Jump to content

Var finns kolhydraterna i rotfrukter?


Tommy Runesson

Recommended Posts

Första frågan på forumet?

 

En sak jag funderat ganska mycket på är vad som egentligen händer med kolhydrater vid tex kokning. Jag planerar att göra min egen buljong i större utsträckning än tidigare och jag vill gärna ha med ganska mycket rotfrukter och lök i koket. Är det så enkelt att de flesta kolhydraterna tas bort när man silar bort morötterna etc. Förmodligen stannar väl de kolhydraterna som finns i form av "socker" kvar i vätskan då det ju är en del av smaken? Eller tänker jag fel?

 

 

Link to comment
Share on other sites

Det som egentligen är intressant är ju hur mycket kolhydrater kroppen tillgodogör sig av det man stoppar i sig. Har för mig jag läst nånstans att t.ex. potatis i olika former varierar i mängd kolhydrater som kroppen tar upp (klyft-, mos, kokt kallnad och uppvärmd etc.)

Skulle vara intressant om någon kunde reda ut detta.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror ganska lite kolhydrater läcker ut i kokvattnet från rotfrukter, dock ej potatis som nog de flesta som ätit potatissoppa märkt.

 

Kroppen är nog rätt bra på att ta upp alla kolhydrater som finns om de är smältbara. Det går olika fort med olika livsmedel och beredningsform och med motsvarande blodsockersvar. Enklast är väl att titta i en GI-tabell, ju högre GI desto snabbare och högre blodsockertopp. Jämför gärna råa och kokta morötter.

 

http://www.gi-tabell.se/articles/view.asp?articleid=10

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

@Doc, det är ju just kokvattnet jag är ute efter när jag kokar buljong...  :)

 

Man kanske skulle göra ett experiment och koka två omgångar buljong som är identiska förutom grönsakerna. Bara köttben och salt samt lök i den ena och morötter och selleri i den andra. Sen kokar jag ihop allt och får "drickbuljong" för att kolla blodsockerpåverkan... Hmmm... ytteligare ett projekt jag inte har tid med...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

de här va intressant, brukar ju själv med nöje koka morot tillsammans med kött för att få det gottigare men att blanda i potatisar skulle ju vara trewvligt det med, hur kan man om man inte vill hålla på att testa via stickor och grejer reda ut om det funkar, kan det vara enklast om man provar och ser om man går upp i vilkt eller inte?

Link to comment
Share on other sites

Lchf-are brukar vàl ràkna med "nettokolhydrater", dvs totalt andel kolhydrater minus andel fibrer. Om man silar bort "substansen" i rotfrukterna silar man àven bort fibrerna, sà kanske blir resultatet att andelen "nettokolhydrater" hòjs.

Det där tror jag inte alls på. Det är ju inte så man kan ta fibrernas värde och sen dra ifrån det på de andra kolhydraterna, utan möjligtvis bara inte räkna med fibrerna.

Link to comment
Share on other sites

Lchf-are brukar vàl ràkna med "nettokolhydrater", dvs totalt andel kolhydrater minus andel fibrer. Om man silar bort "substansen" i rotfrukterna silar man àven bort fibrerna, sà kanske blir resultatet att andelen "nettokolhydrater" hòjs.

 

I Sverige ska bara de smältbara kolhydraterna ingå i innehållsförteckningarna. Ibland visas även fiberinnehållet, men det ska då redovisas separat. "Nettokolhydrater" är ett amerikanskt påfund eftersom fibrerna räknas in bland övriga kolhydrater i deras innehållsförteckningar.

 

Om en svensk innehållsförteckning redovisar 10 g kolhydrater och 5 g fibrer är alltså det totala kolhydratinnehållet 15 g och det smältbara kolhydratinnehållet 10 g.

Om en amerikansk innehållsförteckning redovisar 10 g kolhydrater och 5 g fibrer är alltså det totala kolhydratinnehållet 10 g och det smältbara kolhydratinnehållet 5 g.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

lite OT men jag finner det här med nettokolhydrater intressant.. vad händer t ex med kolhydratmängden i grädde (och för den delen andra mejeriprodukter) man reducerat genom kokning?.. då är det väl mest fråga om vatten som förångas vilket borde innebära att kh-andelen höjs betänkligt.

Link to comment
Share on other sites

lite OT men jag finner det här med nettokolhydrater intressant.. vad händer t ex med kolhydratmängden i grädde (och för den delen andra mejeriprodukter) man reducerat genom kokning?.. då är det väl mest fråga om vatten som förångas vilket borde innebära att kh-andelen höjs betänkligt.

 

Kolhydraterna i grädde har inget med nettokolhydrater att göra, vare sig det är svensk eller amerikansk innehållsförteckning som gäller, eftersom alla kolhydraterna i grädde är smältbara. 

 

Begreppet "nettokolhydrater" är betydelselöst om vi pratar om svenska varor i Sverige eftersom bara smältbara kolhydrater ingår i kolhydraterna som redovisas i innehållsförteckningen. Det finns alltså inga kolhydrater att räkna bort. 

Link to comment
Share on other sites

Intressant fråga. Har inget svar bortom att det som främst förändras vid uppvärmning/nedkylning av rotfrukter är själva kolhydratstrukturen. Socker visavi stärkelse ("långsamma kolhydrater") är ju den förändring som brukar genomgå...åt ena eller andra hållet.

