, vad har du för tidsperspektiv när du skriver "under hela vår utveckling"?

Link to comment
Share on other sites

Av alla teorier som finns runt evolutionen och människans utveckling under den, finns naturligtvis många som kan bidra med var sin nyckel till att människans metabolism blivit det den blivit. Grovt kan man i varje fall utläsa vilken föda som den mänskliga jägaren fick i sig under den period som avslutades innan jordbrukskulturen uppstod för 10 000 till 15 000 år sedan. Att den naturliga födan dessförinnan i stort sett var av animalisk art med fett som huvudsakligt energimedium har man kunnat utläsa.  Också slutledningen att överflödet energi därigenom legat bakom utvecklingen av vår komplexa hjärna, bör vara riktig.  Apornas kamp för att skaffa föda och hinna äta för att hålla igång kroppen har inte skapat särskilt stort energiöverflöd. Vissa apor har visserligen närt sig genom att äta kött t.o.m. från andra konkurrerande apor, under krisperioder men växtätandet har varit deras huvudsakliga sysselsättning.  

Om man i brist på andra bevis skulle tvingas utgå enbart från det man kan utläsa av studier på den mänskliga kroppen (mage, tarmar, matsmältning, energilagring/utvinning och hjärna) skulle man även då kunnat se viktiga utvecklingslinjer som skulle utmynna i likartade slutsatser. En viktig sådan är att utvinningen av energi ur fett går trögt för den som huvudsakligen är invand vid kolhydratrik föda till skillnad från den som förbränner fett via ketoner - en snabb, effektiv och ren process med hög verkningsgrad och stora lagringsmöjligheter. Närmast en självklarhet att jägaren skulle haft svårt att klara energibehovet för den uthållighet som krävdes, om han och hans grupp skulle ha levt enbart på det växtvärlden hade att bjuda. I det senare fallet skulle det, som för övriga apor, bli fråga om ett evigt sökande efter mat och ätande dygnet runt. Möjligheten till uppbyggnad av avancerade kulturer skulle då också ha varit närmast omöjlig.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...