 

Nettokolhydrater är förutom det Ulf tar upp med hur man räknar kolhydrater vs fibrer i USA jämfört med här också en del av det skojeri som uppstod när GI-vågen var som störst. Då marknadsförde man ju en hemsk massa produkter genom att spinna vidare på GI och använda sockeralkoholer och liknande vid sötning. Man "trollade" bort dem marknadsföringsmässigt... GI är ju överlag ett rent marknadföringssjippo med "vetenskaplig" botten. Insulinspik eller ej är ju fullständigt oväsentligt för den som vill minimera totala mängden insuiln och framförallt de effekter insulinet har. Dessa effekter uppstår ju i regel redan då man äter de minst glykemiska produkterna ("de goda kolhydraterna"). Sedan har vi ju som bekant insulinogena effekter även av protein och sist men inte minst så har ju även hur måltiden är sammansatt ett finger med i spelet. Kort och gott, det finns inga goda kolhydrater (frånsett rent smakmässigt) utan allting blir ju i slutändan glukos och det är totala mängden av detta man ska akta sig för oavsett om man anammar LCHF eller ej.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag gör också egen buljong som jag silar och fryser ned i små burkar och tinar och värmer till en jättegod dryck! Har också funderat över kolhydrathalten eftersom jag förutom kött med ben också använder rotfrukter som smaksättning. Men som sagt, en jättegod, mättande och värmande dryck!

Link to comment
Share on other sites

Kolhydraterna i grädde har inget med nettokolhydrater att göra, vare sig det är svensk eller amerikansk innehållsförteckning som gäller, eftersom alla kolhydraterna i grädde är smältbara. 

 

Begreppet "nettokolhydrater" är betydelselöst om vi pratar om svenska varor i Sverige eftersom bara smältbara kolhydrater ingår i kolhydraterna som redovisas i innehållsförteckningen. Det finns alltså inga kolhydrater att räkna bort. 

du missuppfattar men jag använde kanske ordet "nettokolhydrater" fel i sammanhanget, det var iaf inte vad jag menade.. vad jag pratade om var hur stor andelen kolhydrater är efter att man t ex kokat grädde och vätskan har förångats.. antalet kolhydrater förutsätter jag förblir detsamma.

Link to comment
Share on other sites

du missuppfattar men jag använde kanske ordet "nettokolhydrater" fel i sammanhanget, det var iaf inte vad jag menade.. vad jag pratade om var hur stor andelen kolhydrater är efter att man t ex kokat grädde och vätskan har förångats.. antalet kolhydrater förutsätter jag förblir detsamma.

 

Ja, i så fall ökar ju inte heller energiandelen kolhydrater eftersom vatten som kokar bort inte innehåller någon energi.  

Link to comment
Share on other sites

avksom. Kokar man ner en grädde till hälften så dubblas näringsinnehållet i viktprocent sett.

En grädde med 40% fett, 3% kolhydrater, 3% protein och ca 54% vatten får då:

                         80% fett, 6% kolhydrater, 6% protein och ca   8% vatten.

Link to comment
Share on other sites

avksom. Kokar man ner en grädde till hälften så dubblas näringsinnehållet i viktprocent sett.

En grädde med 40% fett, 3% kolhydrater, 3% protein och ca 54% vatten får då:

                         80% fett, 6% kolhydrater, 6% protein och ca   8% vatten.

 

Innehållet av kolhydrater ökar per viktenhet, men andelen av energin förändras ju fortfarande inte.

Link to comment
Share on other sites

avksom. Kokar man ner en grädde till hälften så dubblas näringsinnehållet i viktprocent sett.

En grädde med 40% fett, 3% kolhydrater, 3% protein och ca 54% vatten får då:

                         80% fett, 6% kolhydrater, 6% protein och ca   8% vatten.

ok, så det är alltid enbart vatten som inte är med i innehållsförteckningen?.. alltså inget som inte räknas som näring men samtidigt inte heller förångas vid kokning.

Link to comment
Share on other sites

ok, så det är alltid enbart vatten som inte är med i innehållsförteckningen?.. alltså inget som inte räknas som näring men samtidigt inte heller förångas vid kokning.

alltid enbart vatten är det kanske inte. Men oftast till största del är det väl det.

Link to comment
Share on other sites

jo, energiandelen ökar just för att vatten inte innehåller nån energi och det är det som försvinner.

 

Njae. 1 dl grädde innehåller 40 % fett och 3% vardera av kolhydrater och fett. När mängden minskas till hälften genom att vatten kokas bort blir naturligtvis näringsinnehållet dubbelt så koncentrerat, men de respektive andelarna av energin förändras inte. 40/3/3 har samma inbördes relation till varandra som 80/6/6.

 

Om man bara räknar energi i förhållande till mängd mat så ökar den naturligtvis om vatten tas bort.

Link to comment
Share on other sites

jo, energiandelen ökar just för att vatten inte innehåller nån energi och det är det som försvinner.

 

 

Med energiandel (eller energiprocent) brukar man avse t.ex. kolhydraternas andel av varans energiinnehåll, inte andelen av varans vikt. Energiandelen påverkas inte av mängden av varan, och inte heller av bortkokning av vatten. Du har naturligtvis rätt i att viktprocenten dubblas, men jag tycker inte man ska tala om "energiandel" i det fallet. 

 

När man talar om procent kolhydrater så är det för det mesta energiprocenten man menar. Viktprocenten är intressant när man vill veta den absoluta mängden (vikten) av t.ex. kolhydraterna i en viss mängd av varan. Och när man följer max-5%-kolhydrater-i-innehållsförteckningen-regeln. 

:)

 

Edit:

Oj, missade att Ulf-S redan svarat...

 

Edit2:

Och några till... 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...